Sammanfattning   Syftet med denna studie är att beskriva elevers erfarenheter av institutionella elevsamtal. Med institutionella elevsamtal avses här de samtal läraren eller specialläraren genomför med sina elever för att kommunicera elevens skolvardag eller kunskapsutveckling. Frågeställningarna är fyra till antalet. Hur beskriver eleverna elevsamtalens syfte utifrån sina erfarenheter? Vilka erfarenheter av delaktighet har eleverna gjort i dessa samtal? På vilket sätt har eleverna gjort meningsfulla erfarenheter i samtalen? Vilken elevbild konstrueras ur elevernas erfarenheter av syfte, delaktighet och meningsfullhet med institutionella elevsamtal?   Ett socialkonstruktionistiskt perspektiv har använts i studien och forskningsmetoden är semistrukturerade gruppintervjuer med elever på gymnasiets introduktionsprogram. Eleverna har erfarenheter av skolmisslyckanden.   Resultatet av denna studie visar att elevernas erfarenheter av institutionella elevsamtal är få. De syften eleverna upplevt med de samtal de tagit del av har till största delen handlat om lärarens tillrättavisningar av eleven. I få fall har de handlat om att eleven har presenterats valmöjligheter i sin skolgång. Eleverna har upplevt en bristande delaktighet vilket förklaras av att de känt sig anklagade utan att bli lyssnade på, att samtalen inte anpassats för att möjliggöra elevens deltagande samt att läraren inte tydligt uppgett vad han eller hon vill samtala om. Eleverna har haft svårt att se det meningsfulla med institutionella elevsamtal. De visar i stället på en känsla av att inte passa in, att lärarna varit till för andra elever och att de känt sig dömda på förhand. Den bild som konstrueras visar en ensam, anklagad och missförstådd elev. Eleven är medveten om sina svårigheter i samtalet och har idéer om hur han eller hon skulle kunna bli mer delaktig i dem.   Elevers erfarenheter visar att de institutionella samtalen med lärare eller speciallärare inte är den stödjande erfarenhet som är avsedd. Den slutsats som dras av denna studie är att eleverna är en näst intill outnyttjad resurs när det gäller speciallärarens möjligheter att utveckla och förbättra sina elevsamtal. Om samtalen upplevs mer meningsfulla och bereder eleven större möjligheter till deltagande så kan de institutionella elevsamtalen i väsentlig grad bidra till elevernas tillvaro och lärande i skolan.

I denna studie har skolledares åsikter och insikter kring digital kompetens stått i centrum. Syftet har varit att genom intervjuer belysa vad begreppet digital kompetens innebär för skolledare och hur rektorer ser på sin och lärares yrkesroll kopplat till digital kompetens.   Utgångspunkt i denna studie har varit rektorernas egna uppfattningar kring begreppet digital kompetens.  Studien är en fallstudier med intervjuer, och ett abduktivt synsätt har applicerats då den söker mönster i de åsikter och tankegångar som de utvalda skolledarna angivit i sina svar.

<p>Under det senaste årtiondet har molekylärbiologin genomgått stora förändringar. Genom utvecklingen av tekniker för DNA-sekvensiering har man kunnat utforska stora mängder information. Denna information lagras i biodatabaser som i många fall är länkade med varandra för att ge användaren ett bredare sökfält. SWISS-PROT är ett exempel på en sådan biodatabas som lagrar proteininformation.</p><p>Användare som har mindre kunskap om databasens uppbyggnad och unika identifierare kan dock stöta på problem i form av en mängd sökresultat, där endast en mindre del är intressanta för användaren. Missförstånd och tvetydigheter kan också uppstå i länkade biodatabaser, då databaserna har olika uppbyggnad och definitioner på olika "byggstenar" i databasen.</p><p>Arbetet i denna rapport ska därför fokusera på att skapa en databas för molekylärbiologidata som tar hand om dessa problem. För att kunna åstadkomma detta ska ett databashanteringssystem som har funktionaliteter som erbjuder lösningar till dessa problem användas. Den data, i form av proteininformation, som ska lagras hämtas från en SWISS-PROT-domän. I arbetet kommer databashanteringssystemet Lore att användas.</p>

I denna kvalitativa studie med hermeneutisk ansats har det övergripande syftet varit att undersöka vad föräldrar har för kunskaper om deras barns användning av Internet och om fenomenet nätmobbning. Vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer med nio informanter. Urvalet har varit föräldrar till barn i åldrarna 13-18 år. För analysen har symbolisk interaktionism använts. Resultatet visade att flera av föräldrarna hade bristande vetskap om deras barns användande av Internet. Flera beskrev Internet som okontrollerbart och upplevde en känsla av maktlöshet och att det var svårt att hänga med i utvecklingen som sker på Internet. Nätmobbning beskrevs som något som var enkelt genom att det går att vara anonym. Verktyg som föräldrarna upplevde sig behöva var mer information om nätmobbning och vad som finns på Internet för att få en bättre förståelse om ungas vardag på nätet

Detta är en kvalitativ studie om islamofobi och hur skolan arbetar förebyggande för att motverka diskriminering och att islamofobiska yttringar och attityder förekommer inom skolmiljön. Detta utifrån Skolverkets riktlinjer och styrdokument. Tre verksamma utbildare varav två är aktiva religionslärare på gymnasiet samt en samordnare och utbildare i likabehandling har intervjuats utifrån semistrukturerade intervjuer. Detta har gjorts för att klargöra vad respondenterna uppfattar som bidragande faktorer för elevernas uppfattning av islam och muslimska kulturer. Intervjuerna har tolkats utifrån diskursteorins grundläggande principer där studien avsett att klargöra hur de tillfrågande lärarna arbetar för att nyansera bilden av islam och muslimer. Studiens resultat visar att de avgörande faktorerna för hur elever uppfattar religionen islam och dess utövare utgörs av medias porträttering av islam och muslimer, elevens sociala sammanhang i vilket hen befinner sig i samt bristerna i elevernas förhållningssätt till källkritik. Studiens resultat visar även att respondenterna arbetar aktivt för att nyansera bilden av islam och muslimer samt att dessa förhåller sig mycket väl till de riktlinjer och styrdokument som Skolverket ger.

<p>Behovet av datautbyte mellan olika system, ökar ständigt. Därför byggs fler och fler system med möjligheten att utbyta och överföra data via XML. Då olika system lagrar data på olika sätt, måste de strukturella och innehållsmässiga skillnaderna hanteras innan data kan överföras.</p><p>Syftet med detta arbete är att undersöka hur dataöverföringar mellan XML-dokument i flera steg påverkas av strukturella eller innehållsmässiga skillnader. Arbetet visar i vilka fall data inte kan överföras korrekt. Studien utförs genom en experimentell metod. Experimenten genomförs med en applikation som utvecklats för ändamålet.</p><p>Resultatet från studien visar att problem kan uppstår då käll- och målstrukturen lagrar ett element eller attribut med olika datatyper, de övriga strukturmässiga skillnaderna genererar få problem. De innehållsmässiga skillnaderna medför att data inte kan identifieras då attributet saknas i käll- eller målstrukturen.</p>

Syftet med denna studie är att belysa hur man på en skola arbetar med elever som har olika neuropsykiatriska diagnoser. Vidare är det av intresse att undersöka hur dessa elever bemöts av andra på skolan. De neuropsykiatriska diagnoserna som kommer att presenteras är, ADHD, Autismspektrumstörningar (Autism och Aspergers), tvångssyndrom (OCD), Tourettes syndrom, inlärningssvårigheter (dyslexi) samt DAMP. Fokus kommer att ligga på den neuropsykiatriska funktionsnedsättningen ADHD som är den vanligaste. Stämplingsteorin har använts i studien då den är högst aktuell på grund av att man än idag stämplar individer utifrån vad man anser vara normalt eller avvikande. I studien har kvalitativa intervjuer använts. Fem pedagoger på en skola har intervjuats och resultatet visar att pedagogerna upplever att de har en tydlig bild av hur man ska arbeta med elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Tydlighet, struktur och repetition är riktlinjer i detta arbete. Vidare visar resultatet att dessa elever inte ses som ett problem. Däremot ställer det högre krav på pedagogerna eftersom de måste anpassa undervisningen för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Klimatet på skolan är en viktig faktor för acceptansen, den öppna miljön bidrar till en acceptans för det som är annorlunda och gör att stämpling inte förekommer i lika stor utsträckning. Resultatet visar att det finns både fördelar (gemenskap och inklusion) och nackdelar (svårt att koncentrera sig och nå mål) med den integrerade skolformen .

Sammanfattning Denna studie syftade till att undersöka hur pedagoger, barn och vårdnadshavare ställer sig till användandet av IKT på tre förskolor, samt hur förskolans styrdokument ställer sig till IKT. Denna studie är en intervjustudie. Vi samlade in studiens data genom 22 semistrukturerade kvalitativa intervjuer, åtta intervjuer med pedagoger, åtta intervjuer med barn och sex intervjuer med vårdnadshavare. Den insamlade datan har sedan tematiskt analyserats och presenterats utefter studiens forskningsfrågor samt analyserats och diskuterats utefter ett sociokulturellt forskningsperspektiv. Resultaten som framkom i studien var att i överlag så är pedagoger positivt inställda, med vissa invändningar om att det ska finnas tidsbegränsningar samt att det ska balanseras med andra aktiviteter i förskolan. Barnen tyckte att användandet av IKT var roligt, främst när det gäller spel, men de hade även en förståelse kring att det gick att lära sig saker med hjälp av IKT. Vårdnadshavarna uttryckte att IKT används hemma på olika sätt och de var positiva till IKT så länge det fanns ett syfte med användandet. Gällande digital kompetens så ansåg vårdnadshavarna att det är viktigt men att det inte fick bli för mycket fokus på att barnen skulle utveckla detta.

Behovet av datautbyte mellan olika system, ökar ständigt. Därför byggs fler och fler system med möjligheten att utbyta och överföra data via XML. Då olika system lagrar data på olika sätt, måste de strukturella och innehållsmässiga skillnaderna hanteras innan data kan överföras. Syftet med detta arbete är att undersöka hur dataöverföringar mellan XML-dokument i flera steg påverkas av strukturella eller innehållsmässiga skillnader. Arbetet visar i vilka fall data inte kan överföras korrekt. Studien utförs genom en experimentell metod. Experimenten genomförs med en applikation som utvecklats för ändamålet. Resultatet från studien visar att problem kan uppstår då käll- och målstrukturen lagrar ett element eller attribut med olika datatyper, de övriga strukturmässiga skillnaderna genererar få problem. De innehållsmässiga skillnaderna medför att data inte kan identifieras då attributet saknas i käll- eller målstrukturen.

Under det senaste årtiondet har molekylärbiologin genomgått stora förändringar. Genom utvecklingen av tekniker för DNA-sekvensiering har man kunnat utforska stora mängder information. Denna information lagras i biodatabaser som i många fall är länkade med varandra för att ge användaren ett bredare sökfält. SWISS-PROT är ett exempel på en sådan biodatabas som lagrar proteininformation. Användare som har mindre kunskap om databasens uppbyggnad och unika identifierare kan dock stöta på problem i form av en mängd sökresultat, där endast en mindre del är intressanta för användaren. Missförstånd och tvetydigheter kan också uppstå i länkade biodatabaser, då databaserna har olika uppbyggnad och definitioner på olika "byggstenar" i databasen. Arbetet i denna rapport ska därför fokusera på att skapa en databas för molekylärbiologidata som tar hand om dessa problem. För att kunna åstadkomma detta ska ett databashanteringssystem som har funktionaliteter som erbjuder lösningar till dessa problem användas. Den data, i form av proteininformation, som ska lagras hämtas från en SWISS-PROT-domän. I arbetet kommer databashanteringssystemet Lore att användas.