No description available.

Bakgrund: Relativt många barn blir utsatta för sexuella övergrepp, vanligen av någon som står dem nära. Detta ger ofta livslånga psykiska och emotionella problem för individen. Kvinnor drabbas i större utsträckning i barndomen än vad män gör. Syfte: Att ur ett livsvärldsperspektiv belysa kvinnors upplevelser av att ha blivit utsatta för sexuella övergrepp som barn. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ ansats som utgångspunkt och den baseras på fem biografier. Dessa biografier analyserades med hjälp av Lundman och Hällgren Graneheims (2008) innehållsanalys. Resultat: Det framkommer att kvinnorna på grund av övergreppen upplever en mängd negativa känslor, exempelvis oförståelse, skam och ilska. Konsekvenser av dessa känslor och övergrepp innebär bland annat tomhet, återupplevelse av övergreppen och psykiskt dåligt mående. Kvinnorna använde sig av olika strategier för att hantera övergreppen, där missbruk och att berätta om övergreppen var utmärkande. De använde sig också av olika verktyg för att uppnå en högre grad av välbefinnande och trygghet. Kvinnornas förmåga att skapa betydelsefulla och nära relationer påverkades även av övergreppen. Slutsats: Kvinnor använder sig av konstruktiva och destruktiva metoder för att hantera de sexuella övergreppen som de blivit utsatta för som barn. Allmänsjuksköterskan bör ha en förståelse gentemot dessa kvinnor i alla vårdsammanhang.

Sexuella övergrepp är det mest integritetskränkande brottet som en människa kan utsättas för. Sjuksköterskor kommer att stöta på patienter som blivit utsatta för sexuella övergrepp eftersom det är ett växande samhällsproblem. Syftet med litteraturstudien var att belysa vanliga reaktioner samt sjuksköterskans förhållningssätt till vuxna individer som blivit utsatta för sexuella övergrepp. Resultatet delades in i tre teman: reaktioner, sjuksköterskans förhållningssätt och att komma tillbaka efter sexuella övergrepp. Alla människor är olika och får olika reaktioner, dock är de vanligaste reaktionerna efter sexuella övergrepp att känna skam och skuld, ångest och flashbacks. I värsta fall kan drabbade personen utveckla posttraumatiskt stressyndrom. Som sjuksköterska är det viktigt att skapa en god relation till patienten och våga ställa frågor vid misstanke om sexuella övergrepp för att kunna ge en så god vård som möjligt. Att komma tillbaka efter sexuella övergrepp är en lång resa och alla har olika sätt att bearbeta händelsen på. Bearbetningen börjar när patienten har accepterat händelsen och det sker i olika takt. Forskning inom detta område behövs för att på bästa sätt kunna bemöta och hjälpa patienter som blivit utsatta för sexuella övergrepp, även mer utbildning i sjuksköterskeprogrammet efterfrågas.

No description available.

Genom kvalitativa intervjuer belyser studien synen på ledarskap och sexuella övergrepp inom friidrotten i spåren av Patrik Sjöberg-affären. Studien utreder hur ledare och utövare ser på ledarskapet och den viktiga roll som en ledare innehar. Resultatet visar att Sjöbergs (2011) självbiografi har gett en möjlighet för diskussion kring sexuella övergrepp inom idrotten och framförallt inom friidrotten. Sjöbergs självbiografi har öppnat upp för reflektion kring ledarskap och värderingar bland ledare. Studien visar även att sexuella övergrepp är ett komplicerat ämne, ett område som sällan berörs i diskussioner kring idrotten och där arbetet för att motverka problemet brister. Studien belyser Riksidrottsförbundet och Friidrottsförbundet arbete mot att skapa goda värdegrunder inom idrotten, något som i förlängningen förväntas förhindra sexuella övergrepp. Resultatet visar dock att det är få inom friidrotten som har tagit del av de policydokument som finns och att det krävs ett mer aktivt arbete för att förändringarna ska få genomslag.

Bakgrund: Var femte kvinna kommer någon gång under sitt liv bli utsatt för våldtäkt eller våldtäktsförsök. Utvecklandet av psykisk ohälsa är vanligt förekommande samband med sexuella övergrepp och kan yttra sig på många olika sätt. Hur dessa kvinnor blir bemötta i sjukvården kan få avgörande betydelse för hur de kan bearbeta och hantera sina upplevelser efter det sexuella övergreppet. Syfte: Att belysa kvinnors psykiska ohälsa efter att ha blivit utsatta för sexuella övergrepp. Metod: Systematisk litteraturstudie med fem inkluderade vetenskapliga studier. Resultat: Tre teman formulerades: att anklaga sig själv eller finna en utväg genom inre styrka, att stänga ute verkligheten eller uppslukas av den samt att destruera eller existera. Resultatet i studiema visar på att känslor av skuld och skam förekommer hos kvinnor som utsatts för sexuella övergrepp. Känsla av sammanhang (KASAM) visar sig ha betydelse för kvinnornas inre styrka som gjorde att de kunde bemästra situationen och finna en väg ut. En annan framträdande aspekt visade sig vara relaterat till hur stor plats erfarenheten av själva övergreppet fick i kvinnomas liv. I sina ytterligheter visar det sig att kvinnor helt kan stänga ute verkligheten eller uppslukas av sina upplevelser av övergreppet. Kulmen av psykisk ohälsa hos sexuellt utsatta kvinnor presenterats i studiema som olika grader av destruktion som yttrade sig på olika sätt. Slutsats: För att kunna bemöta sexuellt utsatta kvinnor på ett hälsofrämjande sätt behöver vårdpersonal kunskap om hur psykisk ohälsa kan yttra sig hos dessa kvinnor och om hur omvårdnadshandlingar kan utformas utifrån dessa kvinnors, många gånger speciella behov.

<p>Den här studien syftar till att förstå hur föräldrar/familjehemsföräldrar, till barn som utsatts för sexuella övergrepp, upplever den behandling som de själva fått. Nio föräldrar/familjehemsföräldrar har intervjuats för att besvara studiens frågeställning. Informanterna var föräldrar/familjehemsföräldrar som avslutat sin behandling på BUP Elefanten under år 2005 eller 2006. De hade medverkat vid minst fem samtal och var själva inte förövare.</p><p>Intervjuerna analyserades utifrån en tolkande fenomenologisk analys (IPA). Bearbetningen resulterade i sju teman: tillgänglighet, helhetssyn, känslor, föräldrarollen, personlig hjälp, behandlaren och avslut. En viktig slutsats är att informanterna upplever att behadlaren är en mycket viktig komponent i behandlingen och att denne bland annat får dem att känna sig mindre ensamma. En annan viktig slutsats är informanternas upplevelse av att de i behandlingen får möjlighet att konfronteras med och samtala om de starka känslor som det sexuella övergreppet kan väcka. Under behandlingen ges de dessutom en bättre förståelse för barnets känslor. Ytterligare en viktigt slutsats är att informanterna är osäkra på hur de ska agera som föräldrar och att det är väldigt betydelsefullt för dem att få råd omkring detta och att de även ges bekrätfelse i att de gör rätt som föräldrar.</p>

Syftet med studien var att med hjälp av UngDOK:s inskrivningsformulär beskriva och analysera om det föreligger någon skillnad mellan flickor, som påbörjar behandling för missbruksproblem, beroende på om de blivit utsatta för sexuella övergrepp eller inte. Vår frågeställning var: Vilka skillnader råder mellan de flickor som varit utsatta för sexuella övergrepp gentemot de som ej utsatts, avseende missbruk, psykisk ohälsa samt sysselsättning, och som påbörjar behandling för missbruksproblem? Tvärsnittsstudien baserades på sekundärdata från UngDOK:s inskrivningsformulär. Resultatet visade att de flesta signifikanta skillnader mellan grupperna föreligger gällande dess psykiska ohälsa. Mindre skillnader förekommer beträffande ett flertal faktorer, bland annat förmågan att kontrollera våldsamt beteende, högsta fullföljda utbildningsnivå samt primärdrog. Slutsatsen som drogs utifrån studiens resultat var att sexuellt utsatta flickor har sämre psykisk hälsa och allvarligare missbruk, dock ej lägre sysselsättning än de ej utsatta.

Sexuella övergrepp förekommer inom idrotten. Samtidigt finns det många idrottare som är tillsammans med sin tränare i en kärleksrelation. Inom elitidrotten behövs en diskussion om de etiska dilemman som är förknippade med sexuella relationer mellan aktiva och deras tränare.

<p>Bakgrund: Var femte kvinna kommer någon gång under sitt liv bli utsatt för våldtäkt eller våldtäktsförsök. Utvecklandet av psykisk ohälsa är vanligt förekommande samband med sexuella övergrepp och kan yttra sig på många olika sätt. Hur dessa kvinnor blir bemötta i sjukvården kan få avgörande betydelse för hur de kan bearbeta och hantera sina upplevelser efter det sexuella övergreppet. Syfte: Att belysa kvinnors psykiska ohälsa efter att ha blivit utsatta för sexuella övergrepp. Metod: Systematisk litteraturstudie med fem inkluderade vetenskapliga studier. Resultat: Tre teman formulerades: att anklaga sig själv eller finna en utväg genom inre styrka, att stänga ute verkligheten eller uppslukas av den samt att destruera eller existera. Resultatet i studiema visar på att känslor av skuld och skam förekommer hos kvinnor som utsatts för sexuella övergrepp. Känsla av sammanhang (KASAM) visar sig ha betydelse för kvinnornas inre styrka som gjorde att de kunde bemästra situationen och finna en väg ut. En annan framträdande aspekt visade sig vara relaterat till hur stor plats erfarenheten av själva övergreppet fick i kvinnomas liv. I sina ytterligheter visar det sig att kvinnor helt kan stänga ute verkligheten eller uppslukas av sina upplevelser av övergreppet. Kulmen av psykisk ohälsa hos sexuellt utsatta kvinnor presenterats i studiema som olika grader av destruktion som yttrade sig på olika sätt. Slutsats: För att kunna bemöta sexuellt utsatta kvinnor på ett hälsofrämjande sätt behöver vårdpersonal kunskap om hur psykisk ohälsa kan yttra sig hos dessa kvinnor och om hur omvårdnadshandlingar kan utformas utifrån dessa kvinnors, många gånger speciella behov.</p>