I takt med den ökade globaliseringen har konkurrensen tilltagit på marknaden och påverkat förutsättningarna för de traditionella tillverkningsföretagen. Att utöver produkter sälja tjänster har blivit ett vanligt sätt att differentiera sig från andra aktörer och höja det värde som erbjuds mot kunderna. Denna lösning kallas tjänstefiering och är en växande trend inom tillverkningsindustrin.  Syftet med denna studie är att identifiera vad som är av vikt att fokusera på för företag som tillverkar konsumtionsvaror vid utformning av tjänstefierade erbjudanden till restauranger. Genom att samla in material har vi utformat praktiska rekommendationer till företag som tillverkar konsumtionsvaror kring vad som är av vikt att tänka på vid tjänstefiering. Tidigare forskning inom tjänstefiering har utförts främst i en kapitalvarukontext, detta trots att det visat sig både i praktik och teori att tjänstefiering är lönsamt även för andra typer av tillverkningsföretag. Forskningen har även främst utförts ur ett företagsperspektiv, trots att kundens viktiga roll i tjänstefiering är vida känt. Litteraturområdet som belyser tjänstefiering kopplat till konsumtionsvaror ur ett kundperspektiv anses därav vara begränsat. Studien har därför utförts i en restaurangkontext då restauranger köper in olika typer av konsumtionsvaror vilket ansågs bidra till en bredd i studien. För att undersöka detta område har studien därför haft för avsikt att besvara frågeställningen: Vad värdesätter restauranger vid utformning av tjänstefierade erbjudanden av konsumtionsvaror? För att besvara denna fråga har vi genomfört sju kvalitativa intervjuer med personer som arbetar på olika restauranger med en sådan position att de har insyn kring köp av tjänstefierade erbjudanden. Inför intervjuerna skapade vi en teoretisk referensram med relevant forskning för vår studie gällande tjänstefiering och kundvärde. Referensramen har sedan använts som stöd vid utformning av intervjuguiden som använts vid genomförandet av intervjuerna samt använts vid analys av den insamlade datan.  Resultatet från studien visar att restauranger värdesätter flera faktorer vid utformning av tjänstefierade erbjudanden av konsumtionsvaror från alla dimensioner av kundvärdet. Relationer och den personliga kontakten, möjlighet till att påverka erbjudandet och delta i utvecklingen samt ekonomi visade sig vara värdeskapande aspekter där den personliga kontakten var något som visade sig vara en avgörande faktor för restaurangerna.

Under det senaste århundradet har den globala uppvärmningen ökat och samhället står inför en stor utmaning, ett skifte bör ske för att skapa en hållbar framtid. Företag måste idag utveckla metoder för att på ett innovativt sätt fortsätta växa ekonomiskt, men samtidigt väga in de miljömässiga och sociala aspekterna i sin verksamhet. Tjänstefiering är ett sätt för företag att utöka sitt erbjudande och skapa värde för sina kunder. Genom att addera tjänster till existerande produkter skapas en möjlighet att stärka sin position på marknaden. Den här studien syftar till att förstå på vilket sätt en hållbarhetsanalys, som tilläggstjänst, kan skapa värde för kunderna till ett Electronic Manufacturing Service (EMS)-företag. Studien bidrar med teoretiska insikter kring Life Cycle Sustainability Analysis (LCSA) och dessa praktiska tillämpning. Studien bidrar även med insikter kring värdeskapande samt korrelationen mellan tjänstefiering och hållbarhet.  För att identifiera vilket värde en hållbarhetsanalys kan skapa har tio semistrukturerade intervjuer genomförts. Resultatet visar på fyra olika faktorer som påverkar värderingen av en hållbarhetstjänst. Dessa är: krav från försörjningskedjan; kostnaden av tjänsten (komplex avvägning mellan fördelar och uppoffringar); regleringar, lagar och mål samt ansvarsfördelningen mellan kund och leverantör. Dessutom indikerar resultatet att tjänstefiering kan stärka företagets position på marknaden. En rekommendation till framtida forskning är att fortsatt undersöka korrelationen mellan tjänstefiering och lönsamhet samt mellan tjänstefiering och hållbarhet. / During the last century, global warming has increased and society faces a major challenge, a shift should take place towards a sustainable future. Companies must develop innovative methods to continue to grow economically, but at the same time take the environmental and social aspects into account. Servitization is a way for companies to expand their offering and create value for their customers. By adding services to existing products it creates an opportunity to strengthen their position in the market. This study aims to understand how a sustainability analysis, as an add-on service, can create value for an EMS- company's customers. The study contributes with theoretical insights regarding the use of LCSA and its practical applications. The study also provides insights regarding value creation along with the correlation between servitization and sustainability.  In order to identify what type of value a sustainability analysis can create, ten semi-structured interviews were conducted. The results show four different factors that affect the value of a service. These are: demand from the supply chain, the cost of the service (a complex balance between benefits and sacrifices), regulations, laws and goals, and the areas of responsibilities between customer and supplier. In addition, the results indicate that servitization can strengthen the company's position on the market. A recommendation for future research is to further investigate the correlation between servitization and profitability and whether servitization can contribute to increased sustainability.

The digital revolution has led to a drastic transformation of electronics manufacturing industries globally. A growing number of companies are continually investing in digital technologies to remain competitive. Artificial Intelligence (AI), Industrial Internet of Things (IIoT), Big data, Robotics, etc. and smart devices have been widely adopted to improve efficiency, connectivity, and productivity of businesses. To cope with increased competition and customer demands, electronics manufacturing companies have broadened their interest in service innovation. However, companies pursuing a servitization strategy often lack an established framework i.e. method and tools to design new services. Besides, research indicates that existing frameworks with the potential to support this development are not contextualized to the electronics manufacturing industry. This design study, therefore, evaluates and proposes how the Integrative PSS approach can be adapted to suit the electronics manufacturing context to support services. The findings suggest that some models used in this approach were found to be unfavorable in the development of services. In such cases, the study contributes by providing suggestions on what models to adapt and how in the integrative PSS approach to support electronic manufacturing companies in their servitization process. The artifact is an exaptation since a known solution is extended to solve a problem in a new context and of the type instantiation.

No description available.

This thesis investigates the development of turnkey offerings. Turnkey offerings is considered a kind of product-oriented Product Service System (PSS) where the customer pays a fixed price for a total solution, in this thesis, maintenance of vessels. Turnkey offerings have received academic attention, mainly aimed towards the construction industry and regarding benefits and disadvantages. Moreover, previous research has identified the need for further investigating the design of business models in terms of personnel capabilities needed to efficiently offer product oriented PSS’s.  Therefore this study aims to investigate these aspects by conducting a single case study on a large maritime manufacturing company. The study involves data collection through semi-structured interviews, as well as secondary sources such as observations made on site and company documents.  The thesis brings important managerial implications regarding the development of turnkey offerings. These include having an holistic perspective of the offering, since it allows for stronger customer relationships which allows the organization to develop more advanced customized services in the future. Further, this study confirms previous research on the importance of experimentation when innovating business models. Additionally, the triple-bottom-line sustainability aspects are discussed in relation to the offering where it is found that positive improvements can be made towards all three aspects. / Denna uppsats undersöker utvecklingen av turnkey erbjudanden. Turnkey erbjudanden betraktas som en sorts produktorienterat Produkt- Tjänstesystem (PSS) där kunden betalar ett fast pris för en total lösning, i detta fall underhåll av fartyg. Turnkey erbjudanden har fått akademisk uppmärksamhet, främst inom byggindustrin och gällande fördelar och nackdelar. Dessutom har tidigare forskning identifierat behovet av att ytterligare undersöka utformningen av affärsmodeller med avseende på personalens förmågor som krävs för att effektivt erbjuda produktorienterade PSS.  Därför syftar denna studie till att undersöka dessa aspekter genom att genomföra en enskild fallstudie på ett stort tillverkande företag inom marinindustrin. Studien omfattar insamling av data genom semistrukturerade intervjuer samt sekundära källor som observationer på plats och företagsdokument.  Uppsatsen ger viktiga ledningsmässiga implikationer när det gäller utvecklingen av turnkey erbjudanden. Dessa inkluderar att ha ett holistiskt perspektiv på erbjudandet, eftersom det möjliggör starkare kundrelationer, vilket i sin tur gör det möjligt för organisationen att utveckla mer avancerade skräddarsydda tjänster i framtiden. Vidare bekräftar denna studie tidigare forskning om vikten av experimentering vid innovation av affärsmodeller. Dessutom diskuteras hållbarhetsaspekterna för triple- bottom-line i relation till erbjudandet, där det konstateras att positiva förbättringar kan göras inom alla tre aspekter.

There is an increasing awareness of the opportunities offered by the circular economy as a transition away from the linear economy that depletes the resources available. Manufacturing companies are especially challenged in this transition since they are often based on linear business models and supply chains. One way to achieve a circular supply chain is to dematerialize, which means that the use of physical products decreases, for example with the help of servitization. Dematerialization can be used to create opportunities to slow- and close loops which are two important mechanisms to reach circularity. The aim of this study is to explore what barriers exist and how these hamper the use of servitization as a part of dematerialization of supply chains in order to slow- and close loops. In this area, previous research is limited, especially when it comes to manufacturing companies and their supply chains. To address its aim the study employed a qualitative research method, including semi-structured interviews complemented by document analysis. This study identifies twelve specific obstacles for using dematerialization to reach a circular supply chain, and these can be broadly categorized in traditions, profit versus sustainability, business models, collaboration, and external factors. The conclusion of this study contributes by putting the findings in connection to previous research, as well as recommendations to manufacturing companies on how to overcome the barriers.

Purpose: This study aims to examine what is needed by manufacturers and their resellers in thetruck manufacturing industry that wants to pursue a result-oriented PSS. More specifically, thisstudy aims to answer what capabilities are needed for the actors and address what partnershipfactor is needed for collaboration. At the same time, collaboration has been found vital to pursuea PSS, whereas partnership factors can be used to leverage the needed capabilities. Method: This study builds on a qualitative single case study research strategy. The unit of analysisconsists of the European truck manufacturer and its resellers in Singaporean and Malaysianmarkets that want to pursue a product-service system (PSS). The primary data collection wasdone through 24 interviews with decision-makers in a three-phase model, and internalPowerPoint presentations were collected as secondary data. The primary data was then analyzedusing thematic analysis. The main role of theory was to use it to develop interview guides andto be used to code per the thematic analysis. Findings: The result of this study is a framework that shows scholars and practitioners whatcapabilities and partnership factors are needed when planning to pursue a result-oriented PSS inthe truck manufacturing industry. Thirty-three capabilities were identified and categorized acrossvarious business areas, such as capabilities related to the operations of the PSS and innovation.This research further identified six essential partnership factors and explained how these couldbe used to leverage the identified capabilities. Lastly, this research presents a roadmap forprioritizing capabilities and partnership factors for early-stage PSS implementation. The first stepof five is that management should create a clear concept and direction and then create a dedicatedPSS unit to further get the necessary capabilities and partnership factors through iterations. Theoretical- and managerial implications: This study contributes to current PSS literature byexpanding the understanding of what capabilities and partnership factors are needed from amanufacturer-reseller perspective to offer a PSS. Also, it addresses how the partnership factorscan be used to leverage the identified capabilities. Managers can use the framework to evaluatewhich of the capabilities and partnership factors they already have or which they need to get. Itcan further be used to assess the other party before going into a PSS collaboration together. Theroadmap initially guides what is essential so managers can prioritize how to develop or acquirethe necessary capabilities and partnership factors. / Syfte: Denna studie syftar till att undersöka vad som behövs av tillverkare och deras återförsäljare inom lastbilstillverkningsindustrin som vill erbjuda en resultatorienterad PSS. Mer specifikt syftar denna studie till att svara på vilka kapabiliteter som behövs för aktörerna men även villka partnerskapsfaktor som behövs för samverkan. Detta då samarbete visat sig vara avgörande för att driva en PSS, medan partnerskapsfaktorer kan användas för att maximera de nödvändiga kapabiliteterna. Metod: Denna studie bygger på en kvalitativ forskningsstrategi för enskilda fallstudier. Analysenheten består av den europeiska lastbilstillverkaren och dess återförsäljare på singaporeanska och malaysiska marknader som vill erbjuda en PSS. Den primära datainsamlingen gjordes genom 24 intervjuer med beslutsfattare i en trefasmodell och interna PowerPoint-presentationer samlades in som sekundärdata. Primärdata analyserades sedan med hjälp av tematisk analys. Teorins huvudsakliga roll var att använda den för att utveckling intervjuguider och användas även för att koda i den tematiska analysen Resultat: Resultatet av denna studie är ett ramverk som visar forskare och praktiker vilka kapabiliteter och partnerskapsfaktorer som behövs när man planerar att driva en resultatorienterad PSS inom lastbilsindustrin. Trettiotre kapabiliter identifierades och kategoriserades över olika affärsområden, såsom kapabiliteter relaterade till driften av PSS och innovation. Denna forskning identifierade även sex viktiga partnerskapsfaktorer och förklarade hur dessa kunde användas för att utnyttja de identifierade kapabiliteterna maximalt. Slutligen presenterar denna forskning en roadmap för en prioritering av de identifierade kapabiliteterna och partnerskapsfaktorer för PSS-implementering i ett tidigt skede. Det första steget av fem är att ledningen ska skapa ett tydligt koncept och riktning för att sedan skapa en dedikerad PSS-enhet vars upgift är att få tag eller skapa de nödvändiga kapabiliteterna och partnerskapsfaktorerna genom iterationer. Teoretiska och praktiska implikationer: Denna studie bidrar till aktuell PSS-litteratur genom att utöka förståelsen för vilka kapabiliteter och partnerskapsfaktorer som behövs ur ett tillverkare-återförsäljarperspektiv för att erbjuda en PSS. Den tar också upp hur partnerskapsfaktorerna kan användas för att utnyttja de identifierade kapabiliteterna maximalt. Beslutsfattare kan använda ramverket för att utvärdera vilka av de kapabiliteter och partnerskapsfaktorer de redan har eller vilka de behöver skaffa. Den kan vidare användas för att bedöma den andra parten innan man går in i ett PSS-samarbete tillsammans. Roadmappen vägleder initialt vad som är väsentligt så att beslutsfattare kan prioritera hur man ska utvecklar eller införskaffa de nödvändiga kapabiliteterna och partnerskapsfaktorerna.

Servitization describes the trend amongst companies of supplementing tangible product offerings with services. A case in point is the cloud computing which represents a paradigm shift of servitization in the IT industry as it allows physical products to be delivered entirely remotely as a service. Software-as-a-Service (SaaS) constitutes a delivery business model of cloud computing which allows customers to access a supplier's application through a cloud infrastructure and is seen as a disruptive innovation. Despite the growing market for cloud computing services, the concept is claimed not to be very understood by many businesses. When transitioning from product-oriented to service-oriented value propositions, successful companies have for instance put efforts on the education of their sales personnel. Such employees could be seen as change agents whose goal is to influence the adoption decision making processes of the organization’s clients. Furthermore, as economies have become more knowledge-intensive, Knowledge management has become more critical. Previous research has put little attention to how Knowledge management relates to the diffusion rate of innovations. This study, therefore, explores how management of change agents' knowledge can facilitate the mediation of innovations. A case study was conducted of an IT company experiencing a servitization transition towards SaaS offerings to achieve the purpose of this study. The study is delimited to the diffusion of SaaS as an innovation within the financial industry in Sweden. 12 employees within the Case Company and six clients were interviewed regarding the subjects previously mentioned. The results suggest that the mediation of SaaS is done through personal communication, presentations, and distribution of sales material. The study has found that change agents need to be clear in their mediation efforts of SaaS solutions as the understanding of what SaaS includes sometimes differs between clients and suppliers. Furthermore, customers considered SaaS solutions for systems that they view as not being directly value-adding and for those systems they prefer standardization as it allows cost-efficiency. SaaS allows multi-tenant environments and is therefore suitable for standardized offerings, as standardization corresponds well to the business logic appropriate for a codification Knowledge Management strategy. The Case Company already conducts a codification strategy. However, the finding of this study suggests that they should strengthen it since a focused KM strategy is preferable to attain more of its benefits and to increase the organizational knowledge creation capabilities. Conducting a codification strategy is something they have good capabilities of pursuing and is suggested to facilitate the change agents' mediation of innovations. Sales material at the Case Company is identified as dependent on personal performance and standardizing the material would thereby ensure an even quality. Making a variety of standardized material easily accessible would further allow the change agents to select material with appropriate messages aimed at specific types of customers, which is important since the customers are found to have different preferences / Molntjänster representerar ett paradigmskifte inom tjänstefierings-trenden (servitisering), då IT-företag kan erbjuda fysiska produkter som tjänster via internet. Software-as-a-Service (SaaS) är en affärs- och leveransmodell inom molntjänst-konceptet vilken ger användare tillgång till applikationer via molnlösningens infrastruktur, och ses fortsättningsvis som en innovation. Trots den växande marknaden för molntjänster är kunskapen angående konceptet fortfarande låg inom många företag. Vid övergång från produkt- till serviceorienterade värdeerbjudanden har framgångsrika företag bland annat fokuserat på utbildning av säljpersonal. Sådan personal kan ses som förändringsagenter vars mål är att influera beslutsprocesser hos för organisationens kunder. Fortsättningsvis har kunskapshantering (Knowledge Management) blivit allt viktigare då världsekonomierna har blivit mer kunskapsintensiva. Tidigare forskning har dessutom sällan lagt fokus på hur kunskapshantering relaterar till spridningen av innovationer. Den här studien undersöker därför hur kunskapshanteringen av förändringsagenters kunskap främjar medlingen av innovationer. För att uppnå syftet utfördes en fältstudie på en IT-organisation genomgår en tjänstefieringstransformation. 12 anställda hos IT-organisationen och 6 kunder intervjuades angående de tidigare nämnda områdena. Studien resultat visar att medlingen av SaaS lösningar sker genom personlig kommunikation, presentationer samt distribution av säljmaterial, och att förändringsagenterna behöver vara tydligare i sin medling då förståelsen utav SaaS tjänster skiljer sig åt mellan kunder och leverantörer. Fortsättningsvis efterfrågar kunder SaaS till de system som inte anses bidra med iv direkta konkurrensfördelar. De vill därför ha standardiserade lösningar hellre än kundanpassade lösningar för att dra nytta utav kostnadsfördelarna som standardiserade lösningar möjliggör. SaaS lämpar sig för standardiserade lösningar då flera användare kan koppla upp sig till samma applikationsmiljö, vilket ligger i linje med en kodifierings-kunskapsstrategi. Företaget som undersöktes i fallstudien använder redan en kodifieringsstrategi, men rekommenderas stärka den eftersom en mer fokuserad strategi skulle leda till en högre realisering av dess fördelar samt öka organisationens kapacitet att utveckla sin kunskap. Fallföretaget har bra förutsättningar att få till en mer fokuserad kodifieringsstrategi, vilket skulle kunna förbättra förändringsagenternas medlande av innovationen. Säljmaterial är ibland för personberoende och standardisering av sådant material skulle därav försäkra en jämnare kvalité. Att dessutom förbättra tillgängligheten av standardiserat material skulle fortsättningsvis ge förändringsagenterna större möjlighet att välja det mest passande budskapet till specifika kunder, vilket är fördelaktigt eftersom kunder visade sig ha olika preferenser.

The furniture industry is an integral part of the European economy and is now facing economic, environmental, and regulatory challenges. Within the European Union (EU), a large amount of furniture every year goes to incineration or landfill, with only 10% being recycled. One of the causes is the increased supply of low-quality furniture that is put on the market, causing increased consumption levels, resulting in an increasing amount of waste. Additionally, most of the climate impact occurs within the extraction of raw materials. From an environmental perspective, vast opportunities present themselves. Simultaneously, new stricter legislation demands decreased use of resources and climate impact, and the introduction of new circular economy guidelines forces companies to act. By adopting a circular approach in the organisation, companies can improve their resource usage and climate impact. However, the adoption itself demands new types of business models, which is a challenge for the corporates in the furniture industry to realize.  The furniture industry can be split into two sections, business to business (B2B) and business to consumer (B2C), where the first one has reached a bit further than the latter, regarding circularity. This can be explained, among other things, by knowledge gaps between the two sections and that Product-Service System (PSS) is more established for B2B. PSS integrates products and services to fulfil the customer’s needs, which is seen as an enabler for circular economy. The aim of this thesis is to explore the furniture industry within B2C in Sweden by identifying which circular business practices are offered today, as well as exploring the challenges and opportunities for furniture companies to implement more circular business practices. In addition, it examines which prerequisites are central to a more circular furniture industry. To achieve the purpose of this thesis, a qualitative approach has been used through a case study at a large Swedish B2C furniture company. Data has been collected through a literature study and an interview study where a total of 14 respondents have been interviewed. The interviewees consisted of both internal respondents at the case company as well as external parties consisting of experts and suppliers. In addition, a mapping consisting of a website study has been conducted to identify the current circular business practices that B2C furniture companies offer in Sweden today. The result indicates that linear business models are currently dominating in the furniture industry and that there is an extensive demand for low-priced furniture, which often lacks quality. Regarding circular business practices, there is a limited amount that is being offered on the market. Out of 40 companies considered, four offered two circular business practices, 18 companies offered one circular business practice and 18 companies offered none. The offers included furniture care guides, reconditioning services, furniture leasing, recycling guides and second-hand sales. The most central obstacles a circular furniture industry faces are the price aspect and the consumer attitude, where circular initiatives in many cases can be more expensive compared to buying new products. Cheap furniture has worse prerequisites for circularity due to the inadequate design and lack of spare parts. In addition, the hygiene aspect and logistical issues were found to be central barriers as well. On the other hand, one major opportunity for circular business practices is changes in consumer attitudes, which is changing with the coming generation due to an increasing interest in sustainability. Furthermore, there are upcoming directives and legal requirements as well as benefits consisting of increased profitability for companies in an early transition to a more circular business. The most essential prerequisites to enable a more circular furniture industry is enabling cooperation between actors and joint efforts to change current trends. It is thus clear that a change in the furniture industry is required, which requires actors to dare to change towards a more circular business.

In the manufacturing equipment industry, sensors integrated in manufacturing equipment is a prerequisite for higher levels of servitization, such as maintenance and product support services, as the sensors can provide data of equipment usage. In this study, a framework called Evaluation of readiness of servitization has been developed, where manufacturing equipment companies can evaluate whether they benefit from developing new solutions with a higher level of servitization. In the evaluation of servitization, a company in the manufacturing equipment industry should consider the following three factors; Value proposition’s fulfilment of customer needs, Market acceptance of value proposition and Internal capabilities to develop and deliver the solution. This study shows that all three factors must be considered for a justified evaluation. The study is based on a single case study on the manufacturing equipment company Atlas Copco Industrial Technique, and a literature review on servitization in the manufacturing industry. This study shows that uncertainty about customer needs and market acceptance of the new value proposition that servitization entails, constitute obstacles to develop new solutions with a higher level of servitization. Thereby, it is of great importance to a manufacturing equipment company to assess readiness both internally and externally when evaluating if they benefit from developing new solutions with a higher level of servitization. / Inom tillverkningsindustrin är sensorer i verktyg en möjliggörare för att utveckla tjänster, såsom underhålls- och produktsupporttjänster, då sensorerna kan tillhandahålla data om verktygens användning. I denna studie har ett ramverk benämnt Utvärdering av beredskap för tjänstefiering utvecklats. Med hjälp av ramverket kan tillverkande företag utvärdera om de profiterar av att utveckla nya lösningar med högre servicegrad. Vid utvärdering av tjänstefiering bör ett företag inom tillverkningsindustrin beakta följande tre faktorer; Värdeerbjudandets uppfyllande av kundbehov, Marknadens acceptans av värdeerbjudandet och Intern förmåga att utveckla och leverera lösningen. Denna studie visar att samtliga faktorer måste beaktas för en motiverad utvärdering. Denna studie är baserad på en litteraturstudie om tjänstefiering inom tillverkningsindustrin och en fallstudie om tillverkningsföretaget Atlas Copco Industriteknik. Studien visar att bristande kunskap om kundbehov och marknadens acceptans av det nya värdeerbjudande som tjänstefiering innebär utgör hinder för företag inom tillverkningsindustrin för att kunna utveckla värdeerbjudande med högre servicenivå. Studien visar även att det av stor betydelse för tillverkningsföretag att bedöma beredskap både internt och externt vid utvärdering av beredskap för tjänstefiering.