Syftet med denna studie var att undersöka vilka förutsättningar för och möjligheter med, samt vilka utmaningar och utvecklingsområden samverkansparterna upplever i SSPF-samverkan i Norrköpings kommun. Vidare avsåg studien att undersöka om synen på samverkan skiljde sig mellan de samverkande aktörerna och vad det i så fall kunde få för konsekvenser. Empiriskt material har samlats in genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer som hållits med en representant från vardera organisation, det vill säga från skola, socialtjänst, polis och fritid. Resultatet visar att SSPF är en vedertagen arbetsform som är väl etablerad i kommunen. Det framkom dock att det finns utmaningar i arbetet och därmed finns ett behov av utveckling. Den främsta utmaningen i samverkan var begränsad tillgång av resurser som medfört att de saknar möjlighet att arbeta på det sätt som det är tänkt. Det största utvecklingsområdet är således tillgången av resurser som avgör i vilken grad de kan bemöta hjälpbehovet som finns. / The purpose of this study was to investigate the conditions for and opportunities with, as well as the challenges and development areas experienced by the parties in the SSPF collaboration in Norrköping municipality. Furthermore, the study intended to investigate whether the view of collaboration differed between the collaborating parties and what consequences this could have. Empirical material has been collected through qualitative semi-structured interviews held with one representative from each organization. The results show that SSPF is an accepted working method that is well established in the municipality. However, it emerged that there are challenges in the work and thus there is a need for development. The main challenge was limited access to resources, which meant that they lacked the opportunity to work in the way intended. The biggest area for development is thus the availability of resources, which determines the extent to which they can meet the need for help.

Syftet med studien har varit att undersöka hur personal på kvinnojourer upplever att samverkan med socialtjänsten fungerar. Dessa organisationer är båda betydelsefulla aktörer i arbetet med våldsutsatta kvinnor och därför är det viktigt att de kan mötas och ta tillvara på varandras kompetenser för att uppnå en så god samverkan som möjligt. Frågeställningarna som resultatet bygger på är Hur tycker personalen på kvinnojourerna att samarbetet med socialtjänsten fungerar? Finns det något som skulle behöva förändras för att förbättra arbetet och i sådana fall hur? Hur ser ansvarsfördelningen ut mellan kvinnojour och socialtjänst - finns det tydliga roller att förhålla sig till i det gemensamma arbetet att ge stöd och hjälp till en utsatt kvinna? Informanterna i den här studien arbetar på sex olika kvinnojourer. Kvalitativ forskningsmetod, med semistrukturerade intervjuer har använts för att få svar på frågorna och de inspelade intervjuerna har transkriberats och sedan meningskategoriserats för att få struktur på empirin. Ur detta skapades teman som vi sedan fann kopplingar till i samverkansteori. Resultatet visar att informanterna upplever samverkan med socialtjänsten som mycket varierande, beroende på olika omständigheter. Det finns en önskan och ett behov hos informanterna om att socialtjänsten ska vara mer insatta i och förstå mäns våld mot kvinnor för att kunna samverka bättre. Brist på resurser och otydlig ansvarsfördelning nämns som orsaker till varför samverkan emellanåt inte fungerar optimalt. Med hjälp av samverkansteori analyserade vi resultatet och kan dra slutsatsen att en god samverkan förutsätter vissa faktorer, som exempelvis gemensamt mål, tillräckliga resurser, samsyn, tydlig ansvars- och rollfördelning. Vår tolkning är att informanterna upplever ett behov av att ovanstående faktorer är implementerade i samverkansarbetet. / The purpose of this study was to examine how staff at women's shelters is experiencing the collaboration with Social Services. These organizations are both significant players in working with abused women and therefore it is important that they can come together and use each other's competencies to achieve a sufficient collaboration as possible. The questions of which the results are based on are How do staff at women's shelters experience the collaboration with Social Services? Is there anything that would need to be changed to improve the work and if so how? What is the division of responsibilities between the shelter and Social Services - are there distinct roles to relate to in the joint work to provide support and assistance to a woman victim of violence? The informants in this study work at six different women's shelters. Qualitative research, with semi-structured interviews was used to obtain answers to the questions and the recorded interviews were transcribed and then categorized to be able to structure the empirics. From this, themes were created, which we then found links to in interaction theory. The results show that informants experience a good collaboration with the Social Services as highly variable, depending on various circumstances. There is a need by the informants that Social Services should be more familiar with and understand men's violence against women in order to work better together. Lack of resources and an unclear division of responsibility is mentioned as reasons why collaboration sometimes does not work optimally. With the help of interaction theory, we analyzed the results and conclude that the proper collaboration requires certain factors, such as common goals, adequate resources, common understanding, clear responsibilities and roles. Our interpretation is that the informants experience a need of the above factors to be implemented into the collaboration.

The veterans in Sweden is a group that is steadily growing, one of the reasons is the new employment agreement that requires the soldiers and officers to commit to Foreign Service. The Swedish Armed Forces have received critique from the government in their investigations concerning the Swedish veteran politics. Since then the Swedish government has introduced a new law that gives the Swedish Armed Forces an utmost responsibility concerning the veteran’s physical and mental health. The purpose of this study is to qualitatively investigate “The Peace berets”, a non-government organization which have had, and is still having a cooperation with the Swedish Armed Forces as a result of the investigation conducted by the Swedish government. We investigate their social work with the veterans and their perspective on the cooperation between them and the public sector. The study is based on qualitative interviews with four voluntary workers in the organization. In our analysis we have applied a theoretical perspective from the new institutional theory and the collaboration theory, that enlighten our data collected from the interviews. The result shows, as mentioned above, that the organization has a strong collaboration with the Swedish Armed forces, but not with the social workers which could depend on several facts. One of the reasons could be a result of the reigning confusion concerning the Law concerning the Swedish Armed Forces staff at international military interventions (SFS 2010:449).  As a result of the confusion it is uncertain if the Swedish Armed Forces have an utmost responsibility concerning the veterans, which is confirmed by the interviewed persons. As represented in the result, they share different perspectives on whether the utmost responsibility belongs to the Swedish Armed Forces or the commune/ county council where the veteran is domiciled.

This thesis aims to provide a deeper understanding of the collaboration process between different authorities and organizations. The empirical example that the study is based on, is violence prevention work that aims to reduce men's violence against women. Of interest is where the focus is in the collaboration process, what function the collaboration process fulfills and what it results will be. The study uses concepts such as collaboration, collaboration theory, and system maintenance- and system changing gender equality work to answer the research questions. To answer the questions, I have interviewed three people from different authorities and organizations. Results show that the informants describe that collaboration is necessary as they are mutually dependent on each other in order to achieve their goals, according to the informants answers they largely agree with how collaboration works in theory versus practice described in collaboration theory and lastly the study conclude that the collaboration process largely results in a system-changing gender equality work.

Bidragsbrott har på senare tid uppmärksammats som ett sätt för kriminella att finansiera den organiserade brottsligheten. Tidigare forskning har främst fokuserat på bidragsbrott mot myndigheter och det finns en kunskapslucka gällande kommunernas arbete mot bidragsbrott. Med en kvalitativ ansats undersöker denna studie bidragsbrott mot kommuner både övergripande utifrån ett nationellt perspektiv men även djupare på lokal nivå i Malmö och Helsingborgs stad. Studien syftar till att ta reda på hur arbetet för att motverka bidragsbrott upplevs samt vilken typ av samverkan som finns inom arbetet. Materialet består av semistrukturerade intervjuer med aktörer som besitter särskild kunskap om ämnet. Resultatet visade att det finns stora skillnader i hur långt olika kommuner har kommit i sitt arbete mot bidragsbrott. Vidare tyder resultatet på att det i en lokal kontext i Malmö och Helsingborgs stad finns en fungerande samverkan, men att samverkan på nationell nivå är problematiskt på grund av sekretesslagstiftning som hindrar informationsspridning mellan aktörer. Studien fann även att bidragsbrott inte är prioriterat hos polisen och att det inom myndigheten finns en kunskapsbrist gällande brottet, vilket skapar frustration hos kommunerna. Med hjälp av samverkansteori och contemporary criminology förklaras brister i samverkan och svårigheter kopplat till att bidragsbrott är ett relativt nytt fenomen. / Benefit fraud has recently attracted attention for being a way for criminals to finance organized crimes. Previous research has mainly focused on benefit fraud against authorities and there is lack of knowledge regarding benefit fraud against municipalities. A qualitative study was utilized to examine benefit fraud against municipalities in a national context as well as in a local context in the cities of Malmö and Helsingborg. The study aims to investigate how the work is experienced and what type of cooperation that exists in the work against benefit fraud. The research consists of semi-structured interviews with people who have special knowledge on the subject. The results highlighted differences in how far different municipalities have come in their work against benefit fraud. Further, it was found that the cooperations are working well in a local context in the municipalities of Malmö and Helsingborg, but the cooperation in a national context is problematic due to difficulties sharing information. The study also showed that there is a lack of priority and knowledge regarding benefit fraud amongst the police, which creates a frustration from the municipalities. Cooperation theory and contemporary criminology are used to explain shortcomings regarding cooperation as well as difficulties concerning the fact that benefit fraud is a relatively new phenomenon.

<p>Den här uppsatsen är en studie om föräldrar och föräldraskap. Vårt syfte med studien är att se hur företrädare för två instanser gör bedömningar av föräldrar som anses brista i sin omsorgsförmåga. De valda instanserna är en myndighetsinstans och en utförarinstans. Våra frågor i studien är: hur beskriver de nämnda organisationerna ett gott föräldraskap/ föräldraförmåga? Vilka faktorer vägs in i bedömningen av föräldraförmågan? Vilka riktlinjer/ arbetsmodeller utgår organisationerna ifrån? I vilken utsträckning samverkar organisationerna kring stöd och bedömning? Det här är en empirisk studie, där vi har intervjuat företrädare för två instanser, totalt fyra grup-per. Vi har använt hermeneutisk tolkning för att se på det empiriska materialet. Vår analys är grundad utifrån systemteori, intersektionalitet och samverkansteori. Begreppen vi undersökt är gott föräldraskap och tillräckligt bra. Synen på begreppet tillräckligt bra/ good enough varierade beroende på om de var på svenska eller engelska. Överlag är gott föräldraskap när den känslo-mässiga och fysiska omsorgen står i relation till barnets behov. Resultatet som vi kommit fram till är att dessa två instanser har samsyn kring de begrepp som vi undersökt. Vidare beskriver denna studie förutsättningarna för samverkan samt betydelsen av att sträva mot ett gemensamt språk. Vår slutsats är att dessa begrepp, framförallt tillräckligt bra, är väldigt subjektiva och att det är svårt att skriva ner kriterier. Detta beror på att det handlar om människor. Vidare visar denna studie även att instanserna samverkar med varandra kring männi-skor. I diskussionsdelen beskrivs det socialpedagogiska förhållningssättet som inkluderar det salutoge-na perspektivet, intersektionalitet och empowerment.</p> / <p>This paper is a study about parents and parenting. Our purpose with this study is to see how rep-resentatives from two authorities make valuation of parents that lack parenting skills. The chosen authorities are an authority and one performer of task. Our questions are: defined by the authori-ties – what do good parenting mean? Which factors are considered in an assessment of parents? What kind of guidelines/ work models do the organisations have? To what extent do these two authorities collaborate around support and assessment? This is an empirical study, were we have interviewed representatives from two authorities, in total four groups. We have used hermeneutic interpretation to look at the empirical material. Our analy-sis is built on the system theory, intersectional analysis and collaboration theory. The terms we examined were good parenting and good enough. The view of the term good enough depended on if the term was in Swedish or in English. Overall, good parenting is when the emotional and physical care is in relation to the needs of the child. The result we found was that these two authorities share the same view on the terms that we ex-amine. Further on we describe the condition for collaboration and the meaning of reaching for the same “language”. Our conclusion is that these terms, especially good enough, is very subjective and that it´s hard to write down criteria’s. This because it´s all about people. This study also shows that the authorities work together around people. In the discussion describes the social pedagogues’ approach that includes a salutogen perspective, intersectional analysis and empowerment.</p>

Den här uppsatsen är en studie om föräldrar och föräldraskap. Vårt syfte med studien är att se hur företrädare för två instanser gör bedömningar av föräldrar som anses brista i sin omsorgsförmåga. De valda instanserna är en myndighetsinstans och en utförarinstans. Våra frågor i studien är: hur beskriver de nämnda organisationerna ett gott föräldraskap/ föräldraförmåga? Vilka faktorer vägs in i bedömningen av föräldraförmågan? Vilka riktlinjer/ arbetsmodeller utgår organisationerna ifrån? I vilken utsträckning samverkar organisationerna kring stöd och bedömning? Det här är en empirisk studie, där vi har intervjuat företrädare för två instanser, totalt fyra grup-per. Vi har använt hermeneutisk tolkning för att se på det empiriska materialet. Vår analys är grundad utifrån systemteori, intersektionalitet och samverkansteori. Begreppen vi undersökt är gott föräldraskap och tillräckligt bra. Synen på begreppet tillräckligt bra/ good enough varierade beroende på om de var på svenska eller engelska. Överlag är gott föräldraskap när den känslo-mässiga och fysiska omsorgen står i relation till barnets behov. Resultatet som vi kommit fram till är att dessa två instanser har samsyn kring de begrepp som vi undersökt. Vidare beskriver denna studie förutsättningarna för samverkan samt betydelsen av att sträva mot ett gemensamt språk. Vår slutsats är att dessa begrepp, framförallt tillräckligt bra, är väldigt subjektiva och att det är svårt att skriva ner kriterier. Detta beror på att det handlar om människor. Vidare visar denna studie även att instanserna samverkar med varandra kring männi-skor. I diskussionsdelen beskrivs det socialpedagogiska förhållningssättet som inkluderar det salutoge-na perspektivet, intersektionalitet och empowerment. / This paper is a study about parents and parenting. Our purpose with this study is to see how rep-resentatives from two authorities make valuation of parents that lack parenting skills. The chosen authorities are an authority and one performer of task. Our questions are: defined by the authori-ties – what do good parenting mean? Which factors are considered in an assessment of parents? What kind of guidelines/ work models do the organisations have? To what extent do these two authorities collaborate around support and assessment? This is an empirical study, were we have interviewed representatives from two authorities, in total four groups. We have used hermeneutic interpretation to look at the empirical material. Our analy-sis is built on the system theory, intersectional analysis and collaboration theory. The terms we examined were good parenting and good enough. The view of the term good enough depended on if the term was in Swedish or in English. Overall, good parenting is when the emotional and physical care is in relation to the needs of the child. The result we found was that these two authorities share the same view on the terms that we ex-amine. Further on we describe the condition for collaboration and the meaning of reaching for the same “language”. Our conclusion is that these terms, especially good enough, is very subjective and that it´s hard to write down criteria’s. This because it´s all about people. This study also shows that the authorities work together around people. In the discussion describes the social pedagogues’ approach that includes a salutogen perspective, intersectional analysis and empowerment.