Denna kunskapsöversikt är skriven för att diskutera hur HBTQ implementeras i skolan. Till hjälp har vi använt oss av två frågor som vi anser kommer att hjälpa oss att komma fram till ett kvalificerat svar. Dessa frågor lyder, hur undervisas ämnet sex och samlevnad för elever i de tidiga årskurserna i dag? Hur kan HBTQ inkluderas i undervisning? För att sedan kunna svara på dessa frågor så genomfördes en informationssökning där flera artiklar lästs. För att komma fram till de bäst lämpade källorna för detta arbete användes olika kombinationer av sökord. Denna informationssökning gjordes med hjälp av sökmotorer som Libsearch, Taylor & Francis Online, Education Research Complete via EBSCO och tidskriften Sex Education. Detta gav en bred grund att bygga arbetet på. Utav alla de källor som hittats valdes sedan 15 huvudkällor att basera vårt arbete på. Resultatet visar att lärare upplever en osäkerhet till undervisningen när det gäller HBTQ. Detta eftersom det inte tydligt står i läroplanen, och som lärare är det lättare att det finns led i läroplanen om just HBTQ. Resultatet visar även att lärare känner sig oförberedda att undervisa om just HBTQ. Kunskapsöversiktens slutsats är följaktligen att lärare saknar kunskap när det gäller HBTQ och därför är det inte något som aktivt finns med i undervisningen.

Sex- och samlevnadsämnet har varit obligatoriskt i svenska skolor i mer än 50 år men trots detfinns stora brister i hur det tas upp i undervisningen. Detta understryks av Skolverket som haridentifierat att det inte är säkert att alla elever får någon undervisning överhuvudtaget i frågorsom rör sex och samlevnad. Denna uppsats undersöker sex- och samlevnadsämnet utifrån treolika livsvärldar i fem olika kvalitativa intervjuer. Den första undersökningen utgörs avintervjuer med Ungdomsmottagningen Triangeln och RFSU Malmö, två externasexualupplysare som ofta bistår skolan i sex- och samlevnadsundervisningen. Då bland annatkritik mot lärarutbildning i sex och samlevnad framkom i den första undersökningen ledde vårandra undersökning oss till att intervjua en lärarutbildare för att se på ämnet ur dennes ögon.Den tredje undersökningen utgjordes av intervjuer med två verksamma lärare då det är dessasom ska bedriva sex- och samlevnadsundervisningen samt eventuellt tar hjälp ifrån de externaaktörerna. Vårt intresse riktade sig även till om de möjligtvis fått någon utbildning i ämnetunder sin lärarutbildning. Bilden av sex- och samlevnadsundervisningen som gavs av dessatre undersökningar var tydlig. Undervisningen saknas på många håll och den undervisningsom bedrivs är många gånger torftig av olika anledningar som oengagerade och outbildadelärare men även på grund av diffus styrning. Vidare avslöjades ett ytterligare problem,nämligen att pojkar ofta hamnar i skymundan i dagens sex- och samlevnadsundervisningvilket kan visa sig i att de testar sig för könssjukdomar mer sällan än flickor samt att de tarmindre preventivt ansvar.

Vi har jämfört sex- och samlevnadsundervisningen på två skolor i Malmö. Anledningen till att vi valde att undersöka detta var de många könsorden ute på dagens skolor. En av skolorna som vi kallar för projektskolan har deltagit i ett projekt där man börjar med undervisningen i årskurs fem. Här har man lektioner i detta ämne en gång i veckan, i något som de kallar för vi-pass. Den andra skolan har vi döpt till jämförelseskolan och den har traditionell undervisning tio till elva veckor på våren i årskurs åtta i biologin. Vårt tillvägagångssätt för att samla in empiriskt material var genom intervjuer. Vi började med att intervjua fyra lärare på de båda skolorna och därefter tretton elever. Genom att använda oss av bandspelare kunde vi anteckna ordagrant vad respondenterna sade. Vi trodde att könsorden skulle minska om skolorna började sex- och samlevnadsundervisningen i tidig ålder. Detta visade sig vara fel och könsorden var lika vanligt förekommande på båda skolorna. Däremot uttalade två killar på projektskolan att det viktigaste de lärt sig var att respektera tjejerna och hur man behandlar dem. Detta gav oss trots allt hopp om framtiden.

Sex- och samlevnadsundervisningen är ett omdebatterat ämne i dagens samhälle sedan 1955, då ämnet blev obligatorisk i skolan utan tydliga riktlinjer. Avsaknaden av riktlinjer har medfört en diffus styrning och en förskjutning av undervisningens ansvar inom skolan, vilket har bringat missnöje bland aktörer, där framförallt elever kommer i kläm. Syftet med denna studie är att undersöka olika uppfattning om sex- och samlevnadsundervisningen för årskurs 8 i grundskolan. Vår frågeställning blir således: Hur ser deltagarnas bild ut av sex- och samlevnadsundervisningen ut? Vilka likheter och skillnader finns det mellan deltagarna? Studien beskriver problemområdet sex- och samlevnadsundervisningen utifrån ett historiskt perspektiv samt presenterar skolans styrdokument. Även den externa organisationen Ungdomsmottagningen beskrivs. Centrala begrepp samt tidigare forskning på området med relevans för vår studie presenteras. Studien undersöker utvalda respondenter på en skolverksamhet och två Ungdomsmottagningar genom intervjuer och enkäter. I analysen presenteras respondenternas svar utifrån tidigare studier som har gjorts inom sex- och samlevnad. Slutligen för vi en diskussion om vår studie och tänkbara vägar för vidare forskning på området

Uppsatsens syfte är att ta reda på hur man kan arbeta med HBT- frågor i religionsundervisningen. Jag vill dessutom ta reda på religionslärares inställning och erfarenheter till arbete med HBT- frågor. Resultaten kommer att baserad på intervjuer som gjorts med fyra religionslärare på två olika skolor. Det är tänkt att intervjusvaren ska hjälpa mig som blivande religionslärare att arbeta med HBT- frågor i min undervisning.

Studien syftar till att undersöka lärares attityder till den nya kursplanen (lgr11) utifrån sexualitet som centralt innehåll för att på så sätt synliggöra möjligheter och svårigheter för lärarna. Utgångspunkten är de nya skrivningarna om sexualitet i kursplanen för religionsämnet där en del av det centrala innehållet ska vara att behandla hur olika religioner och religiösa riktningar ser på frågor som rör sexualitet. Genom teori och tidigare studier om undervisning om sex och samlevnad i skolan har en intervjuguide utformats och fem lärare i religionskunskap på högstadiet har vid intervju fått delge sina tankar och åsikter om den nya kursplanen utifrån sina egna erfarenheter. Resultatet visar att lärarna är positiva till att undervisa om sexualitet i religionsämnet då de ser ett stort behov från eleverna att få samtala kring detta i skolan med någon vuxen på grund av att eleverna ständigt möter sexualitet i olika former i dagens samhälle. Genom de tydliga formuleringarna i den nya kursplanen känner lärarna att de lättare kan motivera sin undervisning för elever, föräldrar och kollegor. Lärarna ser även stora möjligheter genom kursplanen att i större utsträckning jobba ämnesövergripande än vad de har gjort utifrån lpo94. Men lärarna ser även en del svårigheter med den nya kursplanen. Sexualitet ska behandlas utifrån religionernas syn och lärarna upplever detta som en didaktisk svårighet då religioner är heterogena i sin syn. Lärarna ser även svårigheter med elever och föräldrar med religiösa och kulturella bakgrunder där samtal om sexualitet inte är accepterat.

This is a study with the purpose to examine how Secondary school teacher studentsconduct themselves towards their education within the subject sexual education and theirfuture roles as teachers. Another purpose is to research how the instructor reasons aboutthe subject regarding the development of the educational program. The empirical studyconsists of semi-structured interviews with student teachers and an instructor. There wasalso an observation of the course in sexual education for the student teachers. To analyzethe data from the empirical study the Social Constructivism theory was used.The results from the study showed that the opinions regarding the importance of thesubject were high and that the teacher students considered the subject difficult. Insecurityfor future teaching was present, whereas the teacher students had wishes for furthereducation and practical guidance. Introduction of new terminology made the teacherstudents experience an obstacle in comprehending, which furthermore could yield towithdrawal and teaching in a traditional anatomic and a preventive way.Both the teacher students and the instructors meant that the school should beresponsible for the sexual education. However, there is a risk of biased teaching since theteacher’s opinions might not agree with the policy documents.The teacher students were critical to gender separation among pupils. Although theirinsecurity, they felt ready to start teaching the subject. The instructor desired to create anorm critical reasoning and deciphered that too much practical guidance would be toodictated and constricting.The conclusion is that the seat of learning would endeavor turning sexual educationinto an all-embracing subject. In consequence, the whole education will be critical tonorms and the teacher students would develop a habit of having a critical reasoninginstead of secluding it into a specific course.

Under hösten 2022 kommer den nya läroplanen att träda i kraft, vilket bland annat innebär nya formuleringar kring ämnesområdet sexualitet, samtycke och relationer som ska implementeras i alla skolämnen. Syftet med föreliggande studie var att bidra med kunskap om hur dessa nya formuleringar kan komma att påverka svenskämnet och svenskundervisningen i grundskolans senare årskurser. Skolinspektionens granskning (2018) visar på att undervisningen i sex och samlevnad i de svenska skolorna är bristfällig, och att lärare upplever svårigheter med att undervisa inom detta område. Föreliggande studie, som utfördes genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fyra svensklärare i årskurs 7-9, tyder på att det inte finns större utmaningar med att implementera dessa nya formuleringar i svenskämnet. Detta beror på att svenskämnet inte existerar i en absolut mening (Thavenius, 1999) och att svenskläraren till stor del är fri till att välja stoff till sin undervisning. Intervjuerna med lärarna tyder dock på att svenskämnet som demokratiämne (Molloy, 2007) kan komma att få en större etablering, eftersom de intervjuade lärarna upplever att demokratiuppdraget blir starkare i och med de nya formuleringarna. Svensklärarna som deltog i föreliggande intervjustudie uttryckte dock att lärare överlag behöver stöttning i undervisningen av sexualitet, samtycke och relationer, då dessa ämnen är tabubelagda i samhället och i olika grad obekväma för lärare att behandla i sina klassrum. Det stöd som lärarna efterfrågade var bland annat relevant fortbildning, samt tid för kollegialt lärande och samarbete kring dessa nya formuleringar. Dessa krav går i linje med de framgångsfaktorer som Skolinspektionen (2018) kunde se hos de skolor som hade en välfungerande sex- och samlevnadsundervisning under deras granskning.

Till följd av regeringsbeslutet om obligatorisk utbildning i sex och relationer för alla lärarstudenter från och med 2021 och en insikt i att det finns ett behov av en förbättrad undervisning inom ämnesområdet, har vi syftet att synliggöra, utifrån den forskning som existerar, varför det bör undervisas i ämnesområdet redan från de tidiga åldrarna i skolan. Arbetet är en forskningsöversikt där vi har utgått från olika databaser där sökningarna har skett systematiskt. Forskning inom ämnesområdet sex och relationer mot målgruppen är väldigt begränsad, i vissa fall till och med obefintlig. Detta kan bero på att den vuxne individen inte ser sex och relationer som en självklarhet utan som något som kan anses kontroversiellt, då barnets oskuldsfullhet har en stark position i samhället. Undervisning i ämnesområdet bör utgå från elevens perspektiv, intresse, behov och nyfikenhet oavsett vad de vuxna tycker. Forskningen som vi tagit del av poängterar vikten av en tydlig och adekvat läroplan i ämnesområdet samt att det krävs en samverkan mellan vårdnadshavare, skolan, lärare och eleverna själva. Det påvisas att vi lever i en tid av ständig press från omvärldens krav och normer, där skolans ansvar och roll som utbildare är högst relevant.

Undervisning i sex- och samlevnad har varit obligatoriskt i svenska skolor i 60 år men tidigare forskning visar att det finns flera utmaningar i att utforma undervisning i sex- och samlevnad i särskola. Utmaningarna handlar om de föreställningar och de normer som finns kring utvecklingsstörning och sexualitet. Syftet med studien är att undersöka hur ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning och lärare upplever undervisningen i sex- och samlevnad, dess innehåll och arbetssätt. Metoden som används är kvalitativa forskningsintervjuer. Resultatet visar att olika perspektiv på innehåll i undervisningen framkommer i intervjuer med lärare och elever – ett biologiskt perspektiv, ett riskperspektiv och ett relationsinriktat perspektiv. Dessa perspektiv fokuseras något olika i lärares och elevers tal om undervisningen. Vad gäller arbetssätt i undervisningen, uttrycker både lärare och elever att diskussioner och åskådligt material är viktiga i undervisningen, men lyfter också fram dilemman kring informationssökning och digitala media. Resultaten tyder på ett behov av att diskutera de normer och föreställningar som finns kring undervisningen i sex och samlevnad, men också ett behov av mer forskning kring ämnet.