Bakgrund: Sexuella övergrepp mot barn (CSA) är ett globalt problem och mörkertalet är omfattande. Cirka sex barn i varje klass drabbas någon gång av CSA i Sverige. Sjuksköterskan har en nyckelroll att upptäcka CSA då de oftast först kommer i kontakt med barnet och dess vårdnadshavare inom vården. Det är därför viktigt att sjuksköterskan kan urskilja tecken på våld mot barn i ett tidigt stadie för att skydda och lindra utsatta barns lidande. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva strategier sjuksköterskan behöver i mötet med barn som visar tecken på eller berättade om sexuella övergrepp. Metod: En allmän litteraturstudie baserat på tio vetenskapliga artiklar, sju av artiklarna var kvalitativa och tre var kvantitativa. Resultat: Resultatet av denna litteraturstudie visade att sjuksköterskans strategier innefattade att ha kompetens om CSA, följa vårdenhetens riktlinjer och handlingsplaner samt handha ett professionellt tillvägagångssätt. Slutsats: Det fanns ett stort behov av att implementera adekvat kompetens om CSA inom vården och i utbildningar. Att internationellt tillföra gemensamma riktlinjer, handlingsplaner, checklistor samt en allmän definition av vad CSA innebar, underlättade sjuksköterskans proaktiva arbete. Klinisk betydelse: Tydliga riktlinjer, kompetens och professionellt bemötande i kontakt med CSA underlättar sjuksköterskans omvårdnadsarbete. Korrekta omvårdnadshandlingar bör bidra till ett bättre välbefinnande för barn och minskar mörkertalet för folkhälsoproblemet.

No description available.

Under hösten 2017 präglades den nationella och internationella nyhetsrapporteringen till stor del av #Metoo-rörelsen. En rörelse vars mål är att bekämpa det sexuella våld som kvinnor varit offer för. I kölvattnet av de senaste månadernas mediala uppmärksamhet vill vi med den här kandidatuppsatsen påbörja forskning runt fenomenet. Syftet med studien var att genom kvantitativ innehållsanalys som metod utröna hur #Metoo-rörelsen kan komma att framställas i nyhetsformat. Vi har valt att fokusera på den kommersiella tv-kanalen TV4 och deras kvällsnyheter under en fyraveckorsperiod med start den 16 oktober 2017. Inom ramen för gestaltnings-, dagordnings- och nyhetsvärderings- teorierna har vi undersökt hur presentationen av #Metoo-rörelsen kan ta sig uttryck i TV4Nyheterna. Nyhetssändningarna som använts som material för undersökningen har funnits tillgängliga på TV4s hemsida men det går också att hämta allt material på Kungliga Biblioteket i Stockholm. Undersökningen visar bland annat att nära 70 procent av de analyserade sändningarna på TV4Nyheterna berörde #Metoo-rörelsen. En av drivkrafterna till det stora utrymmet för #Metoo-rörelsen i de analyserade sändningarna var att elitpersoner genom sociala och traditionella medier varit aktiva i rörelsen. Studien visar även att alla offer som presenterades i nyhetsinslagen var kvinnor och att 89 procent av förövarna i inslagen var män. För att ge studien vidare bredd valdes två andra aktualiteter ut i en mindre komparativ del: Kataloniens kamp för självständighet från Spanien och USAs president Donald Trumps utspel i sociala medier som även har legat på agendan under studiens gång. Resultatet uppvisade att dessa två aktualiteter givits mindre utrymme än #Metoo-rörelsen.

Denna undersökning handlar om barns sexuella utforskande, barns sexuella beteenden samt pedagogers bemötande. Undersökningen belyser också pedagogers tankar kring sexuella övergrepp på barn. Forskning om pedagogers bemötande av barns sexuella utforskande är liten, den belyser mestadels barns så kallade normala och onormala sexuella beteenden i förskolan samt kopplingar till sexuella övergrepp. Det är därför intressant att undersöka hur pedagoger resonerar kring barns sexuella beteenden samt vilka förhållningssätt pedagoger ger uttryck för i bemötandet av barns sexuella utforskande i förskolan. Undersökningen utgår från två olika teorier om att barns sexuella utforskande är medfött och/eller socialt konstruerat.SyfteVårt syfte är att undersöka hur pedagoger anser sig bemöta barns sexuella utforskande i förskolan.MetodVi har valt att använda en kvalitativ metod, sex pedagoger från fyra olika förskolor inom samma kommun intervjuades för att besvara vårt syfte.ResultatI undersökningen framgår det att pedagogerna anser det vara svårt men viktigt att bemöta barns sexuella utforskande. Även att pedagogerna har svårt att veta sin roll och delaktighet i barns sexuella utforskande. Dock beskriver pedagogerna vikten av att bemöta barnen, då bemötandet kan leda till att barns sexuella utforskande blir mer avdramatiserat. Det framgår även att pedagogerna anser att sexuellt utforskande är en naturlig nyfikenhet hos barnen men att acceptansen av sexuella beteenden beror på var, när och hur ofta samt i vilket sammanhang det sker. Pedagogerna ger uttryck för att barns sexuella beteenden kan ses som normalt och onormalt, likt den tidigare forskning undersökningen belyser. Slutligen tar undersökningen upp huruvida pedagogerna anser sig kunna avgöra om det ligger sexuella övergrepp bakom barnens sexuella utforskande eller inte.

Abstract Saker som inte finns och saker som inte har hänt (II) Things that do not exist and things that haven´t happened (II) It feels like I have a bulb of glass around my head. I'm in the real world but still I am not. My head is in another dimension. I can see that my body is moving but the movement feels unreal and disconnected. Sounds are distorted – a sound from my head lies like a layer over all the sounds around me. To be in the real world but not belonging, a place where sounds and movements feel different and strange. It´s a quiet state, a secret panic that doesn’t show itself outwards. You must wait, it will eventually pass.   My bachelor project is about a psychological state, which I call bathroom-psychosis. It’s about being traumatised by sexual abuse. My work is about what happens afterwards, when the trauma is not present. It’s about the human mind's ability to shut off and block difficult states but its lacking ability to take care of the mind fully. It’s a silent panic, turned inwards – inside the own body. It´s a secret. A feeling you must suffocate. It must be hidden.

I denna studie har tre fokusgruppintervjuer hållits med totalt 10 yrkesverksamma pedagoger i förskolan, i en svensk medelstor kommun. Syftet med studien är att undersöka hur förskolepedagogerna resonerar kring ämnet sexuella övergrepp mot barn, samt undersöka pedagogernas resonemang kring orosanmälan till socialtjänsten. Utifrån fokusgruppintervjuerna framkom fyra huvudteman: organisation, att upptäcka, kollegialt stöd samt anmäla eller inte anmäla, vilka delades in i 10 underteman. De mest framträdande resultaten visar att förskolepedagogerna saknar rutiner för att upptäcka barn som utsätts för sexuella övergrepp. Det visade sig också att stödet från organisationen och rektorn är av stor betydelse för att en orosanmälan skall göras samt för att öka pedagogernas kunskap gällande sexuella övergrepp mot barn. För att hantera känslomässigt jobbiga situationer som kan uppstå i samband med misstanke om sexuella övergrepp, visade resultatet att kollegorna finner en viktig roll för varandra, där en kollegial dialog används flitigt. Resultatet visade också att en fungerande samverkan med socialtjänsten kan bidra till att en orosanmälan görs och att samverkan är viktig för pedagogernas trygghet. Resultaten analyseras med hjälp av tidigare forskning och institutionell teori där begreppet handlingsutrymme är i fokus.

Bakgrund: Av alla barn i världen har cirka 5-20% någon gång blivit utsatt för ett sexuellt övergrepp. Flickor utsätts för sexuella övergrepp i tre gånger högre utsträckning än pojkar enligt tidigare studier. Ett sexuellt övergrepp innebär alla former av sexuella handlingar som ett barn utsätts för av en annan person. Dessa sexuella handlingar kan leda till traumatisk sexualisering vilket innefattar en process där barnets sexualitet inte utvecklas på ett lämpligt sätt. Sexuell hälsa är ett begrepp som innebär ett tillstånd av fysiskt, emotionellt, mentalt och socialt välbefinnande i förhållande till sin sexualitet och är inte enbart avsaknad av sjukdom, dysfunktion eller svaghet. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur kvinnors sexuella hälsa påverkas av sexuella övergrepp i barndomen. Metod: Litteraturöversikt med en kvantitativ ansats. Innehållande 11 artiklar som analyserats och bearbetats enligt Forsberg och Wengströms analysmetod. Databaserna PubMed och PsycInfo användes vid datainsamlingen. Roys adaptionsteori utgjorde litteraturöversiktens teoretiska referensram. Resultat: Studien baseras på elva originalartiklar med kvantitativa studier genomförda i Australien, Kanada, Kina och USA. Kvinnornas sexuella hälsa påverkades i flera avseenden och bildade tre olika kategorier: Kvinnans sexuella beteenden, Psykologisk påverkan; sexuell självkänsla, kroppsuppfattning och anknytning och Kvinnans fysiologiska påverkan, tillfredsställelse och funktionalitet. Slutsats: Kvinnors sexuella hälsa blir negativt påverkat av sexuella övergrepp i barndomen i flera aspekter så som det sexuella beteendet, självkänslan och kroppsuppfattningen. Även en negativ påverkan uppstår i anknytningen till partnern och den sexuella fysiologin, tillfredsställelsen och funktionaliteten. / Background: About 5-20% of all children in the world have been sexually abused. Girls are sexually abused up to three times more than boys according to previous studies. Sexual assault combines all forms of sexual abuse that a child is subjected to by another person. Traumatic sexualisation in children refers to a process in which the child's sexuality does not develop in an appropriate way. Sexual health is a concept that implies a state of physical, emotional, mental and social well-being in relation to one's sexuality and is not merely the absence of illness, dysfunction or weakness. Aim: The purpose of this study is to investigate how women's sexual health is affected by childhood sexual abuse. Method: Literature study with quantitative approach. Including 11 articles that have been analyzed and processed according to Forsberg and Wengström's analysis methodology. The databases PubMed and PsycInfo were used for data collection. Roy's adaptation theory constituted the theoretical reference framework of the literature review. Results: The study is based on eleven original articles with quantitative studies conducted in Australia, Canada, China and the United States. Women's sexual health was impacted in several respects and formed three different categories: Women's sexual behaviors, Psychological impact; sexual self-esteem, body perception and attachment and the Woman's physiological affect, satisfaction and functionality. Conclusion: Women's sexual health is negatively affected by childhood sexual abuse in several aspects such as sexual behavior, self-esteem and body image. A negative affect can also be seen in the connection with the romantic partner and the sexual physiology, satisfaction and functionality.

I läroplanen står det att ett av skolans uppdrag är att förmedla de mänskliga rättigheterna och utveckla elevers integritet. Syftet med denna studie är att undersöka vad pedagoger på lågstadiet känner till om integritet såväl kroppslig som personlig samt hur de undervisar eleverna för att medvetandegöra dem om rätten till sin egen kropp. Statistik visar att var femte elev blir utsatt för sexuella övergrepp innan de fyllt 18 år och att lära barn om integritet kan vara en del i att förebygga och minska antalet utsatta barn. Tidigare forskning beskriver att många lärare har svårt att undervisa elever om frågor som gäller kroppen, sex och samlevnad. Samtidigt önskar elever att de i ett tidigt skede i sina skolår fått mer kunskap om normer och värderingar och hur de ska agera kring kroppen isexuella sammanhang. Studien utgår ifrån ett lärarperspektiv och förhåller sig till pragmatismen och det sociokulturella perspektivet som teoretiskt ramverk. Resultatet baseras på kvalitativa intervjuer som genomförts med fem lärare verksamma på olika skolor. Intervjuerna lät pedagogerna berätta om sina erfarenheter kring integritet och om hur de undervisar elever om skolans värdegrund samt hur ofta den undervisningen sker. Studien visar att flera av de medverkade lärarna upplever begreppet integritet som svårt och har en obekväm relation till undervisning om integritet och de mänskliga rättigheterna, främst när det gäller sexuella övergrepp. För ett fortsatt och mer stimulerande arbete önskar lärarna tydligare styrning centralt och få mertillgång till färdigt material. Trots mångmiljonsatsning från regeringen har inte skolverket nått fram till de som bedriver undervisningen.

No description available.

Under 2018 var 23100 barn placerade i familjehem. Sedan början på 1900-talet har lagen ställt krav på att familjehem ska utredas. Idag är det Socialtjänsten som har det yttersta ansvaret för familjehemsutredningen. Trots detta visar olika studier på brister vid familjehemsutredningar. Bristande utredningar ökar risken för att placerade barn utsätts för någon form av våld eller övergrepp. Vid övergrepp mot barn är förövaren oftast någon som barnen känner och har en relation till. Studier visar att 6% av placerade barn bor tillsammans med sin unga förövare. Av 6000 elever uppgav 2.2 % att de utsatts för övergrepp av en släkting, varav 0.2 % av dessa uppger en familjehemsförälder som förövare. Syftet med denna studie är att undersöka hur socialtjänsten arbetar med familjehemsutredningar, utifrån handläggarnas erfarenheter, samt vilka risker som kan finnas i samband med utredningarna. Studien bygger på fyra semistrukturerade intervjuer av personer som alla jobbar med eller kring familjehemsplaceringar. Det empiriska materialet visar att det är svårt att rekrytera familjehem och att det krävs kreativa metoder för att hitta nya familjehem. Det framkommer också att intervjupersonerna använder sig av en utredningsmetod som inte är evidensbaserad men den används för att de anser att det inte finns något bättre i dagsläge. I vissa fall saknades det relevant utbildning för att kunna genomföra utredningen självständigt. Dock framkommer det att det inte alltid görs en fullständig utredning i samband med anhörigplacering och att barn hellre placeras hos en outredd anhörig än hos en utredd utomstående familj. Däremot är det tydligt att intervjupersonerna ser barnets bästa som det viktigaste i deras bedömning och att anhörigplacering sker utifrån barnets bästa.