I Sverige bedrivs idag den största mineralutvinningen på samernas traditionella marker. Samerna har inte några lagligt bindande rättigheter till dessa marker, vilket skapat en politisk konflikt mellan ursprungsbefolkningen och de kommersiella gruvbolagen. Med utgångpunkt i det politiska läget och med särskilt fokus på den planerade gruvan i Kallak syftar denna studie till att studera det kommersiella bolaget Beowulf Minings förhållningssätt till samerna och resursutvinningen på deras marker. Med hjälp av teorierna Carrolls moralpyramid och Social License to Operate (SLO) samt metoden argumentationsanalys vill studien granska hur bolaget legitimerar gruvdriften på samernas marker samt se hur bolaget förhåller sig till samerna och deras sociala tillåtelse. Genom analys av bolagets externa rapportering fann studien att Beowulf Mining främst legitimerar gruvdriften genom att argumentera för de positiva fördelar som gruvdriften kan få för Jokkmokk och dess lokalbefolkning. Studien fann även att bolaget använder sig av det rättsliga ramverket som en särskild legitimering för deras aktiviteter samt att bolaget ger uttryck för att ha ett lokalt stöd från en del av Jokkmokks befolkning. Vidare påvisade analysen att bolaget inte haft någon utförlig relation till samerna och inga muntliga dialoger genomförts. Detta, tillsammans med att samerna sällan omnämns i dokumenten, leder till slutsatsen att gruvbolaget inte kan påvisa några meningsfulla försök till att få samernas tillåtelse av den planerade gruvdriften samt att en bestående relation inte existerar i nuläget mellan de två parterna.

Syftet med denna studie är att genom en analys av fyra utdrag ur Linnea Axelssons lyrikepos Ædnan undersöka karaktärernas upplevelser som samiska kvinnor i det svenska majorietssamhället. Med utgångspunkt i den postkoloniala och den feministiska postkoloniala teorin diskuteras verkets användbarhet i svenskundervisningen på gymnasiet. Studien visar att verket och karaktärerna riktar en postkolonial kritik mot det svenska majorietssamhället. Verket lämpar sig väl för svenskämnets litteraturdel eftersom den berör flera aspekter inom ämnets centrala innehåll. Karaktärerna har analyserats utifrån teman makt och identitet, vilket är lämpliga teman för att även i undervisningen belysa mångkulturalitet och utanförskap. Att verket representerar en postkolonial kritik utifrån karaktärernas upplevelser som same och kvinna har i studien varit fördelaktigt i didaktiska sammanhang då det berör både det centrala innehållet i svenskämnet och skolans värdegrundsuppdrag. Potentialen med verket är därmed stor eftersom eleverna genom karaktärerna kan få kunskap om minoritetsgruppers relation till majorietssamhället samt själva få insikt om normer och värderingar som det västerländska samhället bygger på.

Den här studien undersöker Sametingets möjligheter att driva de politiska frågor som de samiska partierna går till val med. Studien tar upp vilka frågor som de samiska partierna vill lyfta i Sametinget och hur de vill genomföra partiprogrammet. Studien går också igenom vilka lagar, förordningen och regleringsbrev som Sametinget behöver förhålla sig till i sitt arbete, dels som myndighet och som folkvalt organ. Studiens fokus är på relationen mellan vad de samiska partierna vill göra genom Sametinget och möjligheterna utifrån rådande lagar och förordningar ur ett postkolonialt teoretiskt perspektiv. Vad som framkommer i studien är att mandatet Sametinget fått är svagt i relation till vad de samiska partierna vill kunna genomföra.

This paper deals with how different operators use Sami history, what kind of use of history they apply. The material I have analysed are lesson plans from Samiskt informationscentrum, The Sami – an Indigenous People in Sweden by Sametinget and the government, brochures by Gaaltije/Sydsamiskt kulturcentrum and the journal Samefolket the years 1969-2018. The study answers two main questions: - Which use of history is made by the actors claiming Sami history? How do they use Sami history? - In what way are global historical references used in the writing of history? I have used a hermeneutic method as a tool in my analysis to try to understand in what aim the use of Sami history is made. My main conclusions are that there often are deep historical arguments that are used, where the authors in my material are trying to legitimize the presence of the Sami people as far back in time as possible. A genealogical perspective is used in all the material, where the history that is important for them is shown, as well as that the actions of the Sami peoples ancestor is often raised. This is connected with an ideological use of history, because arguments like “the Sami have been here as long as anyone can remember” are used. This is linked with the existential use of history where I see it as an aim to legitimize the rights of land, fishing, hunting and reindeer husbandry. There is also a moral use of history that are shown in connection with an existential use of history, where I see it as strive for remembering the history of the Sami, but also a reconciliation and restoration with the past. Often the moral, ideological and existential use of history is used together to achieve the same thing – more rights for the Sami’s. There is a political dimension of history culture that I see in my material where the history is used to legitimize, in this case, the rights of the Sami people. The use of global historical references is partly showed in Samefolket, some of the brochures and in one of the lesson plans about colonialism; where there are comparisons with how the Jews, the indigenous Americans and aborigines were treated.

Den här studien undersöker Sametingets möjligheter att driva de politiska frågor som de samiska partierna går till val med. Studien tar upp vilka frågor som de samiska partierna vill lyfta i Sametinget och hur de vill genomföra partiprogrammet. Studien går också igenom vilka lagar, förordningen och regleringsbrev som Sametinget behöver förhålla sig till i sitt arbete, dels som myndighet och som folkvalt organ. Studiens fokus är på relationen mellan vad de samiska partierna vill göra genom Sametinget och möjligheterna utifrån rådande lagar och förordningar ur ett postkolonialt teoretiskt perspektiv. Vad som framkommer i studien är att mandatet Sametinget fått är svagt i relation till vad de samiska partierna vill kunna genomföra. Studien kommer fram till att en utredning bör tillsättas för att undersöka möjligheten till ökat mandat för Sametinget.

<p>Denna studie är en beskrivning av ett pedagogiskt utvecklingsarbete kring det samiska informationsprojekt vilket jag varit ansvarig för inom ramen för mitt arbete som museilärare på Skansens Visningsavdelning. Projektet omfattade tiden 2004-2006. Aktionsforskning handlar om att utveckla och förändra en verksamhet men också att skaffa sig kunskap om hur detta går till och vad som sker under arbetets gång. Det viktigast verktyget inom aktionsforskningen är reflektionen. Jag har reflekterat över vad som kännetecknar mitt museipedagogiska synsätt och utifrån detta studerat övriga synsätt i projektet och deras relation till varandra. Teoretisk inspiration har jag hämtat från Bourdieus fältbegrepp och den Aristoteliska kunskapsdefinitionen tolkad av Bernt Gustavsson. Mitt syfte är att teoretisera och utveckla mitt arbete och att i ett längre perspektiv kunna utveckla den museipedagogiska verksamheten på Skansen samt även bättre kunna hävda museilärarnas yrkesprofession. Mina frågeställningar är vad mitt museipedagogiska synsätt består av och hur det märks i projektet. Vad som sker i mötet mellan det och de övriga synsätten, samt om det sker någon gemensam kunskapsutveckling på Skansen inom projektet. Jag har kommit fram till att mitt museipedagogiska perspektiv i huvudsak utgår ifrån ett konstruktivistiskt och sociokulturellt perspektiv på lärande. Viktiga faktorer för mitt perspektiv är helhetssyn, tillgänglighet, upplevelser med många sinnen och att lärande sker i ett socialt sammanhang där tidigare erfarenheter är avgörande för hur ny kunskap utvecklas. Detta kallar jag mitt museipedagogiska perspektiv. Den ståndpunkten har jag haft svårt att försvara när det uppstått intressekonflikter med andra kunskapsperspektiv med längre tradition och starkare vetenskaplig förankring. Jag finner dock att det för Skansen är berikande med projekt som omfattar flera olika avdelningar och kunskapsfält. Det skapas en större förståelse och insikt gentemot andra kunskapsområden men det tydliggör också brister i kommunikation och organisation.</p><p>This study is an action research of a Sámi information project at Skansen, the open air museum in Stockholm. The Sámi project has been my responsibility in the frame of my work as an education officer at the education department at Skansen. The project covers the period of 2004-2006. Action research is about developing and changing an activity and also acquiring knowledge how this works out and what’s happening during work in progress. The most important tool within action research is reflection. I have been reflecting over what characterizes my point of view of museum education and from there have I studied other perspectives in the project and their relations to each other. My theoretic inspiration comes from the field concept of Pierre Bourdieus and the Aristotle definition of knowledge rendered by Bernt Gustavsson. My purpose is to theorize and develop my work as an education officer and in the long term be able to develop the museum education work at Skansen as well as the museum officer’s profession. My questions at issue are what my museum education point of view consists of and how it is noticeable in the project. What happens in the meeting between that and other point of views, and also if there occurs any development of common knowledge in Skansen within the project. The result of my reflection is that my perspective of museum education is mainly constructive and socio cultural. Important factors for my theoretical perspective on learning are a comprehensive view, accessibility, experiences with several senses and that learning occurs in a social context where previous experiences is decisive for how new knowledge is developed. That perspective hasn’t been easy to defend against other perspective of knowledge with longer tradition and stronger scientific anchoring at departments of Skansen. Although I find that for Skansen it is enriching with projects that concludes several different departments and knowledge fields. It creates a better understanding and an insight toward other knowledge fields but it also clarifies its deficiencies of communication and organisation.</p>

<p>Kulturer bestäms och formas av de symboler de använder och vördar och en människas identitet formas delvis av att hon initieras i en kulturs specifika symbolsystem. Symbolerna vänder sig till både våra intellekt, känslor samt våra andliga liv. Genom att använda Pietikainens modifiering av Jungs teori kring arketyper till att förstås som symboliska former så kan ett beskrivande värde uppnås gällande att närma sig människans mentala processer. Uppsatsens syfte är att visa exempel som illustrerar och kan öka förståelsen för vilken symbolisk och känslomässig betydelse fjället har för det samiska folket, i det här fallet representerat av fem personer med samiskt ursprung.   Utifrån ett hermeneutiskt perspektiv har intervjuer gjorts och 17 teman utkristalliserats varav fyra visat sig vara framträdande. Fjällets känslomässiga och symboliska betydelse verkar främst vara kulturellt betingat och fungerar som ett gemensamt minne i den samiska kulturen, utvecklat över generationer. Ett minne som tillskriver fjället starka personifierade egenskaper.</p>

<p>The Saami, a Nordic indigenous people scattered over four countries, has for centuries been regarded as parts of the national populations of the countries in which they live. During the 19th century saami demands for greater influence resulted en several changes, among them the founding of a Swedish Saami Council in 1993. The council became a popularly elected, representative institution with an agenda of its own, but also a public authority answerable to the government. The decision to attribute the council this twofold role was unusual and, from a certain point of view, even controversial: it makes it difficult to determine the location of the power to act in saami-related issues and the legitimacy to do so.</p><p>This essay is about how the twofold role came into existence, what it leads to and how the seemingly contradictive duality is managed. It has an institutional approach with theories concerning institutions and etnicity as well as institutional change and handling of complicated and ambiguous demands. Among the theorists are Karppi, Micheletti, Jacobsson and Sahlin-Andersson. The previous two treat the possibilities and the shortcomings of the multicultural democracy. The later deals among other things with decision making and with changes in politics and public administration.</p><p>The council was presented as the main solution of the problem that the Saami felt a lack of influence. However it was not welcomed by all main Saami figures. The founding of a council with a twofold role can be explained by governmental pressure at the time for a Saami Council working on governmental terms. This essay emphazises the efforts of the state to meet Saami demands without losing influence over a group long seen as a part of the national population.</p><p>It is my opinion that the case of the Saami Council is an example of the difficulties in the multicultural democracy. It is problematic when a group is “given” an institution by the state, among other things because it may undermine the possibilities for the group to raise objections in future conflicts. An arena attracting attention to an indigenous people in the national politics in the way the Saami Council does is, however, of great value for the Saami. It is truly a political success resulting in a new conception of the Saami and sprung from international change and a growing urge to question the legitimacy of national borders, but also from the propagation of the concept of Sápmi. One of its consequences is critique of the twofold role and suggestions of other ways to solve the situation, not only from the Saami but also from others, e. g. a governmental report. While waiting for such changes, the members of the Saami Council have created shared frameworks of interpretation and chosen to handle the twofold role by putting stress on the popularly elected part.</p><p>The structure of the Saami Council is studied through legal and other formal sources and through articles and litterature commenting the results of the structure. The results are contributions to the knowledge of the Saami political state in the Swedish society and to the knowledge of the Saami Council – a young institution harbouring many possibilities for future change. They are also ment to add to the understanding of the functioning of institutions with a built-in duality.</p>

Denna studie är en beskrivning av ett pedagogiskt utvecklingsarbete kring det samiska informationsprojekt vilket jag varit ansvarig för inom ramen för mitt arbete som museilärare på Skansens Visningsavdelning. Projektet omfattade tiden 2004-2006. Aktionsforskning handlar om att utveckla och förändra en verksamhet men också att skaffa sig kunskap om hur detta går till och vad som sker under arbetets gång. Det viktigast verktyget inom aktionsforskningen är reflektionen. Jag har reflekterat över vad som kännetecknar mitt museipedagogiska synsätt och utifrån detta studerat övriga synsätt i projektet och deras relation till varandra. Teoretisk inspiration har jag hämtat från Bourdieus fältbegrepp och den Aristoteliska kunskapsdefinitionen tolkad av Bernt Gustavsson. Mitt syfte är att teoretisera och utveckla mitt arbete och att i ett längre perspektiv kunna utveckla den museipedagogiska verksamheten på Skansen samt även bättre kunna hävda museilärarnas yrkesprofession. Mina frågeställningar är vad mitt museipedagogiska synsätt består av och hur det märks i projektet. Vad som sker i mötet mellan det och de övriga synsätten, samt om det sker någon gemensam kunskapsutveckling på Skansen inom projektet. Jag har kommit fram till att mitt museipedagogiska perspektiv i huvudsak utgår ifrån ett konstruktivistiskt och sociokulturellt perspektiv på lärande. Viktiga faktorer för mitt perspektiv är helhetssyn, tillgänglighet, upplevelser med många sinnen och att lärande sker i ett socialt sammanhang där tidigare erfarenheter är avgörande för hur ny kunskap utvecklas. Detta kallar jag mitt museipedagogiska perspektiv. Den ståndpunkten har jag haft svårt att försvara när det uppstått intressekonflikter med andra kunskapsperspektiv med längre tradition och starkare vetenskaplig förankring. Jag finner dock att det för Skansen är berikande med projekt som omfattar flera olika avdelningar och kunskapsfält. Det skapas en större förståelse och insikt gentemot andra kunskapsområden men det tydliggör också brister i kommunikation och organisation. This study is an action research of a Sámi information project at Skansen, the open air museum in Stockholm. The Sámi project has been my responsibility in the frame of my work as an education officer at the education department at Skansen. The project covers the period of 2004-2006. Action research is about developing and changing an activity and also acquiring knowledge how this works out and what’s happening during work in progress. The most important tool within action research is reflection. I have been reflecting over what characterizes my point of view of museum education and from there have I studied other perspectives in the project and their relations to each other. My theoretic inspiration comes from the field concept of Pierre Bourdieus and the Aristotle definition of knowledge rendered by Bernt Gustavsson. My purpose is to theorize and develop my work as an education officer and in the long term be able to develop the museum education work at Skansen as well as the museum officer’s profession. My questions at issue are what my museum education point of view consists of and how it is noticeable in the project. What happens in the meeting between that and other point of views, and also if there occurs any development of common knowledge in Skansen within the project. The result of my reflection is that my perspective of museum education is mainly constructive and socio cultural. Important factors for my theoretical perspective on learning are a comprehensive view, accessibility, experiences with several senses and that learning occurs in a social context where previous experiences is decisive for how new knowledge is developed. That perspective hasn’t been easy to defend against other perspective of knowledge with longer tradition and stronger scientific anchoring at departments of Skansen. Although I find that for Skansen it is enriching with projects that concludes several different departments and knowledge fields. It creates a better understanding and an insight toward other knowledge fields but it also clarifies its deficiencies of communication and organisation.

This thesis is an ethnological study of young Sami living in Sweden. The aim is to describe and analyse different ways of being Sami today and discuss the historical terms of creating identities Reindeer grazing legislation have influenced the informants’ rights within the Sami people and their identity is based on their social and material terms. Membership in a reindeer herding district is important to the informants and they use different ethnic strategies to reach their memberships. Some informants use the political arena while other informants tries to obtain their membership by being invited by all ready existing members. Some informants are influenced by their alienation through the different legislative acts and their families have created a Sami culture based on other values and norms, different from the other informants in this study. They are acutely aware of their own history and use that history in all conversations. The symbolic side of ethnicity becomes more obvious within the reindeer herding communities. The informants of this group acquire the cultural competence which is necessary through their upbringing. The children of the reindeer herders participate and are included in the daily labour of reindeer husbandry and thus are incorporated in the group and learn which norms and values are important within their community. Difficulties occur when traditional terms collide with the modern society. What sometimes seems irrational within this group is explained by using Højrups Lifeform theory. Gender is also an important factor since the informants are expected to act differently and to choose different paths in their lives based upon gender. In a modern society increasingly more fragmented and where identity becomes a personal project can the ethnic togetherness with its clearly defined boundaries be tempting for searching individuals. But questions of who is Sami are brought to a head. An ethnocentrism becomes obvious where different Sami individuals are differently valued. The informants different Sami heritage have resulted in their sometimes being so apart from each other that it may be concluded that they are different kinds of Sami.