No description available.

The purpose of the study was to investigate how a plaintiff's story is valued in rape convictions and to see what could affect the credibility and reliability of the plaintiff and defendant. The study used 40 rape convictions from Svea Hovrätt distributed between 2017 and 2021, which were read through several times based on content analysis. The results were analyzed on the basis of theories such as the ideal victim, critical victimology and with a social constructionist perspective. Previous research in the same field was also used. The results of the study showed that there were no major differences between the years, but a small difference could be sensed where the bearing in the plaintiff's story weighed heavier in 2021 than 2017. What affected the reliability and credibility depended on whether it was the defendant or plaintiff. An indication of negative discrimination could also be noted concerning racialized persons, which mostly turned out to be due to language difficulties. / Syftet med studien var att undersöka hur en målsägandes berättelse värderas i våldtäktsdomar och för att kontrollera vad som kunde påverka trovärdigheten och tillförlitligheten för målsägande och tilltalad. I studien användes 40 våldtäktsdomar från Svea Hovrätt fördelade mellan 2017 och 2021, vilka lästes igenom flertalet gånger med utgångspunkt i innehållsanalys. Resultatet analyserades utifrån teorier som ideala offret, kritisk viktimologi och med ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Även tidigare forskning inom liknande områden användes. Studiens resultat visade att det inte fanns större skillnader åren emellan men det kunde anas en liten skillnad där bäringen i målsägandes berättelse vägde tyngre 2021 än 2017. Vad som påverkade tillförlitligheten och trovärdigheten var beroende av om det gällde den tilltalade eller målsäganden, vilket kunde synas i bedömningen av trovärdighet och tillförlitlighet vid berusning. En antydan till negativ särbehandling kunde också noteras rörande rasifierade personer vilket mestadels visade sig bero på språksvårigheter. / <p>En ambitiös uppsats uppsatts med intressant delvis juridisk dock även kriminologiskfrågeställning. Omfattande empiri. Delvis adekvat men möjligen lite väl omfattande och därför något spretigt teorival. Adekvat val av metod. Till uppsatsens obetingade styrkor hör att både kvalitativ ochkvantitativ metod används Välskriven även om visa språkliga skavanker kan observeras. Det förhållandevis ringa antalet fall samt analysmetoden har ger inte författarna möjligheteratt till fullo besvara uppsatsens frågeställningar. Bl.a. kunde man inte vänta sig attförändringar över tiden skulle kunna upptäckas om de inte var mycket dramatiska. Jag skulle också önska mer djupgående och integrerad avslutande diskussion. Men min sammanlagda bedömning är dock att det är en bra uppsats.</p>

Begreppet markexploatering innefattar den omfattande process som rör förändring av den fysiska miljön och markanvändningen i någon mening. Processen innefattar allt ifrån en inledande idé tills det att genomförandet är klart och den nya bebyggelsen är uppförd. Inom ramen för kommunens specialkompetens ligger plan- och bygglagstiftningen och planarbetet. I PBL:s portalparagraf framgår att lagen reglerar planläggningen av mark, vatten och bebyggelse. När kommunen beslutar om antagande av detaljplan eller beviljande av bygglov görs detta i egenskap av planmyndighet med det kommunala planmonopolet i PBL som lagstöd. I de fall kommunen äger marken som ska exploateras agerar kommunen även som fastighetsägare. Under plangenomförandeprocessens gång kan kommunen alltså på ett sätt sägas inneha dubbla roller.  Som ett komplement till PBL tecknar kommunen ofta avtal med byggherren i syfte att utreda ansvars- och kostnadsfördelning under exploateringsprocessen. Dessa går under samlingsbegreppet genomförandeavtal. Vilken typ av avtal som träffas beror på vem som äger marken när exploateringen påbörjas. När byggherren äger marken som ska exploateras sätter legalitetsprincipen en yttersta gräns för vad kommunen får reglera med exploateringsavtalet. Denna avtalstyp är även reglerad i lag sedan 2015, och rättsläget får därmed anses någorlunda klarlagt. Inslaget av myndighetsutövning i exploateringsavtalen är så pass stort att det knappast torde råda några tveksamheter till vad kommunen får och inte får reglera med dessa avtal.  I Sverige har vi ett starkt, grundlagsfäst, egendomsskydd. Vad man som fastighetsägare kan avtala om ligger inom ramen för civilrättslig reglering, där lagar som avtalslagen och jordabalken sätter de yttersta begränsningarna. När marken som ska exploateras ägs av kommunen tecknas ett markanvisningsavtal. Dessa är inte reglerade i lag på samma sätt som exploateringsavtalen är. Detta i kombination med kommunens roll som fastighetsägare har bidragit till uppfattningen att kommunen har mer långtgående möjligheter att reglera avtalsinnehållet än i exploateringsavtalen.   Under själva genomförandefasen av en detaljplan kommer kommunen med andra ord i kontakt med båda dessa rättsområden, vilket i praktiken innebär att markanvisningsavtalen befinner sig någonstans i gränslandet mellan civilrätten och den offentliga rätten. Detta arbete syftar till att utreda det rättsliga dilemmat med markanvisningsavtalen och vilken lagstiftning som är tillämplig i vilka situationer.   Bevis för att även markanvisningsavtalen har stora inslag av myndighetsutövning återfinns bland annat i propositionen till den nya lagen om förbud mot kommunala byggnadstekniska särkrav. De nya förbuden träffar endast kommunen i de avtalssituationer som syftar till genomförandet av en detaljplan, och alltså inte i de fall där kommunen kan sägas agera huvudsakligen i egenskap av fastighetsägare. I samma proposition nämns även att förbudet får anses vara en precisering av legalitetsprincipen. Även om det nu är utrett att även markanvisningsavtalen utgör myndighetsutövning och kommunen har de offentligrättsliga reglerna att ta hänsyn till så finns inga hinder för en exploatör att åberopa avtalslagens ogiltighetsgrunder i otillbörliga avtalsförhållanden med kommunen. Problemet numer ligger snarare i efterlevnaden av lagen, då exploatören sällan torde överklaga avtalsinnehållet, med risk att samarbetet med kommunen uteblir.

No description available.

Ombildning av hyresrätt till hyresrätt är en komplicerad process. Nödvändiga juridiska och andra behövliga kunskaper saknas ofta hos hyresgästerna. Ombildningsfusk förekommer och rapporteras allt oftare i media. Uppsatsen undersöker hur en ombildningsprocess går till och vilka problem som eventuellt finns i processen liksom i författning. I synnerhet aspekter av rättsäkerhet, möjlighet att överklaga och få insyn i processen för de olika parterna i ombildningsprocessen.

Denna uppsats behandlar beskattningen av hybridinstrument. Vid sidan av den aktuella skatterätten behandlas den civilrätt som påverkar och är nödvändig för att förstå beskattningen av hybridinstrument, dvs. aktiebolagsrätt och redovisnings­rätt. Sambandet mellan redovisning och beskattning redogörs för i uppsatsen eftersom det är särskilt aktuellt för beskattningen av hybridinstrument. Gällande rätt för beskattningen av hybridinstrument diskuteras och analyseras utifrån neutralitetsprincipen. Det finns inte någon legaldefinition i svensk skatterätt av vad som utgör hybridinstrument och definitionerna och begreppsanvändningen skiljer sig åt i litteraturen. Enligt Lewander är ett hybridinstrument ett finansiellt instrument som har en karaktär av både främmande och eget kapital och kan omvandlas från det ena till det andra. Hybridinstrument är vanligen konstruerade med ett skuldinstrument i botten. Torgander redogör för att ett hybridinstrument är ett värdepapper som kombinerar egenskaperna av eget kapital och skuld. Det läggs ner mycket ansträngning för att uppnå en optimal sammansättning av hybridinstrumentets egenskaper för att uppnå önskvärd hantering hos emittenten, dvs. avdragsrätt i inkomstbeskattningen, medräkning som eget kapital i solvenssammanhang och i redovisningen för att förbättra bolagets nyckeltal. Nya typer av hybridinstrument utvecklas ständigt på marknaden. Enligt Lewander har skatterättsliga incitament blivit alltmer drivande vid utformningen av hybridinstrument. Det saknas bestämmelser som uttryckligen reglerar hur hybridinstrument ska hanteras skatterättsligt. De hybridinstrument som behandlas i uppsatsen är konvertibler, vinst­andelslån, kapitalandelslån och preferensaktier. En aktuell fråga avseende beskattningen av hybrid­instrument som behandlas särskilt i uppsatsen är om emittenten av ett hybrid­instrument får avdragsrätt för räntan på det aktuella instrumentet. Denna fråga har behandlats i praxis och relaterar till sambandet mellan redovisning och beskattning.

Denna uppsats behandlar Linda Palms material Tio kompisböcker baserade på barnkonventionen (2014) och Astrid Lindgrens Pippi Långstrump (1945). Detta material undersöks genom en kvalitativ analys med en komparativ metod. Syftet med denna uppsats är att komparera ett skönlitterärt verk med en tillrättalagd litteratur. Detta görs för att skapa en förståelse för litteraturens relevans i ett värdegrundsarbete i skolan, samt vilka didaktiska konsekvenser som kan uppstå. Dessa konsekvenser kan bildas på grund av lärarens engagemang i undervisningen vilket kan ligga till grund för diskussioner. Skolverket (2011) nämner värdegrunden i ett inledande stadie vilket ger oss en förståelse för vilken omfattande roll den har i undervisningen. Värdegrunden är baserad på barnkonventionen som blev lag i Sverige år 2018.Den teori som genomsyrar denna uppsats är critical literacy som behandlar förmågan att läsa mellan raderna. Edvardsson (2020, s. 37) beskriver critical literacy som förmågan att kunna läsa mellan raderna och kritiskt granska en text. Det skapar alltså en djupare förståelse för det som läses. Vårt resultat visar att både skönlitteratur och tillrättalagd litteratur kan skapa olika förutsättningar för ett värdegrundsarbete. Samtidigt som det går att använda sig av båda dessa i undervisningen. Litteraturen skapar olika förutsättningar för diskussion.

Denna uppsats undersöker FN:s roll och antagna resolutioners påverkan på det palestinska folkets rätt till självbestämmande i Gaza och Västbanken efter Oslo-avtalen 1993. Genom att granska FN:s deltagande i fredsprocessen och dess politiska ställningstaganden i regionen, syftar studien till att ge insikter om FN:s förmåga att påverka självbestämmandet för det palestinska folket. Studien använde kvalitativ textanalys och realistisk teori för att utvärdera FN:s agerande och resolutioners effektivitet. Resultaten visade att trots FN:s resolutioner och engagemang har implementeringen av palestiniernas rätt till självbestämmande varit bristfällig och ineffektiv. Bristen på en effektiv mekanism inom FN för att genomdriva resolutioner och säkerställa efterlevnad av internationell lag har begränsat organisationens förmåga att lösa konflikten och skydda de drabbade. Genom att tillämpa realistisk teori visar studien att stater prioriterar sin överlevnad över moraliska principer och att FN strävar efter fred genom förhandlingar och konfliktlösning för att säkra ordning och säkerhet. / This paper examines the role of the UN and the impact of adopted resolutions on the Palestinian people's right to self-determination in Gaza and the West Bank following the Oslo Accords of 1993. By examining the UN's participation in the peace process and its policy stances in the region, the study aims to provide insights about the UN's ability to influence the selfdetermination of the Palestinian people. The study used qualitative text analysis and realist theory to evaluate the effectiveness of UN actions and resolutions. The results showed that despite UN resolutions and commitment, the implementation of the Palestinians' right to selfdetermination has been inadequate and ineffective. The lack of an effective mechanism within the UN to enforce resolutions and ensure compliance with international law has limited the organization's ability to resolve the conflict and protect those affected. By applying realist theory, the study shows that states prioritize their survival over moral principles and that the UN strives for peace through negotiations and conflict resolution to ensure order and security.

Utvecklingen av artificiell intelligens (AI) och generativa AI-modeller som ChatGPT och DALL-E har uppvisat imponerande resultat och fått mycket uppmärksamhet världen över. Utvecklingen är till stor del en följd av tekniska metoder som innebär att stora datamängder analyseras automatiskt för att hitta mönster och regler. Metoderna varierar i viss utsträckning, men kallas med ett gemensamt begrepp för text- och datautvinning. Effektiv text- och datautvinning kräver stora datamängder av hög kvalitet, vilket i många fall innebär att datamängden innehåller upphovsrättsligt skyddat material. Det upphovsrättsliga skyddet innebär att upphovsmannen har ensamrätt att förfoga över verket. Det innebär bland annat att kopiering av verket, tillfällig såväl som permanent, kräver upphovsmannens tillstånd. Vid text- och datautvinning måste datamängden kopieras, åtminstone tillfälligt, vilket innebär att text- och datautvinning av upphovsrättsligt skyddat material huvudsakligen kräver upphovsmannens tillåtelse. Upphovsrätten innehåller emellertid ett antal undantag från denna huvudregel. Undantagen innebär att upphovsmannens ensamrätt ibland får ge vika för att främja vissa samhälleliga intressen och undvika långtgående konsekvenser. Undantag har exempelvis införts för att möjliggöra förfoganden som uteslutande sker för privat bruk. Arbetets utredning avser emellertid fastställa möjligheten till kommersiell text- och datautvinning. Undersökningen fokuserar därmed på undantag som inte utesluter vinstsyfte, främst undantaget för tillfälliga exemplar, men även de nyare inskränkningar som införts specifikt för att möjliggöra text- och datautvinning. Utredningen visar att undantagen kan möjliggöra vissa former av kommersiell text- och datautvinning. Undantagen för text- och datautvinning är främst förbehållet text- och datautvinning med forskningssyfte. För kommersiell text- och datautvinning har undantaget endast liten effekt. Text- och datautvinning kan visserligen tillåtas, oavsett syfte, i det fall rättsinnehavaren inte motsatt sig sådan användning. Rättsinnehavaren har dock möjlighet att förbehålla sig denna rätt digitalt, på ett enkelt och billigt sätt. Möjligheten till kommersiell text- och datautvinning framstår därmed i princip som oförändrad. Undantaget för tillfälliga exemplar har tidigare bedömts som tillämpligt vid kommersiell text- och datautvinning. Utredningen visar emellertid att rättsläget till stor del är oklart. Undantaget ska bedömas enligt trestegsregeln, vilket innebär att det endast får tillämpas i vissa särskilda fall. Bedömningen ska ske restriktivt och med hänsyn till ett antal faktorer som är föränderliga över tid. I arbetet konstateras att omständigheterna har ändrats i betydande mån sedan EU-domstolen fastställde att kopior som skapats vid kommersiell text- och datautvinning kunde uppfylla villkoren. Det kan således inte hållas för säkert att kopior som skapas vid kommersiell text- och datautvinning skulle betraktas som förenliga idag. Oaktat detta kan undantaget för tillfälliga exemplar endast möjliggöra vissa av de kopior som typiskt sett är nödvändiga vid text- och datautvinning. Undantagets villkor utesluter de kopior som krävs för insamling eller justering av datamängder, vilket innebär att endast enklare former av text- och datautvinning kan aktualiseras. Slutsatsen är följaktligen att möjligheterna till kommersiell text- och datautvinning bör betraktas som små. Det kan inte uteslutas att vissa enklare former av kommersiell text- och datautvinning är möjlig enligt undantaget för tillfälliga exemplar. Den nytta som följer av sådan text- och datautvinning är dock begränsad, och alltjämt förenad med betydande ovisshet och risk. Under rådande förutsättningar framstår upphovsmannens godkännande som en förutsättning för i princip all form av kommersiell text- och datautvinning.

Examensarbetet behandlar frågan om samma eller likartad verksamhet i 57 kap. 4 § inkomstskattelagen (1999:1229). Bestämmelsens tillämpning var central i en omfattande diskurs på området efter att Skatterättsnämnden lämnat ett kritiserat förhandsbesked1 sommaren år 2022. Målet överklagades och har sedermera refererats i HFD 2023 ref. 11, där Högsta förvaltningsdomstolen ändrade utgången. Syftet med examensarbetet är att söka fastställa gällande rätt i form av när ett företag anses bedriva samma eller likartad verksamhet. Arbetets andra syfte är att analysera vilken roll lagstiftningens ändamål fått i rättstillämpningen. Två frågeställningar används för att uppnå syftena: När bedriver ett fåmansföretag samma eller likartad verksamhet enligt 57 kap. 4 § IL och finns det några undantag? Vilken vikt har lagstiftningens ordalydelse och syfte givits vid tillämpningen av bestämmelsen om samma eller likartad verksamhet i 57 kap. 4 § IL och hur förhåller det sig till legalitetsprincipen? Resultatet av den rättsdogmatiska undersökningen visar att ett företag bedriver samma eller likartad verksamhet när verksamhet förts över mellan två företag som har ett ägarsamband. Det är inte av relevans vilken typ av verksamhet företagen bedriver utan det är överföringen av exempelvis kapital eller affärskontakter som är avgörande. Utredningen visar också att ett nytt undantag numera kan anses finnas på området efter domen i HFD 2023 ref. 11. Målet kan innebära att ett nytt rekvisit för tillämpningen finns, att risk för inkomstomvandling måste föreligga. Huruvida avgörandet medför en större omfattning av fall-till-fall-tillämpning får dock framtiden utvisa. Sammanställningen av rättspraxis visar vidare att Skatterättsnämnden och Högsta förvaltningsdomstolen i de flesta mål på området använt sig av ändamåltolkning. Därav diskuteras frågan om domstolens tolkning av bestämmelsen verkligen har objektivt stöd i lagtexten. Hänsyn till förarbetsuttalanden bidrar till förutsebarhet i rättstillämpningen, men den troligen självklara innebörden av samma eller likartad verksamhet har fått stå tillbaka. Frågan om objektivt stöd föreligger för rättstillämpningen på området kan därför inte besvaras slutgiltigt, utan vidare forskning krävs.