<p><p>Under sina första år spendera många barn stor del av sin tid i förskolan. Det sker idag en ökning av barn som betecknas ha någon form av störning. Därför vill vi i denna studie undersöka hur man inom förskolans verksamhet förhåller sig till perceptioners betydelse för barns utveckling och lärande. Vi vill även undersöka om och hur man som pedagog arbetar för att stödja detta. Metoden består av en kvalitativ studie med kvalitativa, semistrukturerade intervjuer. Vi har valt att utgå ifrån den enskilda perceptionen men även som helhet i den sensoriska integrationen. Det har framkommit att det finns en medvetenhet om perceptionerna i sin helhet, dock är det ofta något man anser att man får med sig genom att träna motoriskt, genom leken och utformningen av miljön. Vad som även framkommit är att pedagogerna ofta tänker på brister när man talar om perceptioner och att de inte alltid ser betydelsen av perceptioner ur ett långsiktigt perspektiv.</p></p>

No description available.

No description available.

Med en kombinerad kvalitativ och kvantitativ ansats genomfördes denna experimentella studie för att undersöka om och i så fall hur intranasalt oxytocin påverkar relationella upplevelser under sensorisk deprivation samt om anknytning är en modererande variabel. Resultaten (N=114) visade att intranasalt oxytocin inte påverkade antal eller förekomst av relationella upplevelser i sensorisk deprivation, jämfört med placebo. Det fanns inte heller något stöd för att typ av behandling hade några interaktionseffekter med anknytningsdimensionerna ångest och undvikande. En tänkbar anledning till de uteblivna resultaten kan vara att många deltagare upplevde den sensoriska deprivationen som något obehaglig, vilket kan ha gjort att experimentets design inte fungerade som avsett. Explorativa tester visade att intranasalt oxytocin påverkade förekomsten av negativa kontra positiva/neutrala relationella upplevelser. De som fick oxytocin hade i lägre utsträckning negativa och i högre utsträckning positiva eller neutrala relationella upplevelser under den sensoriska deprivationen, jämfört med de som fick placebo. Studien bidrar till mer osäkerhet kring effekterna av intranasalt oxytocin och motiverar vidare forskning.

No description available.

No description available.

<p>Syftet med det här arbetet har varit att dels fördjupa mina egna kunskaper om beröringens betydelse för människan och människans utveckling och dels att söka kunskap om vilka reaktioner som sker i kroppen vid positiv beröring. Kunskaperna kommer sedan att ligga till grund för mötet med mina elever i framtiden. Resultaten bygger på läst litteratur inom området och på en intervju med en person som har stor erfarenhet av beröring och massage i skolan. </p><p>Vi kan inte överleva om ingen rör oss, ingen ser oss, ingen bryr sig om oss. Beröring är inte bara vägen till känslomässig kontakt, den taktila kommunikationen är också relaterad till inlärning. Beröring är att kommunicera. Beröringssinnet, som är en del av känselsinnet, är det första sinnet som utvecklas hos det lilla barnet och ofta det sista sinnet som kvarstår vid ålderdomen. Genom att beröra varandra på ett positivt sätt skapas vänskapsband och trygghet. För att människan ska kunna utveckla koncentration, organisationsförmåga och teoretisk inlärning måste våra sinnen vara integrerade och kunna samordnas i hjärnan. Denna integrering sker i fyra flytande nivåer, där beröringen är en viktig delkomponent. Forskning inom området visar på att beröring minskar mängden stresshormoner i blodet. Vid forskning på djur har man kunnat uppmäta höjda halter av lugn- och rohormonet oxytocin i blodet efter lätt massage. </p><p>På flera skolor i landet har man infört en typ av beröring som kallas kompismassage. Det har bland annat resulterat i ett lugnare och trevligare klassrumsklimat, bättre kamratrelationer och mindre mobbning. Genom en ökad medvetenhet om beröringens betydelse kan vi som arbetar i skolan bli mer uppmärksammade på hur vi kan använda beröring i ett utvecklande syfte.</p>

<p>Funktionsinriktad musikterapi (FMT) är en musikterapimetod som används för att stödja individen i dennes utveckling oavsett ålder och funktionsnivå. I examensarbetet analyseras på vilket sätt FMT kan stödja barn med autism i deras utveckling. Hur kan sensorisk integration hos dessa barn stimuleras i FMT? Av fallbeskrivningarna framgår det att de två barn som fick FMT båda har visat tecken på positiva förändringar inom samverkan/kommunikation, motivation, språkutveckling, perception och rörelsekoordination. Sensorisk integration ingår i alla dessa moment och det är därför svårt urskilja den som en separat funktion. I slutsatserna antas det att sensorisk integration hos barnen har utvecklats i FMT, eftersom de har utvecklats i övriga områden, vilket måste innebära att även sensorisk integration har förbättrats.</p>

Funktionsinriktad musikterapi (FMT) är en musikterapimetod som används för att stödja individen i dennes utveckling oavsett ålder och funktionsnivå. I examensarbetet analyseras på vilket sätt FMT kan stödja barn med autism i deras utveckling. Hur kan sensorisk integration hos dessa barn stimuleras i FMT? Av fallbeskrivningarna framgår det att de två barn som fick FMT båda har visat tecken på positiva förändringar inom samverkan/kommunikation, motivation, språkutveckling, perception och rörelsekoordination. Sensorisk integration ingår i alla dessa moment och det är därför svårt urskilja den som en separat funktion. I slutsatserna antas det att sensorisk integration hos barnen har utvecklats i FMT, eftersom de har utvecklats i övriga områden, vilket måste innebära att även sensorisk integration har förbättrats.

Syftet med det här arbetet har varit att dels fördjupa mina egna kunskaper om beröringens betydelse för människan och människans utveckling och dels att söka kunskap om vilka reaktioner som sker i kroppen vid positiv beröring. Kunskaperna kommer sedan att ligga till grund för mötet med mina elever i framtiden. Resultaten bygger på läst litteratur inom området och på en intervju med en person som har stor erfarenhet av beröring och massage i skolan. Vi kan inte överleva om ingen rör oss, ingen ser oss, ingen bryr sig om oss. Beröring är inte bara vägen till känslomässig kontakt, den taktila kommunikationen är också relaterad till inlärning. Beröring är att kommunicera. Beröringssinnet, som är en del av känselsinnet, är det första sinnet som utvecklas hos det lilla barnet och ofta det sista sinnet som kvarstår vid ålderdomen. Genom att beröra varandra på ett positivt sätt skapas vänskapsband och trygghet. För att människan ska kunna utveckla koncentration, organisationsförmåga och teoretisk inlärning måste våra sinnen vara integrerade och kunna samordnas i hjärnan. Denna integrering sker i fyra flytande nivåer, där beröringen är en viktig delkomponent. Forskning inom området visar på att beröring minskar mängden stresshormoner i blodet. Vid forskning på djur har man kunnat uppmäta höjda halter av lugn- och rohormonet oxytocin i blodet efter lätt massage. På flera skolor i landet har man infört en typ av beröring som kallas kompismassage. Det har bland annat resulterat i ett lugnare och trevligare klassrumsklimat, bättre kamratrelationer och mindre mobbning. Genom en ökad medvetenhet om beröringens betydelse kan vi som arbetar i skolan bli mer uppmärksammade på hur vi kan använda beröring i ett utvecklande syfte.