The best interests of the child should be a primary consideration in matters of custody, residence, and access. The assessment of the best interests of the child should in particular consider the risk of the child being harmed and the child's need for a close contact with both parents. In addition, the child has a right to be informed and to express his or her views.  Allegations of domestic violence are common in custody disputes. If such allegations are made during the proceedings, a risk assessment should always be carried out to assess whether there is a risk of harm to the child. Nevertheless, allegations of violence are rarely considered in the handling of custody disputes. The results of a review of applicable law as well as an empirical study of case law show that this is mainly due to legislative deficiencies. The prospects for conducting in-depth investigations of violence in custody disputes are limited by the fact that investigative procedures require consent from the parents. Furthermore, there is no clear method for assessing and evaluating allegations of violence in the context of custody proceedings. These deficiencies are reflected in the application of the law by the courts, where allegations of violence are often dismissed or excluded. There is a need for reform to ensure that the child perspective and the rights of the child are considered in the handling of custody disputes where allegations of violence are made. One possible solution is to always open a child protection investigation if allegations of domestic violence are made, since a child protection investigation is not limited by the consent of the parents. Other possible improvements include the development of a methodological support for evaluating allegations of violence, and a clarification of the courts' obligation to promote consensual solutions. / Barnets bästa ska vara avgörande i frågor om vårdnad, boende och umgänge. I bedömningen av barnets bästa ska särskilt beaktas risken att barnet far illa och barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna. Utöver detta har barnet även en rätt att få information och ges möjlighet att framföra sina åsikter. Uppgifter om våld inom familjen är vanligt förekommande i vårdnadstvister. Framkommer det uppgifter sådana uppgifter vid handläggningen bör en riskbedömning alltid göras, för att bedöma om det finns en risk att barnet far illa. Trots det beaktas uppgifter om våld sällan vid handläggningen av vårdnadstvister. Resultaten från en granskning av gällande rätt samt en empirisk undersökning av underrättspraxis visar att detta främst orsakas av brister i lagstiftningen. Förutsättningarna att genomföra djupgående utredningar av våld vid handläggningen av en vårdnadstvist begränsas av att inhämtande av uppgifter är beroende av föräldrarnas samtycke. Det saknas vidare en tydlig metod för hur uppgifter om våld ska bedömas och bevisvärderas inom ramen för ett vårdnadsmål. Dessa brister får genomslag i domstolarnas rättstillämpning, där uppgifter om våld ofta avfärdas eller utesluts. Det föreligger ett behov av reformer för att barnperspektivet och barnrättsperspektivet ska få genomslag vid handläggningen av vårdnadstvister där uppgifter om våld framförts. En möjlig lösning är att alltid inleda en barnavårdsutredning om det framkommer att det kan ha förekommit våld inom familjen, eftersom möjligheterna att inhämta uppgifter i sådan inte är begränsade av föräldrarnas samtycke. Andra möjliga förbättringar inkluderar ett utarbetande av ett metodstöd samt ett förtydligande av domstolars skyldighet att verka för en samförståndslösning.

Police officers with patrolling duties are exposed to physically demanding situations on a regular basis, which puts a high demand on their physical abilities and condition. Police officers are regularly forced to make quick decisions in complex tactical situations which in some cases mean physical confrontation. Throughout the procedure to become a Swedish Police Officer, there are tests that measure the physical condition of future police officers from the day they are recruited, until they leave the school. Then, however, the testing stops. Therefore, the majority of the physical training throughout the career of a police officer is carried out on their own initiative, and in their spare time. But what do the individual officers think about their physical condition and resilience in relation to everyday work? Studies have shown that police officers who often think about the risk of being injured during interventions, or the dangers associated with their work, experience more stress than other police officers. The knowledge on how to increase the safety and security for police officers in situations where violence may occur, which should contribute to greater room for action in situations is scarce. The aim of the present investigation is to increase our understanding and fill a knowledge gap for the police officers resilience in with regards to physical confrontation on duty within the Swedish Police conflict management training program (POLKON). The studie is based on a qualitative method using semi-structured interviews among Swedish police officers. The respondents have answered questions regarding their view on physical sustainability in relation to their work. Thematic analysis has been conducted and a number of themes have been generated which will be presented.

The thesis functions as an overview of the protection of children used in hostilities and their targetability under international law, primarly in international humanitarian law. The author questions the established presumption, that children directly participating in hostilities, shall be equally targetable as their adult colleges and counter parts. In times of conflicts, international humanitarian law offers children a special protection status. The prohibition against recruitment and use of children under the age of 15 illustrates two of the most relevant protective regimes. Despite these protective rules, children directly participating in hostilities remain lawful targets and their special protection status becomes severely less useful. For these reasons, the author argues, that the presumption of equal target ability hinders the Special protection of children to have the practical impact for children used on the battlefield it intened to.The tremendous amounts of child soldiers recruited by non-state armed groups shows that the prohibition against recruitment and use aren't respected. However, the author argues that the ICC juris prudence and national initiatives illustrate that the presumption of equal targetability can be challenged under international law. And, that the special protection for children in times of conflict, and international law as a whole does motivate differanting rules for targeting children versus adults participating in hostilities. For arguments presumably made on moral grounds, military personnel are willing to put themselves at greater risk to spare the life of a child soldiers forced to take part in a conflict, he or she definitely did not start. The Vancuver principles and the The Canadian Armed Forces Joint Doctrine Note shows that states are willing to follow in these footsteps by adding extra precautionary measures in the planning state of a military operation and to completely differentiate the rules for targeting children and adults. Lastly, the author argues that the rules for targeting cultural property ( set out in the 1954 Convention for the Protection of Cultural Property), could be an example on how to differentiate the rules for targeting children. In this regard the author argues that, like cultural property, children directly participating in hostilities should only be lawfully targeable, at last resort, when there is no other way to fulfill the military advantage.

Uppsatsen syfte är att utreda arbetstagarens ansvar för det systematiska arbetsmiljöarbetet. I uppsatsen används en rättsdogmatisk metod. Resultatet av undersökningen visar att det är arbetsgivaren som har huvudansvaret i det systematiska arbetsmiljöarbetet och arbetstagarens ansvar är att delta i arbetsmiljöarbetet genom att rapportera in risker där människors liv och hälsa kan vara i fara, tillbud, sjukdom och olycksfall. Arbetstagaren ska följa givna föreskrifter, iaktta försiktighet, använda tillhandahållen skyddsutrustning och ha den kunskap som krävs för att använda skyddsutrustningen för att förebygga olyckor. Väljer en arbetstagare medvetet att bryta mot arbetsmiljöföreskrifterna blir det en arbetsrättsliga tvist där arbetstagaren riskerar att bli uppsagd.

Enligt 6 kapitlet 2 a § föräldrabalken framgår att barnets bästa ska vara avgörande i alla frågor gällande vårdnad, boende och umgänge. I paragrafens andra stycke framgår det att domstolen vid dess bedömning av vad som är bäst för barnet ska fästa särskilt avseende vid risken att barnet far illa och barnets behov av nära och god kontakt med båda föräldrar. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur dessa två principer kan avvägas mot varandra i en vårdnadstvist där uppgifter om våld har framkommit. För att undersöka detta har den rättsdogmatiska metoden tillämpats och rättskällor så som lagstiftning, förarbeten, domstolspraxis och doktrin har använts. Resultatet visar på att domstolens riskbedömning är av stor betydelse, då en konstaterad risk och tillräcklig risknivå är uppnådd kan innebära en begränsning av vårdnaden.

Den internationella brottmålsdomstolen (ICC) etablerades via Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen 2002. Domstolens uppgift är att döma individer som brutit mot de brott som finns i Romstadgan. Efter attackerna i USA 2001 förändrades synen på den transnationella terrorismen markant. Allt sedan dess har samarbetet ökat mellan staterna för att förebygga, förhindra och bekämpa terrorism, men trots det saknas en internationell domstol som har rätt att döma terroristbrott. Syftet med uppsatsen har varit att uppmärksamma problemen att definiera begreppet terrorism samt att utreda möjligheten för ICC att få jurisdiktion vid terroristbrott. Genom den rättsdogmatiska metoden har material studerats av internationell och nationell karaktär. Uppsatsen har visat att det finns två möjligheter för ICC att få jurisdiktion. Det ena är genom ett artikeltillägg i Romstadgan och det andra är att utvidga domstolens tolkning av vissa befintliga artiklar. Det finns problem med båda tillvägagångssätten, inte bara juridiska utan även politiska.

De regelverk som omfattar kemisk industri i Sverige, är dels nationell lagstiftning och dels EU-rättslig reglering. Det ställs höga krav på verksamheter och på verksamhetsutövarna för att motverka skador och olägenheter för människors hälsa och miljön. Frågeställningarna i uppsatsen handlar om de miljökrav som ställs på verksamheter inom kemisk industri och därmed på batteritillverkaren Northvolt AB. Mer specifikt Frågeställningarna handlar uppsatsen även om produktvalsregelns tillämpning på kemisk industri och hur Northvolt AB förhåller sig till kravet. Frågeställningarna behandlas genom granskning av lagtext, förarbeten, doktrin och rättsfall. Ytterligare information har inhämtats från upprättade miljökonsekvensbeskrivningar och en samrådsredogörelse från Northvolts tillståndsprocess för att kunna granska den utvalda verksamhetens förhållning till de olika regelverken. Granskningen resulterade i insikten att för verksamheter som hanterar kemiska produkter är produktvalsregeln således ett viktigt krav att förhålla sig till, samt att verksamheter inom kemisk industri, som t.ex. Northvolt AB, som hanterar farliga ämnen under vissa omständigheter kan få beviljat tillstånd av domstol för fortsatt hantering av dessa. Vid tillståndsprövning av kemisk industri kan domstolen, utifrån produktvalsregelns krav, meddela olika tillståndsvillkor avseende hanteringen av ett visst ämne som förutsättning för verksamhetens tillstånd.

Uppsatsens syfte har varit att genom lagstiftning, förarbeten, praxis och juridisk doktrin utreda förutsättningarna för godtrosförvärv av fastigheter enligt jordabalkens bestämmelser. För att skapa förståelse för de centrala delarna av utredningen har uppsatsen även behandlat betydelsen av fast egendom och fastigheter, samt hur äganderätten övergår till annan part och vad lagfart är. Avseende godtrosförvärv så innebär det att en individ erhåller äganderätten till en fastighet av någon som egentligen inte är den rätte ägaren. Det uppstår således en konflikt om bättre rätt till fastigheten mellan den ursprungliga rätte ägaren och tredje man som förvärvat fastigheten av någon annan än den rätte ägaren. Vidare har i uppsatsen redogjorts för den skadelidandes rätt till kompensation samt för staten och myndigheternas roller. Sammantaget av utredningen har det framgått att varje enskilt fall kräver sin egen bedömning, men att den individ som uppfyller kriterierna för godtrosförvärv som huvudregel är den som är ansett mer skyddad att behålla sin rätt till fastigheten än den ursprungliga rätte ägaren.

Water is one of our most important natural resources and access to clean water is a matter forboth current and future generations. During the past decades, overexploitation, pollution, andclimate change has led to serious consequences in the water section around the world. Not onlywater but also sanitation are cornerstones of sustainable development. Ensuring accessibilityand sustainable management of those two for mankind is also one of the UN:s global sustainability goals (goal number six). The EU Water Framework Directive 2000/60/EC (WFD) is oneof the legal tools mainly used to ensure the conservation of water resources. In Sweden, wehave sixteen (16) national environmental goals, several of which concern small sewers. Swedenhas since the year 2000 adopted the WFD. The directive aims to take joint responsibility withinthe Union for the long-term and sustainable use of water resources. In Sweden is the overallgoal for water management to achieve good water status by the year 2027. Good status meansboth good ecological and good chemical status. Good status is to be achieved for both inlandand coastal waters. How WFD has been implemented in the various parts that together worksto achieve the goal of good water quality in the EU and Sweden is shown, (among other things),by the environmental quality standards. The environmental quality standards have been developed for example water. The environmental quality standards for water (example lakes) andgroundwater where the purpose to ensure Sweden´s water quality. The environmental qualitystandards govern environmental work in, for example, supervision of so-called water activitiesand environmental hazardous activities. It is up to the municipalities to ensure that the standardsare followed. It is also the municipalities that primarily have the operational supervision regarding compliance with the provisions of the Environmental Code.

No description available.