Uppsatsen kartlägger forskning kring psykosociala konsekvenser av plötslig idiopatisk hörselnedsättning och en studie beskrivs närmare. Definitionen av plötslig idiopatisk hörselnedsättning är vanligen en sensorineural hörselnedsättning som uppkommit inom 3 dagar på 3 frekvenser i följd och är mer än 30 dB HL. Vid en hörselskada måste uppmärksamhet riktas mot de psykosociala konsekvenserna som kan uppkomma i arbetslivet och äktenskapet samt leda till isolering. Det finns skillnader i den psykologiska anpassningen till en hörselskada beroende på vilken sorts skada det är, samt individuella skillnader i upplevelsen av de konsekvenser en hörselskada ger. Syftet med uppsatsen var att genom en systematisk litteraturstudie kartlägga den forskning som finns kring de psykosociala konsekvenser som plötslig hörselnedsättning kan medföra. Litteratursökning har skett via databaser och manuellt. En studie kunde inkluderas i den djupare analysen. Resultatet visade att personer med unilateral plötslig idiopatisk hörselnedsättning upplevde psykologiska och sociala konsekvenser på grund av symtomen tinnitus och hörselnedsättning. Några slutsatser kunde inte dras då underlaget var för litet. Men det kan tänkas att plötslig idiopatisk hörselnedsättning faktiskt leder till psykosociala konsekvenser. Den slutsats som kunde dras är att det finns få studier gjorda och därmed lite kunskap kring området, och att mer forskning behövs.

No description available.

Lantsorter och mindre förädlade sorter är sällsynta inom den industriella världen och underhålls huvudsakligen för att förädla andra sorter. Den naturliga biologiska mångfalden i dessa lantsorter kan bidra till ett säkert livsmedelssystem som kan anpassa sig till ett föränderligt klimat och andra störningar som stressar växters utveckling. Dessutom kan lantsorter även ha unika sensoriska kvalitéer. Målet med studien är att undersöka om morfologi, tillväxt, hylltid och sensoriska kvaliteter påverkas, efter en lantsort och en förädlad gräslök utsatts för mekanisk stress med simulerad vind från en bordsfläkt.Resultatet tyder på att gräslökens respons på mekanisk stress leder till förändrade morfologiska, visuella och sensoriska egenskaper. Den förädlade gräslökssorten Staro hade 50% lägre tillväxt än den icke vindbehandlade kontrollen. Det resulterade även i att gräslöken som utsattes för vind växte mer upprätt och blev mer enhetliga i jämförelse med kontrollen. När det kommer till sensoriska skillnader tyder resultatet på att det både finns skillnader mellan sorterna men att det även uppstår skillnader efter vindbehandlingen. Mekanisk stress kan därmed användas som en metod för att på ett strategiskt sätt utveckla önskvärda egenskaper hos slutprodukten. Mer forskning krävs dock för att ta reda på hur behandlingens intensitet kan användas för att få fram önskvärda kvalitéer i gräslökssorterna och i andra kryddväxter. Det behövs även andra typer av sensoriska beskrivande tester för att ta reda på om konsumenterna upplever skillnaden som positiv eller negativ för produkten.

No description available.

No description available.

This thesis investigates to what extent Swedish architecture of today is planned and designed in consideration to the human senses. A few decades ago the human senses had the light directed to itself in the world of architecture. But what about in the 2020’s, is the light still on or has sensory architecture fallen into oblivion? The objective of the thesis has been to map out whether the visual sense is currently dominating, together with closely related aspects such as whether architectural specialization or the architect’s sex affects how the senses are seen upon, how present the human senses are in today’s Swedish academic architectural programs and what effect this could have on the architecture of tomorrow.  The research method encompasses two structured, quantitative surveys; one aimed at professional architects and one aimed at architectural students/teachers. 114 professional architects responded and 48 students.  The surveys concluded that the visual sense is in fact considered the most important by the respondents and therefore hold a leading position. The human senses are overall considered very important for the user experience, despite this they are not often discussed within the professional field, displaying a lack of debate. Further analyzes establish that professional architects sometimes meet resistance and a lack of understanding among other occupations they collaborate with. The abstract nature of the human senses and the difficulties measuring them mean they can easily be downgraded to “optional aesthetics” by other occupational groups.  Teachers at the academic architectural programs also has an important standing in weighing up, through their teaching, for the limited presence of aspects of the human senses in the current required reading at the universities.

Snacks are often associated with chips and expanded snack products that generally known for their characteristic texture. These products are normally high in calories with a low content of nutrients and are therefore perceived as unhealthy by many consumers.In addition to their low nutrient content, they might be a source of acrylamide,which has been classified as human carcinogen by the European Food Safety Authority. The growing demand for healthier snack foods has led manufactures to begin experimenting with new processing techniques.  The aim of the study is to evaluate product qualities as affected by two different processing techniques of snack pellets. The more conventional expansion method of deep frying in oilis compared to roasting, using salt as a heat conductor. In order to evaluate the effect of salt-roasting, analyses of salt, fat, water and acrylamide content has been carried out. A sensory triangle test was conducted to determine if there is a difference in texture between snacks expanded using the two processing techniques.  Results indicate that salt-roastingmay have a positive effect by reducing the level of acrylamide in the product. Furthermore, salt-roasting provides a snack pellet with a lower fat content. However, the salt-roasting technique results in a higher salt content in the snack as compared to deep frying. The results from the triangle test shows that there was a significant (p=<0.005) difference between the texture of deep fried and roasted snack pellets. Based on the qualitative commentary of the panelists,  the salt-roasted snack pellets are smaller in size and have a harder and more compact texture compared to the deep fried ones.It is important to point out that results of the study are limited and should only be considered as indications.

Syftet med undersökningen var främst att skapa en förståelse för hur visuella medel och sensoriska komponenter används för att förmedla smak i reklambilder för mineralvatten. Utöver detta har uppsatsen haft för avsikt att tillämpa en jämförelse för att utforska gemensamma strategier och särskiljande uttryck. Undersökningen har utförts genom en semiotisk visuell bildanalys samt en komparationsmetod, som utgår från samma parametrar i bilderna. Bildanalysen utgår från två meningsnivåer; en teckennivå och en retorisk nivå. Resultatet visade att smaken förmedlas genom indexikala tecken i form av bilder på frukt/bär och färger som tyder på smak. Dessa tecken bildar i sin tur en metonymi som representerar smaken. Vidare visade sig att skivad frukt bidrar med ett större sensoriskt omfång, det vill säga påvisar ytterligare sensoriska egenskaper. Undersökningen kunde även fastslå, med undantag av bild fyra, en gemensam strategi i användandet av frukt och bär för att tilltala mottagaren genom dennes känslor och associeringar till referenten – det verkliga objektet. De skillnader som påvisades låg främst mellan varumärkena och var beroende på reklamens behov att skapa en image för att särskilja sig. / The purpose of the essay is to create an understanding of how visual aids and sensory components are used to convey taste in advertising images for mineral water. In addition to this the study aims to implement a comparison to explore common strategies and distinctive visual expressions. The research has been carried out through a semiotic visual analysis and a comparative method based on the same parameters throughout the different pictures. The semiotic visual analysis is based on two levels of meaning; one level of sign and one of rhetoric. Through this research I found that the taste is communicated though indexical signs in the shape of pictures of fruit/berries but also through color. That is to say that these signs point towards taste. These signs in addition to this forms a metonymy which directly represents taste. Furthermore, it was found that sliced fruit contributes to a greater sensory range, and shows additional sensory characteristics. The essay could also establish, with the exception of picture number four, a common strategy in the use of fruit and berries to address the recipient through his feelings and associations to the referent - the real object. The differences that were identified in the essay were mainly between the brands, and were further dependent on the advertising needs of creating an image to differentiate itself from other advertisments.

No description available.

Abstract Aim. To see if different auditory conditions affect the perceived intensity of the sensory attributes scent, acidity, sweetness, fruitiness, minerality and liking of wine, additionally the aim is to see if the effect is the same for different wines made from the same grape. Background. Previous research shows that the final experience of eating and drinking is formed in a complex correlation between all the senses. Research also shows that sound, the lighting in a room as well as the color of a wine can affect the intensity of specific flavors, scents and liking of the wine. Additionally, sounds perceived as congruent with specific foods and drinks can increase the intensity of their flavors, scents as well as the liking of them. Method. A quantitative study was conducted where 30 people tried three different wines made from the Riesling grape with three different auditory conditions (one congruent, one incongruent and one silent). The participants rated their perception of intensity of the six different sensory attributes of the wines, together with every auditory condition separately on a hedonic scale. The collected data was analyzed using repeated measures ANOVA. Results. The intensity of all sensory attributes except sweetness was perceived as significantly higher with the congruent auditory condition when compared to the other two. The mean age of the participants was 28.5 years, 11 were male and 19 female, none of them had olfactory-, taste- or auditory impairments. Conclusion. Sound has an effect on the perceived intensity of basic tastes as well the intensity of specific flavors and scents in wine. It also seems to be possible to tailor specific sounds to intensify specific flavors and scents in wine. The key to intensify these seem to be to find a perceived congruence between them. / Sammanfattning Syfte. Att se om olika ljudförhållanden påverkar den upplevda intensiteten av de sensoriska attributen doft, syra, sötma, fruktighet, mineralitet samt gillande av vin, dessutom är syftet att se om effekten är densamma för olika viner gjorda av samma druva. Bakgrund. Tidigare forskning visar att den slutgiltiga upplevelsen av att äta och dricka formas i en komplex korrelation mellan alla sinnen. Forskning visar också att ljud, belysningen i ett rum samt färgen på ett vin kan påverka intensiteten av specifika smaker, dofter och gillandet av vinet. Dessutom kan ljud som uppfattas som kongruenta med specifika livsmedel och drycker öka intensiteten i deras smaker, dofter samt gillandet av dem.  Metod. En kvantitativ studie genomfördes där 30 personer provade tre olika viner gjorda på Riesling-druvan med tre olika ljudförhållanden (ett kongruent, ett inkongruent och ett tyst). Deltagarna skattade deras upplevda intensitet av de sex olika sensoriska attributen hos vinerna, tillsammans med varje ljudförhållande separat på en hedonisk skala. De insamlade uppgifterna analyserades med hjälp av beroende ANOVA. Resultat. Intensiteten hos alla sensoriska attribut utom sötma uppfattades som signifikant högre med det kongruenta ljudförhållandet jämfört med de två andra. Medelåldern på deltagarna var 28,5 år, 11 var män och 19 kvinnor, ingen av dem hade nedsatt doft-, smak- eller hörselförmåga. Slutsats. Ljud har en effekt på den upplevda intensiteten av grundsmaker samt intensiteten av specifika smaker och dofter i vin. Det verkar också vara möjligt att skräddarsy specifika ljud så att de intensifierar specifika smaker och dofter i vin, nyckeln till att intensifiera dessa verkar vara att hitta en upplevd kongruens mellan dem.