En enkätundersökning genomfördes med syftet att undersöka åklagares och nämndemäns uppfattningar om vilka tillförlitlighetskriterier som de bedömer som viktiga för tillförlitligheten i barns utsagor vid misstänkta fall av sexuella övergrepp. Vidare var syftet att undersöka om det förekom några skillnader i gruppernas bedömningar. Enkäten bestod av sju kriterier som utgick från Högsta domstolens praxis vid bedömningen av tillförlitligheten i muntliga utsagor. Resultatet visade att åklagarna bedömde längd- och konstantkriteriet signifikant mindre viktigt för tillförlitligheten än nämndemännen medan nämndemännen bedömde klarhets- och detaljkriteriet signifikant mindre viktigt än åklagarna. Kön och erfarenhet visade sig inte påverka hur grupperna gjorde sina bedömningar. Då vissa av kriterierna har visat sig helt eller delvis sakna förankring i forskning bör de användas med försiktighet och hänsyn bör alltid tas till det enskilda fallet och brottets karaktär. Åklagarnas och nämndemännens relativt höga skattningar av kriterierna tyder på en bristande kunskap om hur barn minns och vittnar om sexuella övergrepp.

Syftet med studien var att beskriva några anhörigas behov av föreningen ATSUB (Anhöriga Till Sexuellt Utnyttjade Barn). Vidare var syftet att undersöka några anhörigas upplevelser av det stöd och bemötande de får och har fått av föreningen samt andra instanser. Vi har använt oss av en kvalitativ forskningsmetod och uppsatsen bygger på sex stycken intervjuer med anhöriga till sexuellt utnyttjade barn samt litteraturstudier av tidigare forskning. I studien framkom det att kommunernas socialtjänst har det yttersta ansvaret för att de människor som vistas i kommunen får det stöd och hjälp som de behöver. Resultatet av studien visar att socialtjänsten i vissa fall inte har tagit detta ansvar gentemot de anhöriga och deras utsatta barn. Flera av respondenterna uttrycker en besvikelse på det bemötande de har fått från myndigheter då de har upplevt ett stort motstånd. Mamman blir ofta ifrågasatt och man tror inte på barnens berättelser. Både vår studie och tidigare forskning visar på att bristande kunskap om hur människor reagerar i kris samt kunskap om sexuella övergrepp över lag hos de professionella kan ha bidragit till det bristande bemötandet som barnen och de anhöriga har fått. Oavsett om man har haft en positiv eller negativ upplevelse från andra instansers stöd och bemötande visar våran studie att behovet av föreningen ATSUB är stort hos alla våra respondenter. Föreningen besitter en stor kunskap som de anhöriga saknade hos berörda myndigheter samt att de har egna erfarenheter vilket alla nämner som en viktig del. Man får en förståelse och empati hos ATSUB som inte går att få någon annanstans.

Sexuella övergrepp på barn är något som de allra flesta har starka känslor kring. Syftet med studien är att utifrån fem biografier söka efter information till vad som kan tolkas vara ett bra bemötande med utgångspunkt ifrån de utsatta barnens perspektiv. För att kunskapen kan användas i det sociala arbetet i mötet med barn som varit utsatta för sexuella övergrepp. Metoden som använts är en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Resultatet visar att det som socialarbetare i mötet med barn som varit utsatta för sexuella övergrepp är oerhört viktigt att ha tålamod och inte pressa barnen. Socialarbetare ska kunna tänka utanför de vanliga ramarna och skapa en trygg miljö för dessa barn, det kan föra med sig att socialarbetaren når barnen på djupet som gör att de öppnar sig. Resultatet visar även att desto fortare barnen kommer till en trygg miljö och vågar prata om sina upplevelser desto bättre blir barnens läkningsprocess.

Introduction: Sexual abuse is more common than statistics show; the number of unrecorded cases is high. Sexual abuse is hard to deal with, it is associated with taboo and shame and at the same time it is a trauma to the one who has been abused which will effect the rest of that persons life. Aim: The aim of this literature review is to describe men and women’s experiences of being sexually abused. Method: A literature review, inspired by Friberg (2006), was conducted. Nine studies with a qualitative approach has been collected and analysed. The findings have been discussed through Eriksson’s theories of pain and suffering. Findings: The experience of being sexually abused has been described by the victims in terms of feeling, telling, and recovering. The feelings were described as feelings of betrayal, shame, self- blame, insecurity, worthlessness and stigmatization, and a lot of the participants took action to escape feelings. Telling others about the abuse was dependent on the fact that they were acknowledged and reassured. The experience of recovery has been presented with the subthemes; making a choice, making sense of what happened to them, spirituality, changing the self-image, and also obstacles in recovery was identified. Discussion: To deepen the understanding of the experiences of sexual abuse, they can be related to Eriksson’s theory of suffering and the act of suffering, where the first step is to acknowledge and confirm the suffering. The suffering person needs to experience the pain, to be in it and suffer, and later be able to integrate the pain into a context, where it somehow makes sense. / Bakgrund: Sexuella övergrepp förekommer i högre utsträckning än vad statistiken visar; mörkertalet är stort. Sexuella övergrepp är svårt att handskas med, det är förenat med tabu och skam samtidigt som det är ett trauma för den utsatta som påverkar denne resten av livet. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt är att beskriva människors upplevelser av att ha blivit utsatta för sexuella övergrepp. Metod: En litteraturöversikt, inspirerad av Friberg (2006) har utförts. Nio kvalitativa studier har insamlats och analyserats. Fynden i resultatet har sedan diskuterats utifrån Erikssons teorier om lidande. Resultat: Upplevelsen av att ha blivit utsatt för sexuella övergrepp har beskrivits av offren i termer av; att känna, att berätta och att återhämta sig. Vanligt förekommande känslor var svek, skuld, skam, otrygghet, värdelöshet, stigmatisering, och många försökte på olika sätt att slippa känna. Att berätta om övergreppen var för de flesta utsatta avhängande på att de blev sedda och bekräftade av andra människor. Upplevelsen av återhämtning beskrevs i termer av; att göra ett val, att finna mening och sammanhang, andlighet, ändra sin självbild och hinder för återhämtning. Diskussion: Att bli utsatt för sexuella övergrepp kan förstås utifrån Erikssons teori om människans bearbetning av lidande som ett lidandets drama; där det är av stor vikt att lidandet erkänns och bekräftas, att man som utsatt får lida ut och vara i lidandet, och integrera det i en ny helhet där lidandet tillägnats mening.

Sexuella övergrepp på barn är något som på senare år mer och mer har uppmärksammats. Syftet med studien var att utifrån fyra biografier beskriva vuxna individers upplevelser och känslor av att under uppväxten blivit utsatta för sexuella övergrepp samt beskriva hur de upplever att det har inverkat på deras liv som vuxna. Metoden som användes var en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Studiens resultat visade att sexuella övergrepp skapade ett oerhört livslidande hos de utsatta, de blev ”aldrig av” med minnena och händelserna. Andra vanligt förekommande upplevelser och känslor var svek, rädsla, skuld och skam. Även känslan av att vilja ha kontroll över sitt egna liv var tydligt hos informanterna. Studiens resultat kan användas för att åstadkomma en högre medvetenhet om sexuella övergrepp vilket kan vara till hjälp vid möte med en individ som under sin uppväxt varit utsatt för de här övergreppen.

<p>Sexuella övergrepp på barn är något som på senare år mer och mer har uppmärksammats. Syftet med studien var att utifrån fyra biografier beskriva vuxna individers upplevelser och känslor av att under uppväxten blivit utsatta för sexuella övergrepp samt beskriva hur de</p><p>upplever att det har inverkat på deras liv som vuxna. Metoden som användes var en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Studiens resultat visade att sexuella övergrepp skapade ett oerhört livslidande hos de utsatta, de blev ”aldrig av” med minnena och händelserna. Andra vanligt förekommande upplevelser och känslor var svek, rädsla, skuld och skam. Även känslan av att vilja ha kontroll över sitt egna liv var tydligt hos informanterna. Studiens resultat kan användas för att åstadkomma en högre medvetenhet om sexuella övergrepp vilket kan vara till hjälp vid möte med en individ som under sin uppväxt varit utsatt för de här övergreppen.</p>

The aim of this study is to examine how one can understand the experiences that social workers within the social service's have of children who have committed sexual assault against other children, and the social workers’ thoughts about the choice of actions and the family involvement in those actions. The study has a qualitative character. Information was obtained through interviews with social workers within two Swedish counties, and the analysis of the results was based on earlier research findings as well as theoretical aspects, such as systemic theory and salutogenesis. Regarding the actions taken for the target group, the social workers have, in many ways, a systemic perspective as they emphasize elements within the child as well as within the family. It is also shown that the collaboration with other authorities affects the choice of actions, and that it is important to involve the entire family in any interventions, so that the effect of those interventions may last over time. With salutogenesis as a base, it is shown that the social workers’ experience the subject area as abstruse, but they have different ways of making it more comprehensible and manageable for themselves. To summarize, there is a shortage of research in this area. The knowledge base for this problematic issue must be strengthened, so that children with sexual behavior problems can be identified and get help at an early stage. Then they also have a better chance of successful treatment which could help reducing the incidences of sexual assault. / Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur man kan förstå de upplevelser som socialarbetare inom socialtjänsten har av barn som utsatt andra barn för sexuella övergrepp, samt socialarbetares tankar kring valet av insats och familjens inkludering i dessa. Studien är av kvalitativ karaktär. Data inhämtades genom intervjuer med socialarbetare inom socialtjänsten i två svenska län, samt analyserades utifrån tidigare forskning respektive teoretiska utgångspunkter som systemteori och KASAM.                       Gällande aspekter som påverkar valet av insatser för denna målgrupp, framkom att socialarbetarna på många sätt har ett systemteoretiskt perspektiv då de lyfte fram faktorer hos såväl individen själv som i familjen. Det framkom även att samarbetet med andra instanser påverkar valet av insats samt att det är viktigt att involvera hela familjen i insatserna, för att de ska få bestående effekt. Utifrån KASAM kan sägas att socialarbetarna uppfattar problematiken som svårbegriplig, men har olika sätt att göra den mer begriplig och hanterbar för sig själva.                       Sammanfattningsvis kan sägas att det saknas forskning inom ämnesområdet. Kunskapen kring problematiken behöver förbättras, så att barn med sexuell beteendeproblematik kan upptäckas och få hjälp tidigare. Då har de också bättre prognos att bli hjälpta vilket kan bidra till att färre sexuella övergrepp begås. / VG

Uppsatsen undersöker behandlingsmöjligheter inom vuxenpsykiatrin för personer med sexuella avvikelser utifrån att denna grupp antas vara i hög grad stigmatiserade och därför drabbas av strukturell diskriminering. Detta skulle i så fall innebära att denna patientgrupp inte prioriteras vid fördelningen av resurser inom hälso- och sjukvården. Undersökningen har genomförts i form av en kartläggning av vuxenpsykiatriska verksamheter, där 58 verksamhetschefer tillhandahållit information gällande resurser att behandla patienter med sexuella avvikelser. Undersökningsdesignen syftade till att täcka in samtliga vuxenpsykiatriska mottagningar i Sverige. Resultatet visar att ungefär hälften av verksamheterna har erfarenhet och/eller kompetens av att behandla patientgruppen. Det stora flertalet verksamheter (72 procent) saknar personal med kompetens inom klinisk sexologi. Endast åtta verksamheter bedömdes erbjuda behandling av hög kvalitet utifrån att de både hade erfarenhet och självskattad kompetens samt personal med kompetens klinisk sexologi. Utifrån dessa resultat dras slutsatsen att det finns mycket begränsade möjligheter för personer med sexuella avvikelser att få behandling inom vuxenpsykiatrin och att det finns stora regionala skillnader i tillgängliga resurser med en koncentration i sydöstra Sverige. Inom vissa län saknas helt resurser för behandling och i de flesta landsting saknas det möjligheter till behandling av personer med både erfarenhet och kompetens på området. Undersökningen visar att det framför allt finns en vilja och ett intresse av att behandla patienterna men att det saknas resurser, framför allt i form av kompetens.

Sexuella övergrepp är ett brott mot mänskliga rättigheter. Trots det fortsätter antalet sexuella övergrepp att öka i samhället. Majoriteten av de som utsätts för denna typ av våld är unga kvinnor. Kvinnor som blivit utsatta för sexuella övergrepp löper stor risk för både fysiska och psykiska skador, vilket i många fall leder till sjukhusvård. Det är därför viktigt att sjukvårdspersonal och inte minst sjuksköterskor har rätt förutsättningar för att kunna erbjuda god vård. Syftet med studien är att belysa sjuksköterskans upplevelse av att vårda kvinnor som blivit utsatta för sexuella övergrepp. I denna litteraturstudie har 11 vetenskapliga artiklar med både kvantitativ och kvalitativ metod analyserats för att kunna besvara syftet. Resultatet visar att sjuksköterskor som vårdar patienter som blivit utsatta för sexuella övergrepp upplever känslomässig påfrestning. Sjuksköterskorna saknar stöd och stöttning för att bearbeta sina känslor och känner sig ofta ensamma i sin oro. Sjuksköterskorna beskriver hur det vårande mötet påverkas negativt av för tung arbetsbelastning och tidsbrist. De beskriver även att brist på kunskap och utbildning är faktorer som försämrar sjuksköterskans möjlighet att ge god omvårdnad. Vidare i diskussionen illustreras sjuksköterskans behov av utbildning och hur kunskapsnivån kan påverka sjuksköterskans upplevelse av att vårda kvinnor som söker vård efter sexuella övergrepp.

Introduktion: Sexuellt övergrepp är ett världshälsoproblem där 35 procent av världens kvinnor någon gång i sitt liv blivit utsatt. Kvinnor som har blivit utsatta har en ökad risk att drabbas av fysiska skador och psykisk ohälsa. Syfte: Att belysa sjuksköterskans bemötande och upplevelser av att vårda sexuellt utsatta kvinnor inom den somatiska sjukvården.Metod: I litteraturstudien användes Polit och Becks (2017) nio steg. Litteratursökning i databaserna Cinahl, PsycInfo och PubMed resulterade i totalt tio vetenskapliga artiklar som besvarade litteraturstudiens syfte. Resultat:Sjuksköterskornas bemötande av den sexuellt utsatta kvinnan upplevdes som känslomässigt påfrestande. Enligt sjuksköterskorna var det betydelsefullt att bemöta kvinnorna genom att skapa tillit och visa respekt och empati. Sjuksköterskorna beskrev att det var värdefullt att ha kunskap och erfarenhet inom ämnet för att kunna ge den sexuellt utsatta kvinnan en god omvårdnad. Slutsats: Sjuksköterskornas känslomässiga upplevelse i bemötandet påverkade hur sjuksköterskan agerade i bemötandet. Sjuksköterskornabehöver mer kunskap om sexuella övergrepp för att kunna ge en kvalitetssäker omvårdnad till den utsatta kvinnan.