Verksamhetsnära chefer i sjukhusvården har ett viktigt arbete där de ofta fungerar som länk mellan operativ personal och överordnade chefer. Statistiken visar stigande sjukskrivning och hög personalomsättning. Forskning visar att övertid ofta förekommer, och att organisationer ger bristande inflytande och delaktighet i beslut, för verksamhetsnära chefer. Höga krav och små resurser är vanligt i sjukvården. Trots detta upplever många chefer en god hälsa. Det är dock av vikt att belysa stressorer inom arbetet samt hälsofrämjande strategier för att öka de verksamhetsnära chefernas hälsa och hållbarhet, för att belysa inom vilka områden organisationen bör arbeta för en minskad chefsomsättning. Syftet med denna studie är att undersöka eventuella samband mellan hälsa, stressorer och hälsofrämjande strategier. Metoden är en kvantitativ tvärsnittsstudie där en enkätundersökning utförts. Resultatet visar att hälsan försämras vid upplevelser av stressorer som rör organisationsstruktur, att hälsan förbättras vid användning av hälsofrämjande strategier för tid, samt att det finns ett starkt samband mellan hälsoskattning och motion. Studien saknar samband mellan stöd och hälsa. Bifynd visade att den verksamhetsnära chefens befattning kan ha en hälsopåverkan och att akademisk ledarskapsutbildning kan ha en positiv hälsoeffekt. Slutsats: Resultatet visar att en ändring i organisationsstrukturen och chefers egen tidsanvändning skulle ge förbättrad hälsa. Att tydliggöra beslutsvägar och att ge de verksamhetsnära cheferna i sjukhus-vården större delaktighet i beslut som fattas och ökad autonomi i arbetet kan föreslås som åtgärder för att stärka hälsa och hållbarhet, och därigenom minska omsättning och sjukskrivning för berörda chefer.

Personalomsättning inom vård- och omsorgsorganisationer för med sig stora kostnader i form av vikarier, inhyrd personal och upplärning av ny personal. Första linjens chefer inom vård och omsorg ansvarar för att tillgodose kompetensen inom organisationerna samtidigt som personalomsättningen är stor. Inom moderna vård- och omsorgorganisationer ställs stora krav på chefer som måste bemästra krav på verksamheten utifrån bemanning, att vården och omsorgen bedrivs på ett brukar-/patientsäkert sätt och att kvaliteten tillgodoses samtidigt som budgeten måste hållas inom ramar. Att arbeta som första linjens chef är mycket komplext och påfrestande, vilket påverkar chefernas psykosociala arbetsmiljö. Syftet med studien var att undersöka hur arbetsuppgifterna kring personalomsättning, rekrytering och kompetensförsörjning påverkar faktorer i den psykosociala arbetsmiljön för chefer med rekryteringsansvar inom vård och omsorg. Metoden som användes var kvalitativ och baserades på åtta intervjuer som bearbetades med innehållsanalys. Resultatet presenteras i tre teman; Arbetssituation, Personalförsörjning och Hälsa, som beskriver hur chefernas psykosociala arbetsmiljö påverkas av behovet av kontinuerlig rekrytering av personal. Vidare att chefer upplever bristande stöd från organisationen i rekryterings- och bemanningsfrågor och tycker att stödet borde omfatta mer praktisk hjälp med rekrytering. Studien visar också att första linjens chefer upplever att rekrytering, personalomsättning och kompetensförsörjning tar mycket av deras arbetstid. Slutsatsen av studien är; att arbeta som första linjens chef inom vård- och omsorgorganisationer är ett mycket krävande och komplext uppdrag, vilket gör att det behövs fortsatt forskning och åtgärder inom organisationer för att stödja chefer och förbättra deras arbetssituation.

Tidigare forskning har visat att det är en upplevelse av hög arbetsbelastning och ansträngd psykosocial arbetsmiljö hos första linjens chefer inom dagens akutsjukvård. I ett flertal verksamheter har delat ledarskap införts som ett led i att möta de krav som ställs på första linjens chefer och samtidigt bedriva ett gott, effektivt men samtidigt hållbart och hälsofrämjande ledarskap. Syftet med studien var att studera upplevelser av delat ledarskap hos första linjens chefer inom akutsjukvård. Metoden som användes i studien var en kvalitativ metod med induktiv ansats och inspiration av fenomenologi. Datainsamlingen skedde utifrån semistrukturerade intervjuer. Nioinformanter intervjuades och materialet analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i tre huvudkategorier och tio underkategorier som beskrivs i resultatet. Resultatet visar att kommunikationen har en inverkan på hur det delade ledarskapet upplevs men också att det delade ledarskapet är komplext samt att den psykosociala arbetsmiljön är utmanande. Utifrån dessa faktorer behövs vidare forskning kring hur det delade ledarskapet kan utvecklas för att främja ett hållbart och hälsofrämjande ledarskap.

Bakgrund: Våldsutsatta kvinnor söker sig vid flera tillfällen till hälso- och sjukvården för att få hjälp. Tidigare studier belyser att sjuksköterskor och hälso- och sjukvården brister i att tillgodose våldsutsatta kvinnors behov. Våld i nära relationer kan uttryckas på olika sätt såsom fysiskt, psykiskt, sexuellt och materiellt våld. Det uppkommer att det finns ett stort mörkertal på grund att många kvinnor inte väljer att anmäla våldet. Även en bristande jämlikhet mellan könen och att våld i nära relationer är tabubelagt i samhället belyses. Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av mötet med kvinnor som utsätts för våld i nära relationer.Metod: Litteraturstudien har en kvalitativ ansats och är baserad på 12 vetenskapliga artiklar från databaserna PubMED och Cinahl complete. Artiklarna har analyserats genom en induktiv innehållsanalys med manifest metod. De vetenskapliga artiklarna granskades utifrån en granskningsmall för kvalitativa studier. Resultat: Från analysen uppkom det fem teman:“Sjuksköterskors erfarenheter av sina egna känslor i mötet”, “Sjuksköterskors erfarenheter om vad som försvårar mötet med våldsutsatta kvinnor “, “Sjuksköterskors erfarenheter av identifiering av våldet”, “Ett strategiskt möte med kvinnorna” och “Behovet av kunskapsutveckling”. Diskussion: Studiens centrala fynd var brister i egna resurser i form av förutfattade meningar samt rädsla osäkerhet och maktlöshet. Brister i verksamhetens resurser såsom brist på utbildning, tidsbrist, behov av vägledning för sjuksköterskor och patientutbildning. Brister i samhällets resurser bestående av brister mellan sjuksköterskor och andra yrkesbefattningar.

Bakgrund: Antalet människor ökar i världen och allt fler multisjuka äldre personer kommer att vara i behov av akutmedicinsk behandling. Inläggning på sjukhus kan medföra komplikationer för de mest sjuka äldre. Modeller med mobila sjukvårdsteam och behandling med akutmedicinsk utrustning i hemmet behöver därför utvecklas för att tillmötesgå dessa personers behov och minska återbesök på akutmottagningarna och återinläggningar på sjukhus. Syfte: Att beskriva den äldre personens upplevelse av att vårdas med akutmedicinsk utrustning i hemmet. Metod: En systematisk litteraturstudie med kvalitativ metod genomfördes med sökningar ur två databaser. Befintliga data ur vetenskapliga artiklar analyserades och sammanställdes genom dataextraktion. Tolv kvalitetsgranskade primärstudier identifierades till resultatet. Resultat: Följande tre kategorier utgjorde resultatet: Trygghet i hemmet De behövde känna sig trygga vid hantering av utrustningen i hemmet och att personal ansvarade för utrustningen och fanns tillgängliga dygnet runt.   Motstånd och framgång De kände ett motstånd mot sin situation och utrustningen gjorde att de kände sig begränsade. De tog kontroll över situationen och upplevde hälsa och välmående. Hantera den nya vardagen De ville vara självständiga trots beroendet av andra och utrustningen. Familjens delaktighet var viktig. Utrustningen och procedurer hindrade ett socialt och aktivt liv. Slutsats: Anhöriga och sjukvårdspersonalen som arbetar runt den äldre har en avgörande roll för att skapa trygghet och vara ett stöd i hemmet. Litteraturstudien visar befintligt kunskapsläge och att det finns behov för fortsatt forskning inom området. / Background: The population is increasing in the world and more elderly people will be needing emergency medical treatment. Hospitalization involves great risk for the most disordered elderly. Models with mobile healthcare teams and treatment with medical equipment in the home needs to be developed to accommodate the needs from elderly and reduce revisits into the emergency department and recurrent hospitalizations. Aim: To describe the older person's experience of being cared for by emergency medical equipment in the home. Method: A systematic literature study with a qualitative method was carried out by searching from two databases. Existing data from scientific articles was analyzed and compiled by data extraction. Twelve quality-reviewed primary studies were identified as the result. Results: The following three categories represented the result: Security in the home They needed to feel safe in the home when handling the equipment and that clinicians were responsible for the equipment, available around the clock. Resistance and progress They felt resistance to their situation and the equipment made them feel limited. They took control of the situation and experienced health and well-being. Managing the new everyday life They wanted to be independent despite being dependent on others and the equipment. Family involvement was important. The equipment and procedures prevented a social and active life. Conclusions: The result shows that the next of kin and clinicians working in the elder´s home are important to create security and being a support. The literature study shows current state of knowledge and there is a need for continued research within the subject.

Bakgrund:I Sydafrika skiljer sig den orala hälsan mellan olika befolkningspopulationer och personer med funktionsnedsättning är en grupp som har en ökad risk för orala sjukdomar. Undermålig oral hygien är en orsak till plackbildning på tänder och dess omgivande vävnader vilket i sin tur kan leda till orala sjukdomar såsom karies, gingivit och parodontit. Syfte:Syftet med studien var att undersöka förekomsten av karies och plack hos personer med funktionsnedsättning på ett vårdhem i Ga-Rankuwa, Sydafrika. Metod:Studien var en kvantitativ tvärsnittsstudie baserad på utförda kliniska tandundersökningar av manifest karies och plack. Resultat:Populationen var 50 personer i åldrarna 18–46 år, av dessa hade 92 % karies. Antal karierade tänder var fler hos männen jämfört med kvinnorna (statistiskt signifikant). Gällande karies- och plackförekomst vid jämförelse mellan olika åldersgrupper fanns ingen statistisk signifikant skillnad. Ingen skillnad kunde ses mellan könen avseende plackförekomst. Medelvärdet för plackförekomsten var 1,8 vilket innebär att merparten hade plack som täckte mer än ⅓, men inte mer än ⅔. Slutsatser: Förekomsten av karies och plack är hög hos personer med funktionsnedsättning på vårdhemmet i Ga-Rankuwa. Vidare och mer omfattande studier hos en större population behövs för att öka kunskapen kring denna grupp och deras orala hälsa. / Background:The oral health differs in South Africa and people with disabilities are a group that have an increased risk of oral diseases. Deficient oral hygiene causes dental plaque which can lead to oral diseases such as caries, gingivitis and periodontitis. Aim:The aim of the study was to investigate the prevalence of caries and plaque in people with disabilities in a care facility in Ga-Rankuwa, South Africa. Method:The study was a quantitative cross-sectional study based on clinical dental examinations of manifest caries and plaque. Result:The participants was 50 persons (18–46 years), which had 92 % caries. The men had more caries than the women (statistic significant). When comparing different ages, there were no statistically significant difference in the prevalence of caries and plaque. The mean value of plaque was 1,8, meaning that the majority had more than ⅓of plaque on the tooth surface but not more than ⅔. No difference was found when comparing genders. Conclusion:The prevalence of caries and plaque is high among persons with disabilities in the care facility in Ga-Rankuwa. Further and more extensive studies in a larger population are needed to increase knowledge of this group and their oral health.

Bakgrund: Rollbytet från sjuksköterskestudent till sjuksköterska kan upplevas på olika sätt och medföra en känsla av att sjuksköterskeutbildningen inte motsvarar vad som väntar i verkligheten. Detta innebär att den nyexaminerade sjuksköterskan möter nya insikter och arbetsuppgifter efter erhåller sjuksköterskeexamen, som de inte har fått lära sig under utbildningen.  Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av rollbytet från sjuksköterskestudent till sjuksköterska på en somatisk vårdavdelning. Metod: Kvalitativ intervjustudie där resultatet bygger på fem semistrukturerade intervjuer. Datan som framkom under intervjuerna analyserades enligt en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet visar faktorer som påverkade rollbytet. Tre kategorier framkom; “En emotionell mångfald”, där ett steg med blandade känslor och rollbytet som förbluffade beskrevs. “Styrka i lärd kunskap”, som innefattade att de hade tillit till sig själva samt att tidigare erfarenheter underlättade rollbytet. “En omställning i vardagen”, vilket innefattade att utbildningen gav en skev verklighetsbild, att det fanns utmaningar som grön i yrket, att patienten kom i skymundan och vikten av stöd. Slutsats: Nyexaminerade sjuksköterskor upplevde att en mer verklighetstrogen utbildning och stöd från omgivningen på den vårdavdelningen som de började på var av vikt för att underlätta rollbytet från sjuksköterskestudent till sjuksköterska.

Studier har visat att det är viktigt att ge kvinnor evidensbaserad information och råd kring träning och graviditet. Syftetmed studien var att undersöka frågeställningen: Upplever kvinnor efter sin förlossning att de fick kunskap under sin graviditet kring fysisk aktivitet och träning? Metodensom användes var en enkätundersökning och ett av inklutionskriterierna var att man skulle ha fött sitt barn inom de senaste 24 månaderna. Resultatetav studien baserades på 360 enkätsvar vilka visade 70 % av de svarande anser att de inte fått tillräcklig information om träning under graviditeten. Av de svarande som ansåg sig fått tillräckligt med kunskap om fysisk aktivitet under graviditeten fick 39 % den informationen från en fysioterapeut, flest av alternativen. 52 % av de svarande bedömde sin kunskap om träning och graviditet som låg under graviditeten. Enkätresultaten visade också att 86 % av de svarande som bedömde sig ha hög eller mycket hög kunskap om gravidträning under graviditeten gjorde en förändring i sin träning. Det var sex procentenheter högre än resultatet bland alla respondenter. Slutsatsenav studien visade indikationer på att de kvinnor som träffat en fysioterapeut under sin graviditet i högre grad verkar uppleva att de fått information om hur de bör träna under graviditeten. Det bör undersökas genom vidare studier.

Trata-se de uma pesquisa de mestrado do Programa de Pós-Graduação da Faculdade de Enfermagem da Universidade do Estado do Rio de Janeiro. Teve como objetivo geral compreender e analisar as práticas do enfermeiro na assistência à saúde no Programa HIV/AIDS nos Centros Municipais de Saúde do Rio de Janeiro a partir do princípio da integralidade. Buscou-se a compreensão da prática do enfermeiro, pois devido à complexidade da epidemia, o paciente requer assistência que estabeleça qualidade de vida. Neste sentido, explorou-se o conceito de integralidade como embasamento para as ações em saúde nos diversos níveis de assistência em especial na atenção básica. O enfermeiro diante de uma perspectiva de integralidade quer no manejo clinico do portador, quer na prevenção da disseminação da doença nos diversos grupos populacionais, deve buscar uma prática profissional com vistas a priorizar as necessidades de saúde dos usuários. Trata-se de um estudo de natureza qualitativa, sendo esta abordagem a que possibilita a compreensão dos fenômenos e das ações humanas no que se refere à prática. A pesquisa foi desenvolvida no período 2008 a 2009, sendo o trabalho de campo desenvolvido através de observação livre e entrevistas semi-estruturadas. Os sujeitos consistiram de 12 enfermeiros que trabalham nos CMS no Programa HIV/AIDS. Os dados foram analisados visando buscar eixos temáticos a fim de transparecer as práticas e seus contextos, utilizando também os registros da observação livre. Através da análise temática emergiram duas categorias: O cotidiano da assistência no programa HIV/AIDS e a Prática do enfermeiro no programa HIV/AIDS, as quais deram origem a cinco subcategorias descritas a seguir: O cotidiano dos CMS e a organização da assistência voltada para o HIV/AIDS; Limitações político-institucionais que dificultam as ações de enfermagem no programa HIV/AIDS; A relação da equipe de saúde e o processo de trabalho no programa HIV/AIDS; Bases teóricas que orientam a prática do enfermeiro em HIV/AIDS nos CMS; e Modelos de atenção à saúde e a realidade vivenciada no programa HIV/AIDS. Podemos constatar que os serviços que atendem HIV/AIDS são estruturados basicamente com a presença dos profissionais de saúde e na estrutura física disponível para a assistência. Este fato influencia a chegada do paciente ao serviço e sua forma de atendimento. Constatou-se que a falta de estrutura física prejudica a percepção das necessidades de saúde do grupo populacional assistido, mas também isto nos remete a falta de preparo do profissional. Há muita dificuldade em articular o conhecimento teórico com a prática diária, isto é, com suas atividades de rotina. Neste caso, o enfermeiro busca, a partir das ações que são postas no dia-a-dia, superar essa indefinição na tentativa de dar respostas aos problemas de saúde que lhes são direcionados. Concluímos que há necessidade de condições mais específicas para o desenvolvimento de ações que possibilitem a visualização das necessidades de saúde desta clientela para que possa desenvolver a integralidade de forma consistente nos CMS do Rio de Janeiro. / The present work refers to a master's degree research of the Program of Masters degree of Faculdade de Enfermagem of Universidade do Estado do Rio de Janeiro. It had as general objective to understand and to analyze the nurse practices in the attendance in the HIV/AIDS Health Program in the Municipal Centers of Rio de Janeiro starting from the beginning of the integrality. We looked for the understanding of the nurses practices, because due to the complexity of the epidemic, the patient requests attendance that establishes life quality. In this sense, we explored the integrality concept as base for the actions in health in the several levels of attendance especially in the basic attention. The nurse before an integrality perspective wants in the handling I practice medicine of the bearer, he wants in the prevention of the dissemination of the disease in the several population groups, it should look for a professional practice with views to prioritize the needs of the users' health. It is a study of qualitative nature it is verified that this approach makes possible the understanding of the phenomena and of the human actions in what refers to the practice. The research was developed in the period 2008 to 2009, being the field work developed through free observation and glimpses semi-structured. The subjects consisted of 12 nurses that work in the CMS in the HIV/Ads Program. The data were analyzed seeking to look for thematic axes in order to reveal the practices and your contexts, also using the registrations of the free observation. Through the thematic analysis two categories emerged: The daily of the attendance in the program HIV/Aids and the nurse Practice in the program HIV/Aids, which created five subcategories described to proceed: The daily of the CM and the organization of the attendance gone back to HIV/Aids; Political-institutional limitations that hinder the nursing actions in the HIV/Aids program; The relationship of the health team and the work process in the HIV/Aids program; Theoretical bases that guide the nurse practice in HIV/Aids in the CM and Models of attention to the health and the reality lived in the program HIV/Aids. We can verify that the services that assist HIV/Aids are structured basically with the professionals' of health presence and in the available physical structure for the attendance. This fact influences the arrival of the patient to the service and your attendance form. We verified that the lack of physical structure harms the perception of the needs of health of the attended population group, but also this sends us the lack of the professional's preparation. There is a lot of difficulty in articulating the theoretical knowledge with the daily practice, which is with your routine activities. In this case, the nurse looks for starting from the actions that they are put in day by day, to overcome that undefined in the attempt of giving answers to the problems of health that are addressed them. We concluded that there is need of more specific conditions for the development of actions that make possible the visualization of the health needs of this client so that it can develop the integrality in a consistent way in the CMS of Rio de Janeiro.

Made available in DSpace on 2016-08-19T18:32:12Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Dissertacao VANIA CRISTINA REIS CAVALCANTE.pdf: 1474768 bytes, checksum: ed5024e7d2cc31b84e5bede60a33c6a5 (MD5) Previous issue date: 2014-03-30 / FUNDAÇÃO DE AMPARO À PESQUISA E AO DESENVOLVIMENTO CIENTIFICO E TECNOLÓGICO DO MARANHÃO / Introduction: a review of the structure of health services is an important tool in the management practice. Objective: To analyze the structure of the Basic Health Units (BHU) of Maranhão (MA), according to adherence (PMAQ-AB) Program for Improving Access and Quality of Primary Care in the NHS. Methods: We developed a cross-sectional ecological study. Data were collected in 2012. We evaluated all of the 217 municipalities of UBS MA, subdivided into two groups: those who joined the PMAQ - AB (G1) and those who did not adhere (G2). Differences between groups were tested by chi- square test (alpha = 5 %). Organizational resources, infrastructure / ambience and strategic elements, subdivided into categories, subcategories and indicators: four components of the structure were evaluated. Results: 1,879 UBS were evaluated. Organizational: most teams was the Family Health Strategy (FHS) with oral health team (ESB), reported working five days a week, two shifts, but few listened to alternative schedules. Reported availability of automotive vehicles. The average FHS with ESB (p < 0.001) and parameterized teams (p< 0.001) was higher in G1 than in G2. Resources: There was a shortfall in basic professional teams and expanded in both groups. There was still a deficit of general and dental equipment, dental supplies, printed materials and for rapid testing. All the routine immunization schedule was always available in only 92 (4.9%) UBS. But there was good availability of consumer medicines in general and in most UBS materials. The availability of resources was significantly better in G1 (p < 0.001). Infrastructure / ambience: there was inadequate physical plant, ambiance, and accessibility signage in most UBS. The physical plant conditions and ambience were better in G1, since the electrical and hydraulic conditions in G2 (p < 0.001). Strategic elements: telehealth, complementary and integrative praticas herbal practically were not offered in MA. Conclusion: the structure of UBS in MA is inadequate, except in the organizational component. The UBS joined the PMAQ-AB have better structure than the others. This demonstrates the possibility of interference in the work processes and the quality of primary care. / Introdução: a avaliação da estrutura dos serviços de saúde constitui instrumento importante na prática gerencial. Objetivo: analisar a estrutura das Unidades Básicas de Saúde (UBS) do Maranhão (MA), de acordo com a adesão ao Programa de Melhoria do Acesso e Qualidade da Atenção Básica do SUS(PMAQ-AB). Métodos: desenvolveu-se estudo ecológico transversal. Os dados foram coletados no ano de 2012. Avaliaram-se todas as UBS dos 217 municípios do MA, subdivididas em dois grupos: as que aderiram ao PMAQ-AB (G1) e as que não aderiram (G2). Diferenças entre os grupos foram testadas pelo qui-quadrado (alpha=5%). Foram avaliados quatro componentes da estrutura: organizacional, recursos, infraestrutura/ambiência e elementos estratégicos, subdivididos em categorias, subcategorias e indicadores. Resultados: avaliaram-se 1.879 UBS. Organizacional: a maioria das equipes era da estratégia saúde da família (ESF) com equipe de saúde bucal (ESB), referiram funcionar em cinco dias da semana, dois turnos, mas poucas atendiam em horários alternativos. Referiram disponibilidade de veículos automotivos. A média de ESF com ESB (p<0,001) e de equipes parametrizadas (p<0,001) foi maior no G1 que no G2. Recursos: houve déficit de profissionais nas equipes básica e ampliada, em ambos os grupos. Verificou-se ainda déficit de equipamentos gerais e odontológicos, insumos odontológicos, impressos e materiais para testes rápidos. Todo o calendário vacinal de rotina estava sempre disponível em apenas 92 (4,9%) UBS. Porém, havia boa disponibilidade de materiais de consumo em geral e medicamentos na maioria das UBS. A disponibilidade de recursos foi significativamente melhor no G1 (p<0,001). Infraestrutura/ambiência: verificou-se inadequação da planta física, ambiência, sinalização e acessibilidade na maioria das UBS. A planta física e condições de ambiência foram melhores no G1, já as condições elétricas e hidráulicas, no G2 (p<0,001). Elementos estratégicos: telessaúde, práticas integrativas complementares e fitoterápicos praticamente não eram ofertados no MA. Conclusão: a estrutura das UBS no MA está inadequada, exceto no componente organizacional. As UBS que aderiram ao PMAQ-AB têm melhor estrutura que as demais. Isso demonstra a possibilidade de interferência nos processos de trabalho e na qualidade da atenção básica.