<p>Selma Lagerlöf var en mångsidig författare med skiftande religiösa föreställningar och litteraturvetaren Sven Stolpe har lyft fram flera av de andliga element som förekommer i författarens romaner, brev och dagböcker. Utifrån hans teori om Lagerlöfs tro har vi undersökt dessa drag i tre av författarens verk och tolkat dessa med inspiration från den hermeneutiska metoden. Romanerna är <em>Gösta Berlings saga</em>, <em>Herr Arnes penningar</em> och <em>Körkarlen</em>.</p><p>Frågorna vi har utgått ifrån är:</p><p>Vad visar Lagerlöf för exempel på luthersk kristendom, katolicism, folktro, och andra ockulta läror i <em>Gösta Berlings saga</em>, <em>Herr Arnes penningar</em> och <em>Körkarlen</em>?</p><p>Hur gör Lagerlöf för att förena dessa?</p><ul></ul><p>Finns det några tendenser till att de olika trosföreställningarna ställs emot varandra och i så fall hur?</p><p>I texterna vi studerat har vi funnit ett antal detaljer och motiv som kan förknippas med de olika andliga föreställningarna. Lagerlöf tar upp Gud, Jesus och djävulen men visar även prov på spiritistiska och teosofiska influenser. Dessutom berör hon mer folkliga motiv som naturväsen och spöken. De olika trosföreställningarna vävs samman i böckerna men behöver sällan mötas. Dels beskrivs de i olika kapitel så att de på så vis hålls isär, dels skildras de som skikt i flera verkligheter. Vid de tillfällen då de andliga inslagen integreras med varandra sker det i form av subjektiva upplevelser som bara en eller ett fåtal personer kan förnimma. Motsättningar mellan exempelvis folktro och kristendom uppenbarar sig sällan. Lagerlöf visar snarare att kombinationen av dessa var fullt naturlig för människorna under den tid då texterna tillkom.</p><p> </p> / <h1>From wood-spirit to catholic saints.</h1><p>Spirituality in the literature of Selma Lagerlöf</p><p>Selma Lagerlöf was an author of versatility with varied religious beliefs. The literary critic Sven Stolpe has shown many of the spiritual elements that occur in her novels, letters and diaries. Based on his theory about the believes of Lagerlöf we have examined these features in three of the authors works and interpreted these with the inspiration of the hermeneutic method. The novels are <em>Gösta Berlings saga,</em> <em>Herr Arnes penningar </em>and <em>Körkarlen</em>.</p><p>Our questions are:</p><p>What examples of Lutheran Christianity, Catholicism, folklore, and other occult theories does Lagerlöf show in <em>Gösta Berlings saga, Herr Arnes penningar </em>and <em>Körkarlen</em>?</p><p>What does Lagerlöf do to reconcile them?</p><ul></ul><p>Are there any tendencies that different beliefs are opposed to each other and how?</p><p>In the texts we have studied, we have found a number of details and motifs that can be associated with the various spiritual ideas. Lagerlöf addresses God, Jesus and the devil, but also shows samples of spiritism and theosophy. She also shows more traditional popular motifs like supernatural creatures of nature and ghosts. The various beliefs are woven together in the books but rarely meet. Partly they are described in different chapters so that they are distinguished and partly they are depicted in the layers of multiple realities. At those times when the spiritual elements integrated with each other, it is in the form of subjective experiences that only one or a few people can perceive. Contradictions between, for example, folklore and Christianity occur rarely. Lagerlöf shows rather that the combination of these were perfectly natural for the people during the time the books where written.</p>

Denna uppsats analyserar Selma Lagerlöfs debutroman Gösta Berlings saga utifrån teorierna zookritik och ekokritik. Analysen ämnar visa hur naturen framställs och hur den påverkar romanens karaktärer samt analysera hur det hierarkiska förhållandet mellan människa och natur artar sig i romanen. Analysen utgår även ifrån de filosofiska och teologiska tankegångar som ligger till grund för tudelningen mellan kultur och natur i det moderna samhället. Uppsatsens analys bygger på ett närläsningsstudium av tre kapitel i romanen. De kapitel som analyseras är första kapitlet ”Landskapet”, nittonde kapitlet ”Dovres häxa” och tjugotredje kapitlet ”Patron Julius”. Resultatet av studien visar på att naturbeskrivningarna i Gösta Berlings saga är mångfacetterade och att denna mångfald av naturbeskrivningar leder till att romankaraktärerna påverkas olika av naturen beroende på naturens skiftande framtoning samt att den hierarkiska ordningen mellan människa och natur ter sig mer jämbördigt i romanen än vad som åberopas i den första Moseboken och av cartesianismen. Analysen visar också på att beroendeförhållandet mellan människa och djur är mer problematiskt att fastslå i romanen eftersom tamdjur och vilddjur porträtteras olika och där de senare beskrivs som mer jämbördiga gentemot människan än vad de tidigare gör.

I detta examensarbete undersöks hur bilden av det litterära nittitalet och två av dess författare, Verner von Heidenstam och Selma Lagerlöf, växer fram i svenska litteraturhistorier för gymnasieskolan under 1900-talet. Speciellt fokuseras på vilken betydelse de två författarna anses ha haft för den litterära strömningen. Dessutom diskuteras hur kanonbildningen har sett ut. De läromedel som studerats i examensarbetet är kronologiskt disponerade litteraturhistorier skrivna för studieförberedande gymnasieprogram. Den tidsmässiga avgränsningen är 1894 till omkring 1990. Ett flertal av periodens mest använda litteraturhistorier finns representerade i undersökningen. De aktuella avsnitten i litteraturhistorierna presenteras. Jämförelser mellan dem görs för att klargöra hur utvecklingen av bilden av nittitalet och de två författarna har sett ut. Vad gäller nittitalet fokuserar de tidiga litteraturhistorierna på brytningen med åttitalismens naturalism, samt på att nittitalisterna förespråkar fantasin, livsglädjen och skönheten. Mot senare tid läggs fokus alltmer på de nationalistiska, provinsiella och traditionella motiven i diktningen. Redan från början framstår Heidenstam som strömningens frontfigur och teoretiker, medan Lagerlöfs betydelse för strömningen sällan klargörs. Båda författarna har, med något undantag, under hela den undersökta perioden en självklar plats i gymnasieskolans litterära kanon.

No description available.

I denna studie undersöks hur Selma Lagerlöfs En herrgårdssägen (1889) skiljer sig från dess lättlästa version, återberättad av Malin Lindroth (2004). I bakgrunden diskuteras vad en lättläst text är och dess funktion. Även begreppet klassiker och kanon diskuteras. Metoden är komparativ och undersökningen tar en bred ansats eftersom den jämför såväl materiella, lingvistiska som innehållsmässiga aspekter. Undersökningen visar att det finns stora skillnader mellan verken sett ur alla dessa aspekter. I den lättlästa texten ändras eller försvinner centrala motiv, teman och symbolik och de komplexa psykologiska förloppen förenklas. Undersökningen visar att texten blir mer lättläst, men att romanen tappar komplexitet gällande innehåll. Resultatet diskuteras slutligen utifrån ett didaktiskt perspektiv.

No description available.

Selma Lagerlöf är en författare som sällan förknippas med genren science fiction, men i denna uppsats analyseras två av hennes ovanligare berättelser med hjälp av science fiction-teori. Berättelserna är ”Kevenhüller”, ett kapitel ur Gösta Berlings saga från 1891, och ”Slåtterkarlarna på Ekolsund”, en versifierad berättelse från samlingsvolymen Troll och människor I från 1915. Syftet är dels att undersöka texterna från ett nytt perspektiv, dels att se hur texternas teman förhåller sig till andra i samtiden. De tre främsta aspekter som används i analysen är novum, det sublima och det groteska, alla tre begrepp använda enligt den science fiction-tolkning som Csicsery-Ronay gör i The Seven Beauties of Science Fiction från 2008. Ett novum är en uppfinning, upptäckt eller socialt förhållande genom vilken berättelsens handling får sitt ursprung. Det sublima är upplevelser där läsaren i texten möter ting av så storslagen natur att det inte går att omfatta med sinnet. Det groteska är läsupplevelser där gränser och förändringar är så vaga att det inte går att klassificera det som skapar känslan. Alla dessa aspekter återfinns i berättelserna och ger fördjupade insikter inom de teman som ofta associeras med science fiction, som framtid, teknik och mänsklig identitet. Lagerlöfs texter visar sig också passa in i tankegångar om framsteg som var populära i hennes samtid. Människans dominans över naturen ifrågasätts inte nämnvärt. Den stora uppgiften för människan är att hantera sin teknik ansvarsfullt, så att alla människor kan gagnas av teknikens under. / Selma Lagerlöf is an author who is seldomly associated with the Science Fiction genre, but in this thesis two of her more unusual stories are analysed with the help of Science Fiction Theory. The stories are “Kevenhüller”, a chapter from the novel Gösta Berling’s saga from 1891, and “Slåtterkarlarna på Ekolsund” (“The Mowers at Ekolsund”), a story written in verse from the collection volume Troll och människor I from 1915. The purpose is in part to analyse the texts from a new perspective and in part to see how the themes of the text relate to the author’s contemporaries. The three foremost aspects that are used in the analysis are Novum, the Sublime and the Grotesque, all three concepts used according to the Science Fiction interpretation that Csicsery-Ronay makes in The Seven Beauties of Science Fiction from 2008. A Novum is an invention, discovery, or social state of affair from which the story evolves. The Sublime is experiences where the reader is introduced to things in the text of such greatness that it’s not possible to grasp with the mind. The Grotesque is reading experiences where borders and transformations are so vague that it’s impossible to classify that which creates the feeling. All these aspects appear in the stories and gives expanded insights into themes who are often associated with Science Fiction, like future, technology, and human identity. The texts of Lagerlöf also fits in with trains of thought that were popular amongst her contemporaries. The human domination over nature is hardly ever questioned. The great mission for humanity is to handle its technology with responsibility, so that all people can gain from the wonders of technology.

Selma Lagerlöf (1858-1940) is to many a known writer, a member of the Swedish Academy and a Nobel prize winner in literature. Her life has been studied and is well documented both by herself and others mainly from a literary point of view. We know that she spent time as a teacher in the southern swedish city of Landskrona (1885-1891). A missing piece in the study of the life of Selma Lagerlöf has been of how she was as a teacher in the society in the late 1880’s, written from the perspective of a teacher. The aim of this study has been to seek a deeper knowledge about Selma Lagerlöf as a teacher and the pedagogical means of her teaching, as well as the society that she was a member of. The different parts of Selma Lagerlöfs life, the actions and her words may contribute to the aiming result as a holistic view. The following overarching questions have been used in the study:  How is Selma Lagerlöf described as a student at the School of Education? (in swedish: Högre Lärarinneseminariet). Who may have contributed to her role as a teacher? What was the spirit of the times connected to Selma Lagerlöf at the School of Education? What factors may have influenced her as a person and a teacher? How is Selma Lagerlöf described as a teacher/educator? How are her pedagogical means expressed? How is Selma Lagerlöf described as a teacher by her students? A hermeneutical perspective has been used as a method and a theory, mainly as explained by the philosopher Dilthey. The analysed literature includes adequate texts, books and articles and the found details are woven into a full picture together with the foundation of context. When writing the biography of a person as well known as Selma Lagerlöf there is a need to balance the sense of her presence making certain to keep an, at the same time, ethical, respectful and critical attitude towards her. As working with the study, also a context is surfaced and by the context it is possible to understand the details. The person and her ideas have been studied by sympathetic empathy and understanding, to see the person not as dead, but as a person who once lived and is still inspiring. A conclusion can be made that Selma Lagerlöf was a teacher with a compassionate and methodological way of teaching. The findings to the overarching questions in the aim may guide us through the pedagogical ideas of the person who was forced by economic and social reasons to work as a teacher. She enjoyed giving lessons which made the eyes of the students glow of interest. A method using compassion and trust between educator and pupils leads to pleasurable learning. It also leads to a foundation for the responsibility of all citizens' upbringing and education in a democratic society, a pedagogical perspective known from the philosopher and educator Pestalozzi, a responsibility also relevant to the education of today.

The purpose of this master thesis is to examine how the relationship between humans and nature is expressed in the imaginative literature. My aim is to identify ideological reproductions in the analyzed works. Therefore I have chosen one work from late 19th century and one from late 20th century. This makes it possible to examine the contextual anchorage of the found ideological expressions. The study’s theoretical framework is primarily based on ecocriticism, and especially on Greg Garrard’s and Kate Soper’s thoughts. The method used is critical ideology analysis. The result shows that nature and culture is paradoxical and highly ideological conceptions. In The story of Gösta Berling, an anthropocentric and religiously oriented notion of nature is dominating, though there are some elements of an early deep ecology to be found. In Blackwater we can see a more rational and objective notion of nature as dominating, even if we sometimes can see a shallow romanticism of nature expressed by the characters, where also some groups of humans that are considered to be “closer to nature” is romanticized (for example minority groups). This is explained by the works historical contexts, where The story of Gösta Berling is written in a time of early modernism, where nature is not fully conquered, and therefore seen as mystical and sometimes as a threat to humans. Blackwater was written in a postmodern time where nature is demystified and fully conquered, and strictly speaking no “pure” and untouched nature is left to be found anymore.

The purpose of this thesis is to examine the differences and similarities between the original version and an easy-to-read version of Selma Lagerlöfs novel Gösta Berlings saga. The method used is close reading of the two versions and thereby analysing descriptions of the environment, descriptions and psychological depth of the protagonist, missing chapters and changes of the plot. The results show that 21 chapters along with large parts from some of the remaining chapters are missing in the easy-to-read version due to not being necessary to the main story line. An alteration has been made in order to make the story line chronological. The use of invocation and personification of nature by Lagerlöf are missing in the easy-to-read version. There is also fewer details mentioned about the environments in the novel, which is resulting in the reader having to fill in the gaps on his own. The descriptions of the protagonist are few and over all quite similar, though some details are left out in the easy-to-read version and some clarifications have been made. There is a bigger difference between how thoughts and feelings are described in the texts, resulting in Gösta being a round and dynamic character in the original version and somewhat more flat and static in the easy-to-read version. These differances effect how a classroom discussion might be implemented, since the teacher must adjust the conversation so that it may be relevant for all participants.