<p>ABSTRACT</p><p>Växjö universitet</p><p>Institutionen för pedagogik</p><p>Pedagogik med inriktning mot ungdoms-</p><p>och missbrukarvård, C- uppsats 10p</p><p>Titel: BEHANDLING AV BARN SOM FÖRGRIPIT SIG SEXUELLT PÅ ANDRA BARN - en studie om behandlares erfarenheter.</p><p>Engelsk titel: TREATMENT OF CHILDREN WHO HAVE ASSAULTED OTHER CHILDREN – a study of the handlers’ experiences.</p><p>Författare: Karolina Lindh och Lisa Petersson</p><p>Handledare: Marita Rosell</p><p>Datum: Mars 2007</p><p>Antal sidor: 30</p><p>Nyckelord: barn som förgripit sig sexuellt på andra barn,</p><p>sexuella övergrepp, känslor, bemötande</p><p>SAMMANFATTNING</p><p>Syftet med denna uppsats var att bidra till en djupare förståelse för hur man som behandlare upplever och hanterar ambivalenta känslor och tankar som kan uppstå i arbetet med barn som förgripit sig sexuellt på andra barn. Metoden vi använde oss av var en kvalitativ intervju med halvstrukturerad disposition. De utskrivna intervjuerna tolkades utifrån ett hermeneutiskt perspektiv och har ytterligare belysts utifrån von Wright och Buber. Resultatet av vår undersökning visade att behandlare upplever att de bemöter alla lika, att barnen är som vilka barn som helst som man bemöter med respekt. Analysen visar att det kan finnas en del svåra känslor i mötet med barn som förgripit sig på andra barn, i form av ilska, vrede, äckel, avsky och sorg, men detta är något man även kan känna i mötet med andra klienter. För att kunna hantera dessa känslor är det viktigt med handledning och samtal mellan kollegor.</p>

<p>Studiens syfte var att belysa hur behandlare bemöter och arbetar med barn som varit utsatta för sexuella övergrepp. Vår metod var kvalitativ och forskningsmaterialet inhämtades genom halvstrukturerade intervjuer. Våra frågeställningar var: Vad anser behandlare vara ett gott bemötande i arbetet med barn som varit utsatta för sexuella övergrepp? Hur förhåller sig behandlare i mötet med dessa barn? Hur ser arbetsättet ut kring dessa barn? De teoretiska utgångspunkterna, KASAM och Anknytningsteorin, har använts vid tolkning och analys av forskningsmaterialet. Studiens resultat visade: Ett professionellt förhållningssätt utgör ett gott bemötande. Behandlare bör i mötet beröra problematiken samt att ett nära samarbete professioner emellan är betydelsefullt i arbetet.</p>

<p>Syftet med studien var att undersöka förekomsten av sexuella övergrepp hos kvinnor inom den frivilliga missbruksvården samt beskriva kvinnornas situation utifrån utvalda livsområden. Studien bygger på material hämtat från DOK:s inskrivningsintervju 2007. Urvalet bestod av kvinnor inom den frivilliga missbruksvården som genomfört långa inskrivningsintervjun i DOK. Resultatet visade att 31,3 % av kvinnorna i undersökningsgruppen hade svarat ja på frågan om de varit utsatta för sexuellt övergrepp innan missbruksdebuten. Vid en jämförelse mellan kvinnor som varit utsatta för, respektive inte varit utsatta för sexuella övergrepp innan missbruksdebuten, visade resultatet att gruppen som varit utsatta hade sämre förhållanden inom flera livsområden samt ett tyngre missbruk jämfört med gruppen som inte varit utsatta. En slutsats som kan dras är att det är viktigt att vara medveten om att kvinnor inom missbruksbehandling kan ha flera problem än bara missbruket, medvetenheten gör det möjligt att erbjuda en bättre behandling för de här kvinnorna.</p>

Bakgrund: På senare år har män som våldtäktsoffer fått en ökad uppmärksamhet, men fortfarande fokuseras majoriteten av forskningen på kvinnor. Det finns många olika myter och fördomar som tilldelas våldtäktsoffer. Ett offer för våldtäkt drabbas av både fysiska och psykiska men. Vårdpersonal måste kunna se förbi sina fördomar för att ge adekvat och lika vård till alla individer. Syfte: Att belysa skillnader och likheter rörande studenters attityder/föreställningar gentemot män respektive kvinnor som blivit utsatta för våldtäkt. Metod: En litteraturöversikt gjordes på nio vetenskapliga artiklar med kvantitativ ansats. Resultat: Resultatet visade att manliga studenter generellt har högre acceptans för våldtäktsmyter gällande både kvinnor och män. Männen visade upp mer negativa attityder mot offren, tilldelade mer skuld och mindre sympati mot offren än de kvinnliga studenterna. Både kön och sexualitet påverkar attityder mot offret, kvinnor och homosexuella män skuldbeläggs generellt mer än heterosexuella män och homosexuella kvinnor. Mäns och kvinnors föreställningar/uppfattningar om våldtäkt skiljer sig även åt och det visade sig att män och kvinnor föreställer sig olika olägenheter vid våldtäkt. Utbildning visade sig vara en faktor som påverkar attityder, där högre utbildning indikerar på mer positiva attityder mot offret. Slutsats: En rad olika myter förekommer och kan kopplas till negativa attityder mot våldtäktsoffer. En skillnad mellan män och kvinnor finns när det kommer till myt-acceptans. Beroende på ett offers sexuella läggning, kön och karaktär förändras synen på den. Klinisk betydelse: Kännedom om dessa myter och attityder kan ligga till grund för framtida utbildning hos personal som arbetar inom detta område och hjälpa till att motverka en sekundär traumatisering för våldtäktsoffer. / Background: In recent years, male victims of rape have gained increased attention, but the majority of the research still focuses on women. There are many myths and prejudices that affect our attitudes toward victims of rape. A victim suffers from both physical and psychological injuries. Health care personnel have to see beyond their prejudices to give a good and equal care towards all individuals. Aim: The aim of this study was to highlight the similarities and differences regarding students’ attitudes/beliefs towards male and female rape victims. Method: A literature review was written based on nine scientific articles with quantitative approach. Results: The results indicated that men generally have a higher acceptance of rape myths regarding both women and men. Men showed more negative attitudes towards victims, allocated more blame and less sympathy toward victims than women. Both gender and sexuality affect attitudes towards victims, women and homosexual men generally received more blame than heterosexual men and homosexual women. Male and female beliefs/perceptions of rape are also different and it turned out men and women produce various nuisances regarding rape. Education were proven to be a factors influencing attitudes, higher education indicates more positive attitudes towards the victim. Conclusion: Different kinds of myths exist and can be connected to negative attitudes towards a victim of rape. A difference between men and women exists when it comes to myth acceptance. Depending on the victims sexual orientation, sex and character the view upon it changes. Clinical implication: Knowledge about these myths and attitudes can be used for future education for personnel working within this area and to help preventing a secondary victimization for the victim.

I denna studie har jag valt att analysera två svenska ungdomsfilmer som behandlar ett ämne som är högst aktuellt i dagens samhälleliga debatt; hur unga kvinnor skuldbeläggs av sin omgivning efter att ha blivit utsatta för sexuella övergrepp, trakasserier eller våldtäkt. Mitt syfte är att undersöka konstruerandet av könsidentiteter i de två svenska ungdomsfilmerna ”Hip Hip hora” och ”Säg att du älskar mig” som båda använts i utbildningssyfte i svenska skolor. Vidare vill jag undersöka hur konstruktionen av kön samverkar med skapandet av sexualitet, ras/etnicitet och klass i de två filmerna. För att undersöka detta har jag använt mig av en kvalitativ metod; narrationsanalys. Mitt teoretiska ramverk består av vad medier har för påverkan och betydelse för identitetsskapande, en del queerteori, kritisk rasforskning, samt en intersektionell analys. Resultatet visar att det ligger ojämlika maktrelationer inbäddade i representationen av kön, sexualitet, ras/etnicitet och klass i filmerna. Detta är problematiskt då dessa framställningar är producerade för majoritetsbefolkningen, och dessutom använts i syfte att utbilda. De förväntningar människor från olika grupper i samhället har gentemot andra kan påverkas av dessa representationer. När vissa grupper kopplas samman med vissa problem och brister begränsas uppfattningen både från personer utifrån och inom dessa grupper, och på så sätt bidrar också filmerna till såväl skapandet som upprätthållandet av normerande kategorier.

Denna studie handlar om socialarbetares dilemman i arbetet med familjer där misstanke om sexuella övergrepp mot barn finns och problematik socialarbetare kan se inom dessa familjer. Metoden för studien är kvalitativ eftersom ämnet kräver djupare svar och semistrukturerade intervjuer genomförs med fem socialarbetare i två olika kommuner. Frågor som berörs är bland annat hur socialarbetaren kan uppleva en problematik inom familjer där familjemedlemmar väljer att ta förövarens parti framför barnets parti. Studien tar även upp socialarbetarens dilemma att förhålla sig till sin egen magkänsla och samtidigt ta hänsyn till de lagar och regler som ska styra arbetet. Författarna granskar forskning som tar upp olika behandlingsperspektiv men också ett barnperspektiv för att få mer bredd till det myndighetsperspektiv som socialarbetarna ger. Resultatet från intervjuerna analyseras med tidigare forskning och anknytningsteori, utveckling av ekologisk teori och Foucaults maktperspektiv. Ett av slutresultaten författarna kommer fram till är att sexuella övergrepp ofta är svåra att bevisa och detta kan skapa problematik inom familjen och stora dilemman i socialarbetarens arbete. / This study is about social workers’ dilemmas in working with families where suspicion of sexual abuse against children exists and problems social workers can find within these families. The methodology for the study is qualitative because the subject requires deeper answers and semi-structured interviews are implemented with five social workers in two different municipalities. Issues covered include how the social worker may experience a problem within the families where family members choose to take the perpetrator’s part in front of the child’s part. The study also addresses the social worker’s dilemma in relate to the own instincts, while taking into account the laws and rules that will govern the work. The authors review research addressing various treatment perspectives but also a child’s perspective to get more width to the official perspective that social workers provide. The result from the interviews is analyzed with previous research and attachment theory, developing ecological theory and Foucault’s perspective of power. One of the end results, the authors reach is that sexual abuse is often difficult to prove, and this can create problems within the family and major dilemmas within the social workers’ job.

Syftet med denna studie var att undersöka hur skolkuratorer inom grundskolan arbetar med att upptäcka barn som blir utsatta för sexuella övergrepp. Vi ville även studera hur skolkuratorer inom grundskolan kan förbättra arbetet för att fånga upp barn som blir utsatta för sexuella övergrepp. Genom att intervjua sex skolkuratorer samlade vi in material som sedan analyserades med hjälp av systemteorin och stämplingsteorin med begreppet stigmatisering. Resultatet visade att skolkuratorerna tycker det är svårt att upptäcka barn som blir utsatta för sexuella övergrepp eftersom barnen upplevs vara osynliga. Resultatet visade även att skolkuratorerna upplever att de har svårt att hinna med det förebyggande arbetet. Avslutningsvis visade resultatet att för att kunna förbättra arbetet med att upptäcka och förebygga sexuella övergrepp mot barn, behöver skolkuratorerna mer kunskap om sexuella övergrepp mot barn, samt mer tid för att kunna skapa relationer till barnen och lyfta ämnet. / School counselors’ work with detecting children who are being sexual abused The aim of this study was to investigate how school counselors in elementary school are working to detect children that are exposed to sexual abuse and also how their work can be improved. By interviewing six school counselors we collected data that was analyzed with the systems theory and the stigmatization theory. The results showed that the school counselors are finding it difficult to discover children that are being sexual abused because the children are perceived to be invisible. The results also shows that school counselors experienced difficulties to find time for preventive work. In conclusion, the results shows that to be able to improve their work, the school counselors need more knowledge regarding sexual abuse against children and more time to be able to build relationships with the children and also to bring up the subject for discussion.

Bakgrund: Sexuella övergrepp är ett stort folkhälsoproblem och antalet sexuella övergrepp på kvinnor fortsätter att öka. Sexuella övergrepp kan leda till ohälsosamma konsekvenser och ett lidande för de utsatta. Syfte: Beskriva hur kvinnor upplever vården efter att ha blivit utsatta för sexuella övergrepp och beskriva undersökningsgrupperna i de inkluderade artiklarna.       Metod: Designen till denna litteraturstudie är deskriptiv design och 10 vetenskapliga artiklar av både kvalitativ och kvantitativ ansats har använts i studien. Huvudresultat: Kvinnor som blivit utsatta för sexuella övergrepp upplever både positiva och negativa erfarenheter av vården. Flera kvinnor upplevde att vårdpersonalen var närvarande, respektfulla och förklarade utförligt hur alla moment i undersökningen skulle ske. Vissa kvinnor tyckte att undersökningen var väldigt jobbig och traumatiserande. Brist på information från personalen resulterade i förvirring och känslan av att inte ha någon kontroll över situationen, samtidigt som tydliga förklaringar av undersökningen ledde till trygghetskänslor. Många kvinnor beskrev vikten av sjuksköterskans närvaro under vårdkontakten och hur betydelsefull den var för deras tillfrisknande. Vid granskning av undersökningsgrupperna i artiklarna redovisades åldern på deltagarna genom medelålder och åldersintervaller, samt att kvinnorna hade blivit utsatta för olika sexuella övergrepp som våldtäkter och våld. Slutsats: Sexuella övergrepp leder ofta till känslor av rädsla, ångest och isolering och andra ohälsosamma konsekvenser. Sjuksköterskans närvaro och stöd är av stor betydelse för kvinnorna och deras välbefinnande. Det är viktigt att sjuksköterskan möter dessa kvinnor med respekt och empati. I omvårdnaden av de utsatta kvinnorna bör sjuksköterskan arbeta med ett professionellt förhållningssätt och anpassa vården för varje individ. / Background: Sexual assault is a major public health problem and the rate of sexual assault on women continues to increase. Sexual assault can lead to unhealthy consequences and suffering for those involved. Aim: To describe how women experience the healthcare after sexual assault and to describe the study groups in the included studies. Method: The study´s design is a descriptive design and 10 scientific articles with both qualitative and quantitative approach have been used. Main Results: Women who have survived sexual assault, experience both positive and negative experiences of healthcare. Several women perceived that healthcare staff were present, respectful and explained in detail all the procedures of the medical forensic examination. Some women thought that the examination was very hurtful and traumatizing. Lack of information from staff members lead to confusion and feelings of having no control over the situation, and well-informed and clear explanations of the examination lead to feelings of safety. Many women described the importance of the nurse’s attendance during care and how significant it was for their recovery. In the study groups the ages of the participants are demonstrated as average age and age range. The women had been exposed to different types of sexual assault, like rape and violence. Conclusion: Sexual assault often leads to feelings of fear, anxiety and isolation and other unhealthy consequences. The presence of the nurse and their support are of great importance to the women and their well-being. It's important that the nurse meets these women with respect and empathy. In care of these women who have been sexually assaulted, the nurse should work with a professional approach and adapt the care of each individual.

Studiens syfte var att undersöka hur kvinnor som blivit utsatta för sexuella övergrepp i barndomen av en eller flera familjemedlemmar har hanterat, bearbetat och påverkats av sina upplevelser senare i livet. Studien är kvalitativ där det empiriska materialet har bestått av sex biografier som vi har analyserat genom en innehållsanalys. Resultatet visade att kvinnorna i sin barndom och som vuxna kände negativa känslor såsom skam, skuld och att de hade en låg självkänsla. Samtliga av kvinnorna har blivit negativt påverkade senare i livet då de har lidit av olika former av psykisk ohälsa. De har bearbetat och hanterat sina upplevelser genom bland annat dissociation och stöd av andra. Alla kvinnorna har någon gång gjort ett val att inte berätta om övergreppen vilket främst beror på känslor av skam, skuld, rädsla samt tron om att det de utsattes för var normalt. / <p>2018-06-05</p>

We need to talk you and I, in a place that is our own. There, we can see everything around us as less important. There, I can sink into you, live, and tell everything. Take back the power over you. Take back the power over the events that destroyed us both. There, I can become a part of myself, and then, nothing else is visible. I listen to the body without distancing. Free movement of the body without the guidance of others. I let the mind meet the body, in a way it previously failed. Whatever we go through here, we will do it together, and no one else is inside. If we get through this, can we come closer to each other and experience the mental freedom that includes us both? We need to talk you and I, in a place that is our own. A performative work with the weave as the tool