Autism är en funktionsnedsättning som bland annat medför svårigheter med olika kognitiva funktioner. Vanligt är bristande förmåga att tolka sociala koder, ta in och sortera information från omgivningen samt att göra abstrakta slutledningar. Autismvänlig lärandemiljö kan beskrivas som elevens möjligheter till delaktighet i skolans akademiska och sociala situationer, det vill säga en tillgänglig skola för elever med autism. Syftet var att identifiera hinder för lärande i grundskolans sociala miljö för barn och ungdomar med högfungerande autism. Genom en allmän litteraturöversikt, med utgångspunkt i den arbetsterapeutiska modellen CMOP-E, undersöktes kvalitativa studier utifrån vilka hinder som förekommer för målgruppen i grundskolan. Undersökningspersonerna var elever med autism, vuxna med autism samt föräldrar, lärare och skolpersonal till elever med autism. Nio studier som berör hinder för lärande i grundskolan för elever med autism analyserades ur ett socialt perspektiv. Resultaten som genererades visade att diagnosen medför att målgruppen blir funktionshindrad i den allmänna grundskolans klassrum och har behov av stödinsatser av varierande art och grad. Antonovskys salutogena modell beskriver att känslan av sammanhang (KASAM) är vad som upprätthåller god hälsa och välbefinnande trots sjukdom eller funktionsnedsättning. Förutsättningarna är att vardagen och de aktiviteter individen är delaktig i upplevs meningsfulla, är begripliga och hanterbara. Att utnyttja arbetsterapeutens olika verktyg och insatser skulle vara en viktig resurs inom grundskolan för att erbjuda en mer meningsfull, begriplig och hanterbar skolmiljö för elever med högfungerande autism.

Parallel to new technological advancements, including the development of interactive recommender systems, digital music services on the Internet, such as Spotify, have in a short time span gradually replaced former physical media such as CDs and MP3-players and become pioneers on a market with an otherwise uncertain future. By subscribing to the service, users have access to a vast library of music and from any device with Internet access. In order to provide a satisfactory and useful musical experience, different ways of coping with the vastness is required - which is precisely what recommender systems are for. Improved filtering techniques and use of devices built in sensors, make way for new opportunities of more precise and contextually tailored suggestions for track selection, which in turn leads to potential privacy issues when using interactive music services. But where do we stand today? By compiling, exemplifying and discussing three different perspectives with relating to the development of interactive music recommender systems, the objective for this paper is to provide a for science, industry and user, objectively nuanced account of current potentials and expectations. A conducted survey among Swedish-speaking Spotify users as well as a performed asynchronous interview with an industry expert at Spotify, make up the foundation for an analysis based on dimensions and qualities of satisfaction related to the evaluation process of recommender systems. The study shows that users' are somewhat cautious toward future technological implementations, which may potentially infringe on their privacy, yet still accepting, due to the potential of a more personalized music experience. From an industry perspective, the possibility of offering contextualized recommendations is considered potentially valuable. Thus, conditions for realizing a more accomplished recommender system exists, but with some reservations - primarily requests for increased transparency regarding what information recommendations are based upon, and the ability for users to self-regulate what information is made available to the service - which in turn the recommendations shall be based on. / Parallellt med nya tekniska förutsättningar, däribland utvecklingen av interaktiva rekommendationssystem, har digitala musiktjänster på Internet, som Spotify, successivt ersatt den tidigare fysiska CD-skivan och MP3-spelaren och blivit världsledande aktörer på en marknad med annars oviss framtid. Genom prenumerationer erbjuds användare tillgång till ett oändligt bibliotek av musik och från flertalet olika enheter. För att tillgodose en användbar musikupplevelse, förutsätts möjligheten, både för bransch och som användare, att på olika sätt hantera denna oändliga mängd musik – vilket just är rekommendationssystemens uppgift. I takt med förbättrade filtrerings-tekniker och nyttjandet av enheters olika sensoriska data, finns möjligheter för mer precisa och kontextuellt anpassade förslag på musikspår, vilket föranleder potentiella integritetsaspekter i anslutning till användning av interaktiva musiktjänster. Men var står utvecklingen idag? Genom att sammanställa, exemplifiera och diskutera tre olika perspektiv på utvecklingen, är målsättningen att bidra till en för vetenskapen, bransch och användare gemensam, objektivt nyanserad redogörelse att förhålla sig till gällande utvecklingen av framtidens rekommendationssystem för interaktiva musiktjänster. Mot basis av aktuell forskning på området genomfördes en attitydundersökning bland svensktalande spotify-användare och en asynkron intervju med branschinsatt på Spotify, vilka analyserats utifrån dimensioner och kvaliteter av tillfredsställelse kopplade till utvärderingsprocessen av rekommendationssystem. Av studien framgår att användares inställning till framtida tekniska implementeringar, som potentiellt kan inkräkta på den egna integriteten, är något avvaktande men ändå accepterande då en mer personaliserad musikupplevelse ses som positiv. Branschen anser möjligheten att i tjänsteutbudet kunna erbjuda kontextualiserade rekommendationer som potentiellt värdefullt. Förutsättningar finns därmed för utveckling av ett mer fulländat rekommendationssystem, men med visst förbehåll – primärt önskas ökad transparens där det framgår vilken information som rekommendationer baseras på och att man som användare har möjlighet att själv reglera vilken information som görs tillgänglig för tjänsten – tillika rekommendationer ska baseras på.

Brownout-fenomenet ligger till grund för ungefär 75 procent av alla flygolyckor inom NATO. Olyckorna sker under start och landningssekvenser i torra klimat då sand virvlar upp och försämrar pilotens sikt utifrån helikoptern. Under brownout förlorar piloten visuella referenser utanför helikoptern vilket gör att denne omedvetet kan tappa kontrollen över helikoptern och således kan hamna i plötsligt drift. Därför har NATO i samarbete med bland annat Totalförsvarets Forskningsinstitut (FOI) försökt finna en lösning på problemen som uppstår vid brownout. Syftet med föreliggande studie är främst att undersöka om deltagares användning av taktila driftdisplayer leder till mindre drift än vid användning av en visuell driftdisplay samt undersöka med vilken av de taktila displayerna som leder till minst drift. Samtliga displayer gav feedback för horisontell och vertikal drift och utvärderades med hjälp av FOIs egna helikoptersimulator. 12 personer med tidigare erfarenhet av helikoptersimulator deltog i studien. Deltagarna hade som uppgift att undvika drift genom att hovra på en höjd av 8000 fot under 120 sekunder per display, med totalt fyra olika displayer. Prestationsmåtten visade att det inte fanns några signifikanta skillnader mellan displayerna. Trots detta kan resultatet ses som positivt då det visar att taktil display som feedback för drift fungerar lika bra som en visuell display. Resultatet från de subjektiva skattningsmåtten visade däremot att den komplexa taktila displayen skattades signifikant sämre än den visuella displayen. Detta eftersom komplexiteten antagligen var så hög att displayen inte kunde användas på ett effektivt och intuitivt sätt. Slutligen skattades den visuella displayen och den rinnande taktila displayen generellt som de lättaste displayerna vid användning som feedback för drift.

Studiens syfte var att få en fördjupad förståelse för hur högkänsliga personer upplever att personlighetsdraget påverkar olika relationer och sociala situationer i dagens sociala samhälle. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med nio personer som definierar sig som högkänsliga. Informanternas svar analyserades sedan i en tematisk analys för att få fram en överblick över deras upplevelser. Resultatet indikerar att personlighetsdraget påverkar relationerna med andra på många olika sätt, bland annat genom högkänsligas förmåga att läsa av andra, deras djupa bearbetning och deras behov av att undvika överstimulering. Det framkom även att högkänsligas egenskaper inte alltid accepteras eller förstås av omgivningen. / The aim of this study was to get an immersed understanding of how highly sensitive people experience that the personality trait affects various relationships and social situations in today’s social society. Data were collected through semi structured interviews with nine people defining themselves as HSP. The answers from the informants were thereafter analyzed using thematic content analysis to get an overview of their experiences. The result indicates that the personality trait affects the relationships with others in various ways, for example by the ability of the highly sensitive to understand others, their deep processing and their need to avoid overstimulation. It also emerged that the characteristics of the highly sensitive people were not always accepted or understood by the surroundings.

Sammanfattning/Abstract Elgaard, Erika (2022). Sensorisk och social påverkan - autistiska ungdomars skolupplevelser.Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Förväntat kunskapsbidrag Kunskapsbidraget kan ge en ny infallsvinkel till befintlig forskning av måendet hos inkluderade autistiska elever. Sedan tidigare finns både nationell och internationell forskning utifrån lärares och föräldrars perspektiv på hur inkluderade autistiska elever har det i skolan. Förstahandsforskning, där de autistiska eleverna själva berättar om sin skolmiljö finns internationellt men är bristfällig nationellt. Denna kvalitativa studie kan vara en av många pusselbitar som kan hjälpa till att ge en bild av autistiska ungdomars skolupplevelser i svensk skolmiljö utifrån två olika perspektiv. Det första är vilken påverkan sinnesintryck, även kallade sensoriska intryck, ungdomarna upplever. Det andra är vilken roll den sociala skolmiljön och de sociala relationerna spelar för ungdomarnas skolgång samt hur dessa två perspektiv samspelar. Syfte och frågeställningar Syftet med detta examensarbete är att belysa autistiska elevers upplevelser av sensorisk och social påverkan i skolmiljön. Frågeställningarna är: • På vilka sätt upplever eleverna sensoriska intryck, d.v.s. sinnesintryck, i skolmiljön? • Vilken bild ger eleverna av den sociala miljön i skolan och de relationer de möter där? Teori Resultatet undersöks utifrån stigmateorin som först presenterades av Goffman 1963 (2020) men som därefter har utvecklats av andra forskare. Kärnan i teorin är att något hos en individ fungerar som en ”stämpling” som leder till att individen ses som avvikande i förhållande till samhällets normer i viss tid och plats (Iyiola, 2017). Stigmatiseringsprocessen leder till diskriminering som kan ses i individuell, strukturerad eller internaliserad form och kan både vara subtil och uppenbar (Link & Phelan, 2001, 2006). Ansatsen är emancipatorisk, det vill säga syftar till att söka möjligheter till förbättringar, genom att belysa eventuella hindrande förutsättningar för autistiska elever (AE) utifrån fokusområdena sensorisk och social påverkan (Oliver, 2002). Metod Studien bygger på en kvalitativ ansats och empirin har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med autistiska ungdomar. Intervjuguiden omfattar sensorisk och social påverkan i skolmiljön och vilka effekter detta har på elevers arbete och mående. Resultat Sammanfattningsvis ger både sensorisk och social påverkan negativa konsekvenser för ungdomarna i skolan. Flera samtida intryck och olika förväntningar ökar påverkansgraden,liksom tiden intrycken pågår. Den stimulus som ensamt har störst påverkan är ljud. Det avbryter koncentration, hindrar skolarbetet och tar mycket energi. Skolmiljön upplevs som energislukande och ungdomarna är helt dränerade efter skoldagen, men trötta långt tidigare. Att ungdomarna inte kan få återhämtning i skolan är därmed problematisk. Utöver ljud är mängden människor i skolmiljön det som upplevdes mest energikrävande. Ungdomarnas berättelser vittnar om att stigmatisering i skolmiljön återfinns på struktur-, individuell- och internaliserad nivå. Specialpedagogiska implikationer Det finns tydliga signaler från olika håll att autistiska elever underpresterar och mår dåligt.Denna studie undersöker påverkan från sensoriska intryck och hur effekterna samspelar med sociala förmågor och mående för de intervjuade ungdomarna. Den situation ungdomarna utsätts för genom strukturerad, direkt och internaliserad stigmatisering är orimlig både i förhållande till de resurser som finns i Sverige och i förhållande till gällande lagstiftning. Detta behöver lyftas.På skolnivå behöver sensorisk känslighet kartläggas tidigt och skolmiljön behöver anpassas utifrån känsligheten för att autistiska elever (AE) ska ha möjlighet att prestera utifrån sina förutsättningar och använda tiden i skolan till arbete. Påverkan ökar vid flera samtidiga intryck och ju längre tid stimulus ges. Skolornas organisation behöver både tillse att det finns tysta arbetsplatser, trygga miljöer för återhämtning, miljöer som underlättar för social interaktion utifrån autistiskt perspektiv och möjligheter för AE att träffa ämneslärare. Nyckelord Autism, Sensorisk påverkan, Skolmiljö, Social påverkan, Stigma.

9 actions - Sensoric measures for eternal efficiency is a project negotiating with the consequences of modernist urban planning and its infrastructure which has produced phenomenons like “non-places”, places which neither become or are used according to the procedure of care that our public spaces require. Situated within this idea, I establish a methodology which is formulated as an eternal site analysis, which showcases the process as total and in constant transition, a perspective that rather than becoming an dogma aims to question the raised methodology in relation to site and the analysis within the field of interior architecture. The methodologies aim to embody the sequence of time and space, to bodily engage our senses and re-evaluate the relation to the surrounding environment. This is captured in 9 actions inspired by methods within performance, architecture and installation art. The sequence is examined with different mediums, such as filmmaking, drawings, 3d scans, diagrams, sound recordings, photographs and various other interpretations. A compilation of these acts emphasizes the importance of the methodology of the process and its ability to reconfigure. Concluded and executed at Konstfacks Spring exhibition 2021, visitors were invited to interact with a selection of actions examined during the project. Described below, 3 of the exhibited sequences: “REPET Workshop”; as an act of instruction to understand and question the bodily configuration of normative behaviours in relation to sites. “Pedestrian Measures”; a documented act where the participant was dressed in a reflective apparatus in order to experience irregularities hidden in the spatial hierarchy of sites - as fields of perceived space. “Den gemensamma kroppen”; A collective act, pronounced as the common body of the space. An installation where visitors were invited to dress and interact bodily to engage full focus. A reflective action configuring the use of the body and its sensory abilities in context of common spatial production.

I Sverige kastreras inte bagglamm. Detta bidrar till djurvälfärd och etiska mervärden för lammköttskonsumenten. Samtidigt finns studier som pekar på att könsmogna intakta bagglamm ger kött med handjurssmak som inte uppskattas av konsumenter. I Sverige har mindre konsumentundersökningar genomförts på magert kött från bagglamm av olika ålder utan att hitta skillnader i konsumentpreferens. Bland praktiker i branschen finns en erfarenhet som vittnar om att smakskillnaden huvudsakligen sitter i djurets fettvävnad och betydelsen av detta har inte undersökts närmare. I en försöksdesign med färskkorv kan råvarumängder och djurslag justeras för att analysera skillnader orsakade av kön, ålder och fettslag. Syftet med detta arbete är att genom sensoriska undersökningar och fettsyraanalys utvärdera effekten av ålder och kön på ätkvalitet i färskkorv baserad på svensk lammköttsråvara. Studien baserar på färskkorv producerade i en faktoriell design med hjälp av i branschen vanligt förekommande köttsorteringar som undersöks via beskrivandetest, konsumenttest och fettsyraprofilering. Data från undersökningarna analyseras med variansanalys och Pearsons korrelationstest. Resultaten från studien visar att färskkorvens sensoriska profil påverkas av valet av köttråvara. Yngre bagglamm på 4 månader bidrar till en lösare konsistens och en saltare smak hos färskkorven medan tacklamm på 10 månader ger en tätare textur och en fettkvalitet vars egenskaper resulterar i en kvardröjande känsla i munnen. Skillnaderna kan delvis förklaras av att fettsyrasammansättningen varierar med ålder och kön och att tacklammen har ett fett med högre halt av stearinsyra, ett fastare fett som i studien, inte uppskattas av konsumenten. De äldre bagglammen har ett fett med högre andel palmitinsyra vilket i resultatet är positivt korrelerat med konsumenters totala gillande. Andra viktiga faktorer för hög konsumentpreferens är fastare konsistens och en tydlig lammsmak, variabler som i studien kan kopplas till äldre bagglamm.

Sensory feedback possesses the possibility of adding a new dimension to many applications, including, but not limited to, prosthetics and surgical robots for improved control, virtual reality for incorporation of another sense, and phantom limb pain reduction for amputees. Electrotactile stimulation provides a compact, light-weight, energy efficient, highly responsive, and non-invasive option for sensory feedback; however, it has been found to commonly elicit unnatural or uncomfortable sensations for the user. To address this issue, this thesis was designed to test the impact of the different electrotactile stimulus parameters – current amplitude and polarity, pulse width, frequency, and waveform – on the user’s perceived sensation and afferent neural response. The relationship between sensation and neural response was also analysed. The aim of this thesis was to create guidelines to assist in the design and use of electrotactile stimulation. Neural data and matching psychophysical data from one healthy subject and purely psychophysical data from three others were gathered while applying electrotactile stimulations of different parameter combinations on the dorsal side of the hand or lower arm. Significant (p < 0.05) correlations and differences were found in all three relationships between electrotactile stimulus parameters, primary afferent response, and perceived sensation. Current (specifically negative) or pulse width control in monophasic waveforms were deemed most appropriate in applications that relay information through varying intensity. However, monophasic waveforms produced more discomfort, rendering biphasic waveforms more suitable when mild, local, and more natural sensations are of greater importance. Surprisingly, the data also suggested higher sensitivity to positive currents. While lower values of current amplitude and pulse width increased neural spike count, stimulus frequency could reliably control neural firing at all tested frequencies. Spike counts were moderately to strongly correlated with perceived intensity; however, practically identical neural responses could elicit different sensations. High current pulses at low frequencies induced spikes with the shortest latency – but with greater risk of discomfort. Due to limitations in sample size, generalisability is limited, and this thesis should be considered a pilot study to guide future investigations. The results suggest that recording from single and multiple afferent nerve fibres simultaneously would improve the understanding of the neural population response to electrotactile stimuli. Moreover, the one-to-one neural response to electrotactile stimuli raised the question of whether an electrotactile stimulation based on a natural spike pattern could replicate the original sensation. A future study testing this hypothesis may find a new approach to designing painless electrotactile stimulations for sensory feedback use. / Sensorisk återkoppling har möjlighet att drastiskt förbättra många användningsområden, t.ex. genom att bidra till enklare kontroll av proteser och kirurgiska robotar, mer verklighetstrogna VR-spel, och minskade fantomsmärtor hos patienter med amputeringar. Elektrisk hudstimulering erbjuder ett kompakt, lätt, energisnålt, hög-responsivt och icke-invasivt alternativ för sensorisk återkoppling – dock framkallar denna metod ofta onaturliga och obehagliga förnimmelser för användaren. Detta examensarbete bemöter detta problem genom att undersöka effekten av stimuleringsparametrar som strömstyrka, pulsbredd, frekvens och vågform på försökspersonens upplevda förnimmelse samt den afferenta nervresponsen. Även relationen mellan förnimmelse och nervrespons analyserades. Examensarbetets ändamål var att skapa riktlinjer för att förenkla designen och användandet av elektrisk hudstimulering. Nervdata med matchande psykofysiska data samlades från en frisk försöksperson, samt enbart psykofysiska data från tre andra, under olika elektriska hudstimuleringar (med varierande parametervärden) på handens dorsala sida eller på underarmen. Signifikanta (p < 0.05) korrelationer och skillnader fanns i alla tre relationer mellan parametrarna för elektrisk hudstimulering, primärafferent respons och upplevd förnimmelse. Kontroll av ström (i synnerhet negativ) eller pulsbredd i monofasisk vågform visade sig vara mest fördelaktigt i applikationer där information kommuniceras till användaren genom att variera den upplevda intensiteten. Dock skapade denna vågform mer obehag, och bifasiska vågformer bedömdes mer passande då milda, lokala, och mer naturliga förnimmelser är av högre värde. Positiv ström upplevdes, förvånande, starkare än negativ. Vid låga värden på ström och pulsbredd var dessa faktorer viktiga gällande antalet aktionspotentialer (AP), men stimuleringsfrekvensen kunde kontrollera antalet AP vid alla frekvenser. Mängden AP var måttligt till starkt korrelaterad med upplevd intensitet – samtidigt kunde praktiskt taget identiska nervresponser vara kopplade till olika förnimmelser. Lågfrekvent stimulering med hög ström hade kortast latenstid, men högre risk för obehag. P.g.a. lågt antal försökspersoner är generaliserbarheten begränsad och detta examensarbete bör beaktas som en förstudie för att guida framtida forskning. Resultaten från denna studie antyder att en tydligare bild av populationsresponsen skulle kunna skapas genom samtidig läsning av ett flertal enskilda nervfibrer samtidigt. Det faktum att varje stimulering kunde ge upphov till en AP väckte frågan: kan ett stimuleringsmönster baserat på en naturlig nervrespons återskapa den ursprungliga förnimmelsen? En studie som testar denna hypotes har möjligheten att finna ett nytt tillvägagångssätt för att skapa smärtfri elektrisk hudstimulering för sensorisk återkoppling.

<p>Purpose: The purpose of the present study was to illuminate how individuals living with SHR, experience its impact on accessibility, financial security and social relationships.</p><p>Method: A qualitative approach was used. The participants were recruited by advertising on the website for “The network for people with odor intolerance”. The data was collected by written descritive texts from the participants and analysed with qualitative content analysis.</p><p>Results: The results showed that the informants experienced an extensive lack of accessibility in society. It was difficult to move around in society, to visit public buildings and facilities and it was almost impossible to find a suitable place to live. Regarding financial security they had a reduced income due to difficulties to earn their living in combination with increased expenses because of the disease and they had difficulties to get the support they needed from authorities. This created an insecure financial situation. Further, the findings showed that their social relationships had been affected. Socializing with others had become hard and troublesome, they had become limited in doing social activities and they got support from some but these persons became limited. Six themes permeated the categories in all three content areas: “Being limited”, “Being forced to behave incompatible with your true personality”, “Experiencing a lack of understanding and respect from others”, “Experiencing insecurity”, “Being dependent on others” and “Being forced to choose between the plague and cholera”. <strong></strong></p> / <p>Syfte: Syftet med denna studie var att belysa hur individer som lever med sensorisk hyperreaktivitet (SHR) upplever dess påverkan på tillgänglighet, ekonomisk trygghet och sociala relationer.</p><p>Metod: Kvalitativ metod användes och deltagarna rekryterades via Internet genom annonsering på nätverket för doftöverkänsligas hemsida. Datainsamlingen skedde genom skrivna berättelser från deltagarna och data analyserades sedan med kvalitativ innehållsanalys.</p><p>Resultat: Resultatet visade att informanterna upplevde en omfattande brist på tillgänglighet i samhället. Det var svårt att röra sig i samhället, att besöka offentliga lokaler och inrättningar samt att det var nästan omöjligt att hitta en lämplig bostad. Deras ekonomiska trygghet var påverkad genom att de hade minskad inkomst på grund av svårigheter att försörja sig i kombination med ökade utgifter orsakade av sjukdomen samt att de hade svårigheter att få det stöd de behövde från myndigheter. Detta skapade en otrygg ekonomisk situation. Deras sociala relationer hade blivit påverkade av sjukdomen. Att umgås med andra hade blivit jobbigt och besvärligt, deras sociala aktiviteter hade blivit begränsade och de fick stöd av vissa men dessa personer blev då begränsade. Sex teman genomsyrade kategorierna i alla tre innehållsområdena: "Vara begränsad", "Vara tvungen att bete sig oförenligt med sin rätta personlighet", "Uppleva brist på förståelse och respekt från andra", "Uppleva otrygghet", "Vara beroende av andra" och "Vara tvungen att välja mellan pest eller kolera"</p>

Purpose: The purpose of the present study was to illuminate how individuals living with SHR, experience its impact on accessibility, financial security and social relationships. Method: A qualitative approach was used. The participants were recruited by advertising on the website for “The network for people with odor intolerance”. The data was collected by written descritive texts from the participants and analysed with qualitative content analysis. Results: The results showed that the informants experienced an extensive lack of accessibility in society. It was difficult to move around in society, to visit public buildings and facilities and it was almost impossible to find a suitable place to live. Regarding financial security they had a reduced income due to difficulties to earn their living in combination with increased expenses because of the disease and they had difficulties to get the support they needed from authorities. This created an insecure financial situation. Further, the findings showed that their social relationships had been affected. Socializing with others had become hard and troublesome, they had become limited in doing social activities and they got support from some but these persons became limited. Six themes permeated the categories in all three content areas: “Being limited”, “Being forced to behave incompatible with your true personality”, “Experiencing a lack of understanding and respect from others”, “Experiencing insecurity”, “Being dependent on others” and “Being forced to choose between the plague and cholera”. / Syfte: Syftet med denna studie var att belysa hur individer som lever med sensorisk hyperreaktivitet (SHR) upplever dess påverkan på tillgänglighet, ekonomisk trygghet och sociala relationer. Metod: Kvalitativ metod användes och deltagarna rekryterades via Internet genom annonsering på nätverket för doftöverkänsligas hemsida. Datainsamlingen skedde genom skrivna berättelser från deltagarna och data analyserades sedan med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade att informanterna upplevde en omfattande brist på tillgänglighet i samhället. Det var svårt att röra sig i samhället, att besöka offentliga lokaler och inrättningar samt att det var nästan omöjligt att hitta en lämplig bostad. Deras ekonomiska trygghet var påverkad genom att de hade minskad inkomst på grund av svårigheter att försörja sig i kombination med ökade utgifter orsakade av sjukdomen samt att de hade svårigheter att få det stöd de behövde från myndigheter. Detta skapade en otrygg ekonomisk situation. Deras sociala relationer hade blivit påverkade av sjukdomen. Att umgås med andra hade blivit jobbigt och besvärligt, deras sociala aktiviteter hade blivit begränsade och de fick stöd av vissa men dessa personer blev då begränsade. Sex teman genomsyrade kategorierna i alla tre innehållsområdena: "Vara begränsad", "Vara tvungen att bete sig oförenligt med sin rätta personlighet", "Uppleva brist på förståelse och respekt från andra", "Uppleva otrygghet", "Vara beroende av andra" och "Vara tvungen att välja mellan pest eller kolera"