Bakgrund och syfte: Könsrelaterat våld ses som ett globalt folkhälsoproblem och som den mest genomgripande, men minst uppmärksammade kränkningen mot mänskliga rättigheter. Prevalensen i Sverige har skattats till 10 % med ett troligt stort mörkertal. Sexuella övergrepp kan påverka både fysisk och psykisk hälsa negativt och utsatta kvinnor söker för många olika symtom utan att nämna övergreppen. Det övergripande syftet med denna avhandling var att öka kunskapen om kvinnor som varit utsatta för sexuella övergrepp under uppväxten och nu sökt sig till självhjälpsgrupper, rörande hälsa, personliga resurser, relationer och omständigheter kring övergreppen, samt hur de upplevt att delta i självhjälpsgrupp (SHG). Metod: Avhandlingen bygger på fyra delstudier (I – IV) och har både kvantitativ och kvalitativ forskningsansats. Delstudie I (n=81) syftade till dels att mäta Känsla av Sammanhang, KASAM, hos kvinnorna, dels att analysera sambandet mellan KASAM-värde och frågor i ett formulär som konstruerats för delstudie I och II. Delstudie II (n=87) syftade till att mäta psykiska och psykosomatiska symtom (SCL-90-R) hos kvinnorna samt förekomsten av posttraumatiska stressymtom (IES-R). Delstudie III (n=10) hade både kvantitativ och kvalitativ ansats och syftade till att undersöka om och hur kvinnorna verbalt uttryckte outtalad skam via kodord i intervjuer. I den kvalitativa delstudie IV (n=17) intervjuades kvinnorna om upplevelsen av att ha deltagit i en självhjälpsgrupp och om det medfört några förändringar i hälsa, livssituationer och relationer. Resultat: Kvinnorna uppgav attdet vanligaste skälet för att delta i en självhjälpsgrupp var att vilja tala med andra kvinnor med liknande erfarenheter, följt av att få hjälpa varandra. Medelvärdet på KASAM var 104,1 med de lägsta värdena för dem som inte mindes hur många år de varit utsatta (I). De hade en dålig psykisk hälsa och signifikant sämre än en jämförelsegrupp bestående av kvinnliga psykiatriska patienter med olika diagnoser. Resultaten från IES-R visade att 57,5 % av kvinnorna hade värden som indikerade risk för post traumatisk stress (PTSD). I delstudie III framkom att kvinnorna använde kodord som indikerade skambenägenhet. Affekten skam påverkade deras hälsa, syn på sig själva och relationer negativt. Kvinnorna beskrev i delstudie (IV) att självhjälpsgrupperna fungerat som en väg ut ur ensamhet, att deras självbilder förändrats positivt, att symtom som t.ex. depression och ångest minskat samt minskade PTSD-symtom. Dessa förändringar kan indikera att kvinnorna har uppnått empowerment. Konklusion: Problematiken kring sexuella övergrepp som sker under uppväxten är komplext. Att tänka hälsopromotivt – t.ex. genom ett helhetsperspektiv kring hälsa samt delaktighet – kring denna problematik är av vikt för dem som utsatts för övergrepp ocsom behöver adekvat hjälp att bearbeta detta. Detta är också viktigt för professionella behandlare för att kunna ge rätt hjälp. En av hälsopromotionens grundstenar, empowerment, tycks ha uppnåtts i de deltagarstyrda självhjälpsgrupperna. Men självhjälpsgrupper ska endast ses som ett komplement till professionell vård. Därför behöver kunskaper spridas och utvecklas i de sektorer där man möter problematiken. En ökad kunskap bör kunna leda till ökad benägenhet att undersöka om sexuella övergrepp ligger bakom de symtom kvinnor uppvisar. Det är den grund som krävs för att kunna erbjuda en adekvat och rättvis vård

This Master's thesis explores representations of sexual agency in contemporary, Swedish novels for young adults. Using a representational theory approach the thesis analyzes 24 novels published in 2000 – 2013. Addressing the following research questions: how is sexual agency constructed and regulated relative to gender performativity in Swedish novels for young adults? How are situations of sexual abuse and sexual “grey zones” (situations that border on abuse) represented and being made intelligible in the texts? What are the consequences of representations of sexual agency? In the readings of the novels discourse analysis and theories on cultural representation and power have served as the critical points of entry, as well as the methodological basis for the study. Furthermore, social constructionist gender theory, feminist phenomenology, masculinity studies and feminist theory on sexuality and power are central to the textual analyses offered. The results show that teenage girls in youth novels typically fall in to two categories. The girl protagonists either tend to be represented as having little or no knowledge about their own body, sexuality, or sexual discourse generally, which prevents them from inhabiting sexual agency. Or the teenage girl protagonists tend to, on the contrary, have plenty of sexual knowledge as well as sexual experience, actively claim sexual agency and initiate sexual practices. However, these girls sexual behavior is sanctioned by means of social stigmatization and harassment. Moreover the material shows that compared to the girls teenage boys often are represented as having a desire based and relatively uncomplicated relation to their sexuality and body as well as more sexual knowledge. Nevertheless, as with the girls, the boys sexual agency is also severely circumscribed by norms of masculinity that require boys to prove themselves as heterosexuals and demonstrate a persistent desire to have sex at all times. The fact that representations of sexual abuse and sexual “grey zones” are very frequent in novels for young adults is a striking finding; ways that these representations are often left unproblematized in the novels is discussed as a result of destructive and stereotypical gender constructions.

No description available.

Bakgrund: Sexuella övergrepp är en kränkande handling mot mänskliga rättigheter och är globalt en fara för kvinnors säkerhet. Cirka 36 procent av alla kvinnor i världen blir någon gång under deras livstid utsatt för sexuella övergrepp. Dessa övergrepp kan skapa fysiskt och/eller psykiskt lidande. Hälso- och sjukvårdens ansvar är att erbjuda kvinnan både medicinskt och psykosocialt omhändertagande och arbeta för att främja hälsa och lindra lidande. Hälso- och sjukvårdspersonal uppger dock bristande kunskap om hur vården efter ett sexuellt övergrepp ska ske. Syfte: Att belysa faktorer som påverkar upplevelsen av vården hos kvinnor som varit utsatta för sexuella övergrepp. Metod: Litteraturöversikten har utformats enligt Fribergs (2012) metod. Tio vetenskapliga artiklar bildar tillsammans litteraturöversiktens resultat. Sju artiklar är av kvalitativ metod, en av kvantitativ metod och två av mixad metod. Resultatet i litteraturöversikten uppstod genom likheter från de valda artiklarnas resultat som därefter användes för att bilda huvudteman och underteman. Resultat: Tre huvudteman framkom i resultatet: Tillgänglig vård och närvarande hälso- och sjukvårdpersonal, Bemötande från hälso-och sjukvårdspersonal och Engagerad i den egna vården. Dessa faktorer har upplevts negativt och/eller positivt av kvinnor som utsatts för sexuella övergrepp och utifrån det gett kvinnorna lidande eller ökat välbefinnande i vården. Diskussion: Litteraturöversiktens resultat har problematiserats med Erikssons (2015) teori om lidande och annan relevant litteratur inom ämnet som styrker att kvinnors upplevelser av vård kan påverkas av olika faktorer. Vidare diskuteras hur hälso-och sjukvårdspersonalens arbete i att lindra kvinnornas lidande kan ske. Diskussionen tar även upp kulturens betydelse för hur kvinnorna uppfattar vården och vikten av att utifrån kvinnan kulturellt anpassa vården. / Background: Sexual assault is an offensive action against human rights and is internationally a threat to women's security. Worldwide 36 percent of all women will at some point during their lifetime experience some kind of sexual assault. These abuses can affect both the physical and mental well-being and create suffering. Health-care have a responsibility to provide the woman with both medical and psychosocial care and promote health and alleviate suffering. But health professionals express a lack of knowledge how to treat women who are victims of sexual assault. Aim: To illustrate the factors that affect the experience of care for women who have been victims of sexual assault. Method: The literature review has been designed according to Friberg's (2012) method. Ten articles were included. Seven have qualitative design, one quantitative design and two have mixed design. The results in the literature occurred by similarities found from the results of the articles and then formed main topics and themes. Results: Three main themes were identified: Available healthcare and current health and care personnel, Reception from health- workers and Engaged in their own care. These factors have been perceived negatively and/or positively by victims of sexual abuse and made them experienced suffering or well-being in care. Discussion: The results from the review are discussed in relation to Eriksson's (2015) theory of suffering and other relevant literature to the topic as reinforce women's experiences of care as influences by various factors. How the health-care professionals and work in alleviating the suffering of women can occur. The discussion also highlights the importance of culture in how women perceive health care and how to culturally adapt health care.

Bakgrund: Sexuella övergrepp är ett folkhälsoproblem som 35 procent av världens kvinnor någon gång har utsatts för. Ett sexuellt övergrepp kan medföra psykiska och fysiska hälsorisker för kvinnan. Sjuksköterskor och annan hälso- och sjukvårdspersonal ansvarar för att ge kvinnan stöd och omvårdnad för att underlätta återhämtningsprocessen. Syfte: Syftet var att undersöka den vetenskapliga litteraturen gällande kvinnors erfarenhet av stöd från sjukvårdspersonal efter sexuella övergrepp. Metod: För att genomföra studien användes en deskriptiv litteraturöversikt med en kvalitativ ansats enligt Fribergs metod (2017). Litteratursökningen utfördes i databaserna PubMed, CINAHL och PsycInfo. Tio vetenskapliga artiklar återfanns som besvarade examensarbetets syfte. Katie Erikssons omvårdnadsteori användes för att diskutera arbetets resultat. Resultat: De tio studieartiklarna besvarade studiesyftet genom två kategorier, vilka redovisade kvinnors positiva respektive negativa erfarenheter av sjukvårdspersonalens stöd. Kvinnorna som varit informanter i studieartiklarna beskrev ett professionellt och kompetent bemötande som främjande i återhämtningsprocessen. De uppskattade att bli bemötta med respekt och få information via tydlig kommunikation. Det beskrevs som negativt att bli bemött av oerfaren sjukvårdspersonal som var skuldbeläggande, stigmatiserande oförstående. Slutsats: Litteraturöversikten visade att kvinnor utryckt såväl positiva som negativa erfarenheter gällande sjukvårdens stöd efter sexuella övergrepp. Detta pekar på potential för utbyte av erfarenheter inom hälso- och sjukvård, så sjukvårdspersonal kan lära av goda exempel. Mer forskning inom området vore av värde. / Background: Sexual offence is a public health problem and 35 percent of the women around the world have been offended sometime in their lives. A sexual offence can cause psychological and physical health risks. Nurses and other health professionals have a responsibility to give the woman support and care to benefit the womans’ recovery. Aim: The purpose was to investigate the scientific literature of womens’ experience of support from healthcare professionals after sexual offence. Method: To carry out the study a descriptive literature review with a qualitative approach was used according to Fribergs’ (2017) method. The litterature search was performed by using the databases PubMed, CINAHL and PsychInfo. Ten scientific articles to answer the purpose were found. Katie Erikssons’ nursing theory was used to discuss the result. Result: The ten study articles resulted in two categories, dissatisfaction with support and satisfaction with support. The women who were informants in the study articles described a professional and competent treatment as something that promoted their recovery. They appreciated to get treated with respect and get adequate information. It was described as negative to get treated by unexperienced healthcare professionals who were blaming, stigmatizing and unsympathetic.  Conclusion: The literature review found that women expressed both positive and negative experiences regarding support from healthcare professionals after sexual offence. This points to potential for exchanging experiences within healthcare, in that healthcare professionals can learn from (others’) good examples. More research on this subject would be valuable.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare beskriver att de arbetar med att stärka elevers fysiska och psykiska integritet under arbetet med sex- och samlevnadsundervisningen i biologi. Studien syftar även till att beskriva lärarnas resonemang kring deras val att arbeta eller att inte arbeta med integritetsstärkande arbete. Den pragmatiska synen på lärande har genomsyrat arbetet med studien. För att samla in data har kvalitativa intervjuer genomförts med verksamma NO-lärare i årskurs 4–6. Resultatet visar att lärarna beskriver att elevernas erfarenheter och behov påverkar innehållet i sex- och samlevnadsundervisningen. Det integritetsstärkande arbetet menar lärarna sker både under sex- och samlevnadsundervisningen och det vardagliga värdegrunds- och likabehandlingsarbetet. Lärarna beskriver även att hur det ser ut i samhället idag gällande kränkningar av människors integritet har en stor inverkan på att de väljer att arbeta med integritetsstärkande arbete. / <p>NO</p>

Bakgrund: Alla har rätt till att bestämma över sin egen kropp och sin sexuella hälsa. Likväl utsätts kvinnor världen över för sexuella övergrepp. Sexuella övergrepp kan användas som ett vapen för att begränsa kvinnans egna val och hennes liv. Sjuksköterskor observerar att kvinnor lider av oro och depression, känner smärta och rädsla efter sexuella övergrepp. Kvinnor utsätts även för sekundär viktimisering av samhället, vilket kan leda till skuldkänslor och mindervärdeskomplex. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att sammanställa resultat från olika studier om hälsokonsekvenser för kvinnor som utsatts för sexuella övergrepp.Metod: För att genomföra studien användes en deskriptiv litteraturöversikt med kvalitativ och kvantitativ ansats. Data erhölls efter sökning via PubMed, Cinahl och Scopus. Efter kvalitetsgranskning återfanns tolv artiklar som utgjorde studiens datamaterial.Resultat: Litteraturöversikten visade att kvinnors fysiska och psykiska hälsa påverkades negativt efter sexuella övergrepp vilket medförde lidande för kvinnan. Till exempel drabbades kvinnorna av depression, ångest och posttraumatiskt stressyndrom. Återkommande fysiska hälsoproblem var sömnproblem, fibromyalgi och svårigheter med den sexuella hälsan, som till exempel utomkvedshavandeskap. Överkonsumtion av mat och alkohol i syfte att döva smärtan förekom även hos kvinnorna. De var även benägna att utveckla ett självdestruktivt beteende.Slutsats: Kvinnors emotionella hälsa och välbefinnande påverkades påtagligt negativt av sexuella övergrepp. När det sexuella övergreppet var partnerrelaterat tenderade fler kvinnor att drabbas av posttraumatiskt stressyndrom och depression. Skam- och skuldkänslor var vanligt hos kvinnorna samt begränsningar i det sociala livet som följd av deras psykiska ohälsa. Då utsatta kvinnor har svårt att berätta om sexuella övergrepp måste vårdpersonal som möter dem vara uppmärksamma på tecken som kan tyda på sexuella övergrepp, samt ge den vård som tillämpar kvinnornas individuella behov. / Background:Everyone has the right to decide about their own body and their sexual health. Nevertheless, women around the world are exposed to sexual violence. Sexual violence can be used as a weapon to limit the woman's own choices and her life. Nurses observe that women suffer from anxiety and depression, experience pain and fear after a sexual assault. Women also experience secondary victimization of society, which could lead to feelings of guilt and inferiority complex.Aim: The purpose of this literature review was to compile results from various studies on the health consequences for women who were subjected to sexual abuse.Method:To carry out the study, a descriptive review of literature with a qualitative and quantitative approach was used. Data were obtained after searching via PubMed, Cinahl and Scopus. After the quality review, there were twelve articles that constituted the study's data material.Result: The literature review showed that women's physical and mental health was adversely affected by sexual abuse and leads to suffering for the woman. For instance, women suffered from depression, anxiety and posttraumatic stress syndrome. Recurrent physical health problems were sleeping problems, fibromyalgia and difficulties with sexual health such as ectopic pregnancy. Over-consumption of food and alcohol in order to relieve the pain were also found. Furthermore, the studies showed that the women were inclined to a develop self-destructive behavior.Conclusion: The emotional health and well-being of women was significantly affected by sexual abuse. When the sexual abuse was partner-related, more women tended to suffer from posttraumatic stress syndrome and depression. Feelings of guilt and shame were common among the women and limitations in social life as a result of their mental illness. Since women find it hard to talk about the sexual assault, health care professionals must be aware of the symptoms and signs that may indicate sexual abuse and provide the care that applies to the women's individual needs.

BAKGRUND: I Sverige uppskattas en femtedel av barnen bli utsatta för sexuella övergrepp. Konskevenser av sexuella övergrepp i barndomen kan leda till psykisk ohälsa såsom självskada, PTSD, ångest och dålig självkänsla. Som en central del av elevhälsan har skolsköterskan till uppgift att upptäcka missförhållanden hos elever. SYFTE: Syftet med denna studie var att beskriva upplevelsen av att ha blivit utsatt för sexuella övergrepp under barndomen. METOD: Sex bloggar analyserades med en kvalitativ metod med induktiv ansats och innebördsanalys. RESULTAT: Fem innebördsteman identifierades under analysförfarandet; att känna skuld och skam, att uppleva flashbacks, att leva med illabefinnande, att inte förmått göra motstånd samt att ha svårt med tillit och intimitet som vuxen. Det framkommer i resultatet att informanterna lider av skuld, skam och ångest och illabefinnande som följd av de sexuella övergreppen. De har använt sig av självskadebeteende, har flashbacks samt har svårigheter med tillit och närhet. KONKLUSION: Sexuella övergrepp i bardomen kan leda till illabefinnande och ohälsa som följer med de drabbade personerna och påverkar dem upp i vuxen ålder. Det är centralt att skolsköteskan vågar lyfta detta ämne i sitt hälsofrämjande arbete med eleverna när misstanke uppstår. / BACKGROUND: In Sweden, one fifth of the children are estimated to be victims of sexual abuse. The consequences of sexual abuse in childhood can lead to mental health such as self-harm, PTSD, anxiety and poor self-esteem. As a central part of student health, the school nurse has the task of detecting abuse among students. OBJECTIVE: The purpose of this study was to describe the experience of having been exposed to sexual abuse during childhood. METHOD: Six blogs were analyzed using a qualitative method with inductive approach and meaning analysis. RESULTS: Five meaning subjects were identified during the analysis process; Feeling guilty and shameful, experiencing flashbacks, to live with malaise, not being able to resist and having trouble with trust and intimacy as an adult. It appears that the informants suffer from guilt, shame and anxiety and poor well-being as a result of the sexual assaults. They have used selfharm, have flashbacks, and have difficulty with trust and proximity. CONCLUSION: Being sexually abused in your childhood can lead to malaise and illness that accompanies the affected persons and affects them in adulthood. It is essential that the school nurse dares to approach this subject in their health promotion work with students when suspicion arises.

Tidigare studier har visat att det finns köns- och generationsskillnader gällande attityder till sexuella övergrepp. De har också visat att flera andra faktorer påverkar, bland annat viljan att se världen som rättvis och våldtäktsmyter. Syftet med den här studien var att undersöka hur attityder gentemot sexuella övergrepp upplevs ha förändrats efter #metoo. Frågeställningen är: Upplevs attityder gentemot sexuella övergrepp ha förändrats efter metoo, och i så fall hur? Sexuella övergrepp är ett utbrett problem som tidigare varit tabu att prata om och det är därför intressant att se om uppropet har gjort en skillnad. Ämnet ansågs särskilt intressant eftersom det är viktigt att veta hur uppropet har fått för reaktioner för att kunna lägga upp fortsatt arbete med att upplysa om sexuella övergrepp. Eftersom ämnet tidigare är outforskat är studien explorativ. En kvalitativ studie med 11 semistrukturerade intervjuer har genomförts och intervjusvaren har sedan analyserats med hjälp av tematisk analys. Deltagarna bestod av fem män, fem kvinnor och en icke-binär person och var mellan 20 och 70 år. Fyra teman framkom, ökad kunskap och förståelse, distansering, förflyttande av skam och omdefiniering av tidigare upplevelser. Resultatet visade att det finns en större medvetenhet hos deltagarna om sexuella övergrepp och att deras syn på problemet har förändrats. Åsikterna hos deltagarna var polariserade och det fanns köns- och generationsskillnader. En svaghet för studien var att den endast bygger på de 11 deltagarnas egna teorier om sina egna och andras attitydförändringar. För framtida studier föreslås att göra en kvantitativ undersökning för att se om resultaten från denna studie går att generalisera.

<p>Uppsatsens syfte var att beskriva och analysera kring varför män begår övergrepp, våldtäkt, mot kvinnor ur ett förövarpsykologiskt och psykodynamiskt perspektiv så som det beskrivs i ett urval av forskningslitteraturen. Den frågeställning som har varit i fokus för uppsatsen är; hur litteraturen beskriver och diskuterar ur ett förövarperspektiv med fokus på det psykodynamiska perspektivet övergrepp, våldtäkt, mot kvinnor. Studien utfördes i form av en selektiv kunskapsöversikt och bygger på ett urval av litteratur av svenska forskare och forskare med internationell koppling. Huvudinriktningen var att fokusera på utvalda teman där självbild/identitet, uppväxt, manlighet och alkohol användes för att belysa och strukturera upp problembilden. De viktigaste resultaten visade att förövarna var män som tidigt i livet blivit traumatiserade av olika slag. Det rörde sig om att de hade blivit kränkta i sin manlighetsutveckling eller att de själva hade fallit offer för sexuella övergrepp. Förövarnas uppväxt präglades av frånvarande föräldrar och turbulenta hemförhållanden. De hade mycket låg självkänsla, led av stark ångest och djupa otillräcklighetskänslor. Alkohol fanns ofta med som ett inslag i männens liv.</p>