The traditional Christian doctrines of atonement have been widely critized for expressing a violent image of God, and for having serious misogynist consequenses. In this thesis I start by presenting some feminist critics of the objective, subjective and classical view, but my main objective is to discuss the question of feminism and soteriology through the lens of Selma Lagerlöf’s narrative Kejsarn av Portugallien (The Emperor of Portugallia). Selma Lagerlöf’s stories have been used before in theological contexts, mainly through Margareta Brandby-Cöster who detects lutheran undercurrents in Lagerlöfs writings, which I also present in this thesis. Kejsarn av Portugallien deals with the redemption between a father and a daughter, and has some parallels with the subjective and the classical view of atonement, but doesn’t fully align with any of the doctrines. I have found that there are some important themes and imagery in Kejsarn av Portugallien that can be used in a feminist discussion about soteriology. It opens up for a debate on sin, the issues with a male saviour, suffering, images of God and performativity.

Den här uppsatsen visar hur fyra kvinnliga författare debutromaner, från 1891-2000, har blivit mottagna. Undersökningen diskuterar hur kritiker förhåller sig till verken och författarnas kön. Undersökningen vill visa på hur kritikernas förhållningsätt till kvinnliga författare har förändrats under ett sekel. Vidare studeras vilka tendenser som påvisar att författarna har blivit recenserade med utgångspunkt i traditionella könsmönster.   Vår teoretiska utgångspunkt är genus och uppsatsens metodologiska tillvägagångssätt utgörs av Ruth Wodaks definition av kritisk diskuranalys (CDA).  Resultatet visar att normen kring kvinnans ställning i samhället präglar hur litteraturkritiken bemöter kvinnliga författare. Den förändring som har skett under hundra år avspeglas även i mottagandet av romanerna.   Summeringen är kritiken har tidigare haft ett tydligt fokus på författarens kön och en förmyndarartad hållning. I recensionerna av de senare verken från sent 50-tal och framåt är istället innehållet och språket i fokus och författarens kön har en underordnad betydelse.

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka hur en grupp unga andraspråkstalare tar sig an en klassisk, äldre text skriven på ett förhållandesvis ålderdomligt språk, Selma Lagerlöfs saga Bortbytingen, med hjälp av dramapedagogiska övningar samt genom gestaltning och återberättande av den litterära texten.   Metoden som används för att samla in material till studien är en triangulering av flera kvalitativa grepp: inspelade intervjuer, dels en fokusgruppintervju av eleverna, och dels en enskild intervju av deras sas-lärare; frågeformulär med enskilda svar från eleverna och deras lärare; loggböcker från eleverna och deras observerande lärare samt den deltagande forskaren; inspelningar av fem arbetspass inklusive det avslutande uppspelet. Resultaten visar att dramapedagogiskt arbete i samklang med en äldre text vars språk inte är omedelbart gångbart för nutida skolelever gav eleverna verktyg för att ta sig an textens innehåll och språkliga form, återberätta med egna ord, lära sig nya ord och uttryck, och leder till en ökad medvetenhet om svenska språket då och nu.

Föreliggande undersökning analyserar ett urval stil- och språkliga drag i tre av Selma Lagerlöfs romaner: Gösta Berglings saga (1891), En herrgårdssägen (1899) och Kejsarn av Portugallien (1914). Analysen är av stilistisk karaktär och har avsett att visa eventuella likheter och skillnader mellan de tre romanerna. Metoden utgår från Cassirer (1970) där ett urval aspekter av relevans för denna undersökning har analyserats. Dessa är aspekter på berättarperspektiv, samt språkliga och allmänt stilistiska aspekter, som redogörs både kvalitativt och kvantitativt. Resultatet i föreliggande undersökning visar att Lagerlöfs språk och stil under det 23-årigatidspann som analyserats är tämligen enhetlig. Det finns inga större skillnader mellan Gösta Berlings saga från 1891, En herrgårdssägen från 1899 och Kejsarn av Portugallien som utkom 1914. Vad gäller berättarperspektivet innehar samtliga tre romaner en allvetandeberättare, men där det i Gösta Berlings saga och Kejsarn av Portugallien även finns avsnitt utifrån ett förstapersonsperspektiv (s.k. jag-form). Lagerlöf lyckas även i samtliga tre romaneratt skapa närhet till läsaren, genom att bjuda in läsaren i handlingen. Avseende de språkliga och allmänt stilistiska aspekterna, genererar Lagerlöf att hålla sig konsekvent i sin stil, men skillnader så som i användandet av skiljetecken finns i resultatet. Romanerna präglas för övrigt av långa meningar, med flera satser och även där är det marginella skillnader som skiljer romanerna åt. Användandet av anaforer visar att Gösta Berlings saga är den roman som sticker av, då det i denna roman är tydligare än i de andra två, men annars tenderar Lagerlöf att använda anaforer, likaså sagostil och bildspråk i sina romaner.

Uppsatsen jämför en lätt moderniserad utgåva av Selma Lagerlöfs Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige (1981) med Irmeli Latvalas adaption Nils Holgersson på lätt svenska (2017). Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige (1981) är en välkänd berättelse om en ung svensk pojke som upptäcker Sveriges geografi tillsammans med en vildgåsflock. Boken har kommit att översättas på flera olika språk och tolkats i flertalet adaptioner. Syftet med vår uppsats är att undersöka de likheter och skillnader som finns i de valda utgåvorna samt hur berättelsen och karaktärsbeskrivningar påverkas av adaptionen. Analysen är komparativ, vilket betyder att den är jämförande. Det som jämförs är karaktärsbeskrivningar samt böckernas utformning och språk. Analysen lyfter fram några likheter och olikheter i utgåvorna och hur de påverkar berättelsens skede samt hur utgåvorna kan användas i undervisningssyfte.

The topic of this thesis is the gothic fiction of Selma Lagerlöf. Its primary purpose is to investigate how Lagerlöf's work can be understood in relation to the gothic genre; what particular themes, motifs and formal aspects appear when making this connection and how they can be interpreted, as well as which literary and cultural contexts become relevant. The study is based on close readings of six short stories that, in comparison, appear to be some of the most gloomy and horrific in her production: "Karln. En julsägen" (1891), "De fågelfrie", "Stenkumlet", "Riddardottern och havsmannen" (1892), "Spökhanden" (1898) and "Frid på jorden" (1917). The gothic was an important feature of the literature of the last decade of the nineteenth century, when Lagerlöf made her debut. Therefore one of the main purposes of this study is to highlight her as one of the key writers of gothic fiction in Sweden by the time. In this context the gothic might be considered as closely related to the currents of decadence and fin-de-siècle. However, the gothic continued to be an important element throughout Lagerlöf's production, and this is illustrated by the inclusion of a story from a later period among the primary sources. The gothic genre can be defined by certain themes and motifs, but also by its narrative strategies. The analyses of the six stories show how themes and composition are used to create an atmosphere of fear and darkness, but also, more importantly, to create a sense of ambiguity. The study also discusses the relationship between the gothic and the fantastic and special attention is paid to aspects such as the hesitation concerning how to interpret the supernatural, as well as the fragmentary bodies and psyches of the stories. The main themes of the six stories can be summarized as dealing with the haunting and return of the past, as well as the fear associated with the transgression of limits - between fantasy and reality, the civilized and the primitive, life and death and self and other. Central to the argument in this study is das Unheimliche - the uncanny - a concept that links a certain kind of fear to uncertainty, doubles, ghostliness and haunting. Sigmund Freud has described it as a paradox, as something terrifyingly strange and yet familiar at the same time. The gothic reproduces the experience of reality expressed by this concept - a sense that the self is the source of horror and that identity is something highly unstable.

No description available.

No description available.

Selma Lagerlöf's story about Nils Holgersson, The wonderful Adventures of Nils (1906-1907), is unique in several different ways. It was innovative for its time and it was the first school book written as a story, which makes it an interesting foundation to build an essay upon. The essay examines Selma Lagerlöf's novel about Nils Holgersson compared to Dirk Regel's film adaptation (2011). Both the novel and the film are divided into two parts and only the first part of the book is compared to the first part of the film. Adaptations are common in today's society, a common type of adaptation is when a novel transform into a film but it can also be when a poem becomes music or a play turns into a film. The essay discusses what happens when a medium is transformed into another medium. The essay also has a pedagogical perspective and asks what happens when a didactic school book is adapted into a film. The view on children in Lagerlöf's time is discussed in relation to the view on children that prevails in today's society. When it comes to characters, I’m interested in seeing how Nils Holgersson is portrayed in the book versus in the film. The method used is Linda Hutcheon's and Siobhan O'Flynn’s adaptation analysis which focuses is on various factors that affect an adaptation. Regarding theory, I will use both Thomas Leitch’s adaptation theory and Maria Nikolajeva's children's literature theory. The results show that Lagerlöf's Nils Holgersson is a character who has few qualities. In the beginning he is bad and at the end of the story he becomes good, he develops through the story and is thus a flat but dynamic character. In Regel's version, Nils Holgersson is a complex character from beginning to end and he does not develop, he is thus a round but static character. The didactic perspective it is not as prevalent in the film compared to the book, but some episodes can be understood as having an educational message, which I interpret as a reference to the source medium.

No description available.