Vårt syfte i denna studie har varit att undersöka och belysa diskurser om sexköp och sexköpslagen med fokus på den manliga sexköpares perspektiv. Utifrån vår studie har vi kommit fram till att diskurser om sexköp och sexköpslagen som finns på de arenor där sexköpare befinner sig skiljer sig i viss utsträckning av de diskurser som är allmänt accepterade i samhället. Vi har funnit att det finns en stor samstämmighet hos de flesta av de män vi har kommit i kontakt med när det gäller sexköpslagens fortsatta existens. Det stora flertalet har en negativ inställning till lagen och anser att den borde slopas. Utifrån de manliga sexköparnas resonemang är lagen orättvis eftersom den slår hårt mot vanliga män och dessutom inte gör någon skillnad mellan dessa och de kriminella ligor som i huvudsak ägnar sig åt trafficking. De flesta anser att detta är en modern form av slavhandel och kan inte tänka sig att köpa sex av några andra än självständiga och frivilliga kvinnor. Att köpa sexuella tjänster av kvinnor som är tvingade anses vara moraliskt förkastligt. De upplever inte heller sig själva som kriminella och menar att polisen borde lägga alla sina resurser på att upplösa de kriminella ligor i samhället som handlar med kvinnor. Lagen upplevs dessutom som absurd då den bara kriminaliserar den ena parten. Men även om samstämmigheten är stor har vi upptäckt stora skillnader i språkbruket mellan de manliga sexköparna på internetforumen och i intervjuerna. De förstnämnda har ett mer sexualiserat språk vilket troligtvis beror på att de har befunnit sig på så kallade heta arenor där anonymiteten gör att ett sådant kan användas. Respondenterna har dessutom ett mer städat språk i intervjusituationen eftersom denna är forskningspräglad och därför inte kan ses som en lika fri arena. Åsikterna är dock desamma.Det finns en stor rädsla för att bli tagen av polisen och bli registrerad av myndigheter som inte har någon verklighetsförankring. Enbart ett fåtal sexköpare döms enligt lagen och även i propositionen finns en tendens att se lagen mer som avskräckande och normgivande. Detta märks varken i internetintervjuerna eller på internetforumen där ingen av de vi har haft kontakt med har slutat eller minskat sina sexköp. Inte heller i intervjun med de professionella socialarbetarna kan detta verifieras utan de menar att enbart lagen inte har varit någon anledning för deras klienter att upphöra med köpen. Det finns ett stort förakt bland de manliga sexköparna för den svenska lagstiftningen som de menar utövar överförmynderi. Männen ställer sig även kritiska till lagen eftersom de menar att den slår hårt mot de sexsäljande kvinnorna, särskilt de som är mest utsatta i gatuprostitutionen. Detta beror främst på att handeln mer än tidigare tvingas i det fördolda och att anonymiteten mellan köpare och säljare har blivit större. En vanlig åsikt är också att människohandeln med prostitution som syfte efter det att lagen trädde i kraft ha ökat. Männen ser dock inte som någon anledning att sluta köpa, eftersom de inte uppfattar sig som orsak till de ökade riskerna. Ett påtagligt avståndstagande från det ”ovanliga” finns även bland männen då konsekvenserna av sexköpslagen kommer i fråga. Här utvecklas diskurser där de manliga sexköparna uttrycker enhetligt att införandet av lagen har haft negativ inverkan för enbart de kvinnliga sexsäljarna på så sätt att de blivit mer utsatta för våld. Emellertid är männen eniga om att det är några andra ”farliga” män som utsätter dessa kvinnor för risker, inte de själva. Återigen skapas en uppenbar uppdelning i ”vi” som är normala män som köper vanligt mjuksex och ”de” farliga och våldsamma. Vidare har vi upptäckt att det finns stora likheter i hur männen och den svenska prostitutionspolicyn definierar sexualitet. Den rådande expertdiskursen om den goda sexualiteten verkar ha slagit igenom även när det gäller män som begår en brottslig handling genom att köpa sex. Samma terminologi används för att beskriva sexköp, det vill säga den ska ske mellan två ansvarsfulla vuxna människor och det handlar om vanlig sex utan några konstigheter. Det finns också en vilja att förändra bilden av den patologiserade sexköparen till förmån för den vanlige mannen. Begreppet vanligt är ständigt närvarande i diskussionerna. På så sätt distanserar sig männen från att vara avvikande och identifierar sig med det som betraktas som ”normalt”. Att passa in i normen blir i detta sammanhang väldigt viktigt. Sexköpet handlar då om normal sexualitet där såväl den kvinnliga sexsäljaren som den manliga sexköparen njuter på samma sätt. Emellertid likställs sexköpet som vilken handelsvara som helst. Enligt de manliga sexköparnas perspektiv blir det likvärdigt att köpa någon annans kropp och att köpa hårklippning. Detta problematiseras inte vidare i diskussionerna, utan förblir en aspekt av sexualiteten. / Syftet med denna studie är att undersöka vilka diskurser som finns kring sexköp och sexköpslagen. Våra frågeställningar är: Hur sexköpare resonerar kring sexköp och sexköpslagen, dels genom deras individuella resonemang och dels genom diskussioner sinsemellan? Vilka erfarenheter och tankar har professionella av hur sexköpares handlingsmönster och förhållningssätt påverkats av sexköpslagen? Uppmärksamhet har riktats mot den manlige sexköparen. För att uppnå vårt syfte har vi genomfört internetintervjuer med sju män som har erfarenhet av att köpa sex. Vi har även gjort en kvalitativ intervju med två socialarbetare som arbetar med män som upplever att de har problem med sin sexualitet. Dessutom har vi närvarat på två Internetforum där sexköp och sexköpslagen diskuteras. Delar av denna diskussion använder vi i analysen. Våra teoretiska verktyg kommer huvudsakligen att utgöras av socialkonstruktivism och diskursanalys. Vi har kommit fram till att sexköpare betraktar sig själva som vanliga män och att de vill komma bort från samhällets syn på dem som patologiserade. Det finns en samstämmig uppfattning om att sexköpslagen bör avskaffas och att samhället istället bör lägga mer resurser på att bekämpa trafficking. Dessutom uttrycks en stor irritation över samhällets överförmynderi. De flesta männen framhäver att de endast vill köpa sex av självständiga, frivilliga kvinnor och inte av någon som har blivit tvingad. En vanlig åsikt är att lagen har gjort sexhandeln mer riskfylld för kvinnorna, särskilt de som säljer sig på gatan, men detta är ingen orsak som får männen att vilja sluta köpa sex. Detta förefaller emellertid inte påverka männens benägenhet att köpa sex. I vår studie har vi slutligen funnit likheter mellan de sexköpande männens syn på sexualitet och den syn på sexualitet som presenteras i den svenska prostitutionspolicyn.

This thesis presents a research of Swedes view on sex tourism in Thailand. This research is showing how Swedes sees sex tourism in Thailand and what kind of thoughts they have about it. This research also shows the Swedish view on sex tourism in Thailand and how it differs from the view of the Swedish media and their opinion about the subject. Furthermore, this research shows that the view of this subject differs depending on the respondents’ experience of travelling in Thailand. It becomes more important to study this subject with increasingly numbers of Swedes travelling to Thailand and more people find a partner in the country. This has led to a growing minority of Thai people in Sweden, which has to live with the prejudices of the Swedes. That is why it is so important to show what this prejudices are and why they exist. This topic is rather hard to study because of the sensitivity of the subject as well as people’s fixed opinions regarding this subject. It is easy to make politics of the subject because of these strong opinions, but we have tried to stay away from these already fixed opinions and instead tried to observe other peoples fixed opinions and how these fixed opinions effecting Thai women living in Sweden. It is important to understand how people’s prejudices affect the view of a country especially when it comes to tourism development.

Sammanfattning   Syftet med denna studie är att undersöka hur socialtjänsten hanterar och bemöter prostitutionens omfattning bland kvinnor samt identifiera eventuella utvecklingsmöjligheter hos myndigheten. För att besvara vårt syfte har tre frågeställningar formulerats:   <ol type="1">Hur har prostitutionens förekomst förändrats över tid? Vilka insatser/vilket stöd erbjuder socialtjänsten kvinnor som lever i prostitution? Hur skulle arbetet kring prostitution inom socialtjänsten kunna utvecklas och förstärkas?   Denna uppsats fokuserar på hur socialtjänsten möter kvinnor som befinner sig i prostitution. Studien har baserats på kvalitativa intervjuer med socialsekreterare, samordnare och en enhetschef i medelstora kommuner i Norrland. Intervjupersonerna i studien har kunnat förmedla en representativ och tydlig bild över hur det sociala arbetet med prostitution i norra Sverige ser ut. Resultatet visar att prostitutionen har bytt arena och förflyttats från gatan till internetannonser, vilket har lett till en dold men också en tydlig ökning av fenomenet. Något som framkommer av intervjuerna är att i de fall socialtjänsten kommer i kontakt med personer i prostitution, har personerna ofta även ett missbruk där prostitutionen finansierar droger/alkohol/spel. Det identifierades två olika synsätt på hur denna dubbel-problematik skulle bemötas: det ena synsättet betraktade prostitutionen som något sekundärt och som en effekt av missbruket medan det andra synsättet betraktade missbruket och prostitutionen som två lika stora delar av ett omfattande problem där behandling bör ske för båda problematikerna. Resultatet tydliggjorde även de insatser kommuner i Norrland kan erbjuda kvinnor i prostitution, där ett exempel på hjälpinsats visade sig vara socialtjänstens kvinnofridsmottagningar. Ytterligare ett resultat som framkom av studien är att intervjupersonerna identifierar ett behov av tydliga och utarbetade riktlinjer för att kommunerna ska kunna möta den ökade prostitutionen med givna arbetsmetoder och målsättningar.

Syftet med denna uppsats var att, genom en litteraturöversikt sammanställa kunskap om hur prostituerade påverkats av kriminaliseringen av sexköp samt undersöka hur socialt arbete bedrivs med prostituerade i länder som kriminaliserar sexköp. De valda studierna analyserades med hjälp av empowermentteori och stigmateori. Resultat visar att kriminaliseringen av sexköp inte har lett till mindre stigmatisering för de prostituerade. Många upplever tvärtom mer stigmatisering. Förbudet har lett till att sexköpare fått ett ökat förhandlingsutrymme. För gatuprostituerade innebär det mer risktagande, våld och minskad inkomst. Sociala insatser finns att tillgå men visar sig vara otillgängliga eller otillräckliga för att inleda ett empowerment-arbete. Fokus ligger på kvinnliga prostituerade vilket gör att hbt personer som en särskilt utsatt grupp diskrimineras. Utländska prostituerade vilka utgör en majoritet av de prostituerade exkluderas från det svenska systemet. Slutsatsen blir därmed att det behövs en översyn av handlingsplanen emot prostitution som antogs i samband med utvärderingen av sexköpslagen.

In 2015, Amnesty International introduced a policy called “Sex Worker’s Rights are Human Rights” aimed at preventing discrimination and human rights violations for sex workers. The policy would work to prevent discrimination and human rights violations from occurring for sex workers. By decriminalizing both the sale of sex and the purchase of sex, the organization said that the well-being, health and integrity of sex workers would thus be improved (Amnesty International, 2015).  The purpose of this study is to investigate how the debate on prostitution has undergone a change before Amnesty’s policy began to operate in 2015. The arguments highlighted over time would be examined from the period 2004-2014. The reason why the period 2004 to 2014 has been selected is to position how the organization has undergone a change that may have led to a decision on a new policy. The study also aimed to present and interpret the ideas and arguments that have occurred in the light of the three feminist theories: Radical feminist theory, liberal feminist theory and sex radicalism. The methodological choice is based on a qualitative study in the form of text analysis in which 60 texts from both Amnesty International and Amnesty Press will be analyzed and interpreted.  The results shown in the study are that the section internationally and in Sweden share some differences among each other. There are many in the members of the Swedish section who think that buying sex should be criminalized because they believe that it is a form of exercise of power, while the other part of the section’s members are pushing for liberalization to achieve equality and not objectify the voluntary sex workers as victims. The phenomenon also depicts perspectives depending on when the phenomenon is mentioned, in previous years it is referred to as prostitution, which means from radical perspectives. Whereas, more recently, just before the policy began to operate, it suggested more sex-radical perspectives and a liberalization around the purchase of sexual services. Finally, the perspective is a depicted and moves towards a liberalization where the phenomenon is called after sex work in both the Swedish and the international section. / Amnesty International införde år 2015 en policy vid namn “Sex Worker’s Rights are Human Rights” som syftade till att förhindra att diskriminering och kränkning av de mänskliga rättigheterna uppstår för sexarbetarna. Genom en avkriminalisering på både försäljning av sex och sexköp menade organisationen att sexarbetarnas välmående, hälsa och integritet på så sätt skulle förbättras (Amnesty International, 2015).  Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur debatten kring prostitution genomgått en förändring innan Amnestys policy började verka år 2015. Argumenten som lyftes fram över tid skulle undersökas utifrån tidsperioden 2004–2014. Anledningen till att tidsperioden 2004 till 2014 har valts ut syftar på att positionera hur organisationen genomgått en förändring som kan ha lett till ett beslut om en ny policy. Studien syftade även till att framlägga samt tolka idéerna och argumenten som förekommit i ljuset av de tre feministiska teorierna: Radikalfeministisk teori, liberalfeministisk teori och sexradikalism. Metodvalet grundar sig på en kvalitativ studie i form av textanalys där 60 texter från både Amnesty International och Amnesty Press kommer att analyseras och tolkas. Resultat som påvisats i studien är att sektionen internationellt och i Sverige delar en del skiljemeningar bland varandra. Det finns många inom den svenska sektionens medlemmar som tycker att sexköp borde kriminaliseras eftersom de menar att det är en form av maktutövning, medan den andra delen av sektionens medlemmar trycker på en liberalisering för att uppnå jämställdhet och inte objektifiera de frivilliga sexarbetarna till offer. Fenomenet skildrar även perspektiv beroende på när i tiden fenomenet omtalas, under tidigare år benämns det som prostitution vilket menar på radikala perspektiv. Medan senare tid precis innan policyn började verka, tydde på mer sexradikala perspektiv och en liberalisering kring köpet av sexuella tjänster. Avslutningsvis skildras perspektivet och går mot en liberalisering där fenomenet benämns efter sexarbete på både den svenska och den internationella sektionen.

Denna uppsats har syftat till att undersöka förståelsen kring sexköp ur regionkoordinatorers och samtalsterapeuters perspektiv samt vilka strategier som förespråkas i det preventiva arbetet. För att besvara studiens syfte och frågeställningar har sex semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma inom området genomförts och materialet har sedan analyserats utifrån ett maskulinitetsperspektiv. Resultatet visade att de förklaringsmodeller som professionerna använder för att förstå och beskriva mäns köp av sexuella tjänster är hur sexköpet kan ses som en effekt av könsmaktsordningen, att sexköpet kan vara ett resultat av mäns svårigheter att uttrycka känslor, att sexköpet kan verka som en enkel utväg samt hur pornografin kan sudda ut gränser och skapa fantasier hos män. Vidare visade resultatet att de strategier som professionerna förespråkar i det preventiva arbetet är bemötandet och dess centrala roll i behandlingen för män som köpt sex samt utbildning till barn och unga i frågor som rör jämställdhet, könsnormer och pornografi. / The purpose of this study was to examine the understanding of sex purchases from the perspective of regional coordinators and therapists who work with men who bought sex, and what strategies they advocate in the preventive work. To answer the purpose of this study, six semi-structured interviews were conducted and the material was then analyzed with a masculinity perspective. The results showed that the explanatory models that professionals use to understand and describe men's purchases of sexual services are how the purchase of sex can be seen as an effect of the gender power order, that the purchase of sex may be a result of men's difficulty expressing emotions, that the purchase of sex can seem like a simple way out and how pornography can blur boundaries and create fantasies. Furthermore, the results showed that the strategies that the professions advocate in the preventive work are the treatment and its central role in the treatment of men who have bought sex as well as education for children and youths in issues relating to gender equality, gender norms and pornography.

The representation of women in prostitution varies over time and space. This study aims to make visual how women in prostitution are being represented in Swedish judicial system today. The study uses a critical discourse analysis, inspired by Fairclough's three-dimensional model, and is based on a theoretical framework of reification theory, theory of respectability and previous research. The study analyzes 68 court verdicts, published in 2018 on the legal database Karnov Juridik, Kvinnifridspropositionen (Prop. 1997/98: 55) and an evaluation of the law's application and effect (SOU 2010: 49). The study makes visible a two-part image of the woman as occasionally invisible and occasionally defined on the basis of prostitution. The study shows how an overall market discursive perspective through the verdicts relates to a focus on the purchase of sex, rather than the parties involved. The study shows that the focus on the woman in prostitution, which was widely criticized and which the law reform intended to shift towards the sex buyers, continues to stay on the women in prostitution. / Framställningen av kvinnor som befinner sig i prostitution har varierat över tid och rum. Denna studie ämnar undersöka hur svenskt rättsväsende framställer kvinnor i prostitution idag. I studien används en kritisk diskursanalys, inspirerad av Faircloughs tredimensionella modell, och utifrån ett teoretiskt ramverk av reifikationsteori, respektabilitetsteori samt tidigare forskning. Studiens empiriska underlag utgörs av 68 domar, publicerade år 2018 på rättsdatabasen Karnov Juridik, kvinnofridspropositionen (Prop. 1997/98:55) och en utvärdering om lagens tillämpning och effekt (SOU 2010:49). I studien synliggörs en tudelad bild av kvinnan som tidvis osynlig och tidvis definierad utifrån prostitution. Studien synliggör hur ett marknadsdiskursivt perspektiv genom domarna påverkar diskursen genom att fokus riktas mot den sexuella tjänster mot ersättning, snarare än de parter som är involverade. Det kritiserade fokus som tidigare inriktades på kvinnan i prostitution ämnade lagreformen att skifta mot männen, sexköparna. I studien framkommer tendenser av ett fortsatt fokus på kvinnorna som befinner sig i prostitution snarare än sexköparna, som framställs som konsumenter inom ett marknadsfenomen.

The aim of this study was to shed light on the phenomenon of sex purchase amongst men from the perspective of professionals working at KAST*. Our main research questions concerned who the sex-purchasing men are, what their incentives are and furthermore how the professionals depict their work with these clients. In order to examine this we conducted three qualitative research interviews. The theoretical framework used to examine our results consisted of social constructivism and professional acting space. Main results show, contrary to research, that the “typical” sex buyer does not exist, nor do specific motives. Instead, our interviewees prefer to speak of a mutual pattern amongst the sex buyers, referred to as an obsessive-compulsive sexual behaviour. In addition, our interviewees emphasize the importance of distinguishing between the act and the individual. Other findings show that although none of the units use evidence-based practice, all interviewees claim their methods are effective and moreover they all describe their professional acting space as almost unlimited. With our interviewees’ testimonies differing in several ways from the image of sex buyers common amongst the public and some researchers, we hope our findings can contribute to a more nuanced view of sex buyers.   * Abbreviation for the unit within the social services working with sex buyers

The aim of this study is to explore how men talk about their sexpurchase in newspapers and to see if they are using excuses or justifications when they are trying to give a socially acceptable account of it to others. The theoretical premise is based on Scott and Lyman (1968) theory about Accounts. The study is of a qualitative character and was executed in a deductive way with a theory-driven approach. Data was collected from a variety of Swedish newspapers, both larger national ones and smaller local ones. The result of this study shows that there are no big differences in the way men talk about there sexpurchase in newspapers compared to answers given to researchers. Men are using both excuses and justifications in a way to make there actions more socially accepted. They move focus away from themselves and often try to make themselves the victim and not the offender. Overall, most of the men are using excuses and according to Scott &amp; Lyman are then not taking responsibility for their actions.

Detta examensarbete har syftet att undersöka om och i så fall hur övernattningsanläggningar i Malmö stad arbetar förebyggande mot prostitution och sexköp. Urvalet består av 11 övernattningsanläggningar i Malmö. Uppsatsen studerar dels hur policys och riktlinjer används av övernattningsanläggningarna vid misstanke eller upptäckt av sexköp, samt dels hur samverkan med polisen ser ut och hur det fungerar i ett preventivt syfte. Datamaterialet består av flertalet återkommande teman, där policy, åtgärder och samverkan är studiens tre huvudteman tillsammans med respektive underteman. Resultatet av studien påvisar att 10 av 11 övernattningsanläggningar har en policy alternativt riktlinjer att följa vid misstanke eller upptäckt av sexhandel. Vidare framkom det även att hälften av anläggningarna samverkar med Polismyndigheten, samt att ytterligare preventiva åtgärder tillämpas av personalen på övernattningsanläggningarna.