Bakgrund: Sexuella övergrepp är en traumatisk händelse och en av de värsta kränkningar en människa kan utsättas för. Det är större chans att tonåringen polisanmäler händelsen, kommer på återbesök och positivt bearbetar krisen om tonåringen upplever sig ha blivit väl omhändertagen av vårdpersonalen under den akuta fasen och känner sig trodd. Syfte: Syftet var att undersöka vårdpersonalens erfarenheter av vilket psykosocialt stöd som finns i det akuta skedet för tonåringar som söker vård efter sexuella övergrepp på en akutmottagning för barn och ungdom samt en akutmottagning för våldtagna och vad de anser kan behöva förbättras. Metod: Semistrukturerade intervjuer genomfördes med åtta sjukvårdpersonal som arbetar på akutmottagning och med erfarenhet av att möta tonåringar som har utsatts för sexuella övergrepp. Resultat: Fem huvudkategorier framkom utifrån vårdpersonalens erfarenheter: Finnas där och vara närvarande, samtala om det som hänt, känslomässigt stöd – nödvändigt men svårt, identifiera känsloyttringar hos tonåringar och mer utbildning behövs. Samt tio underkategorier som beskrev innehållet. Slutsats: I studien framkom olikheter mellan enheterna om arbetssätt, samtal, uppföljning och patientgrupper. Sexuella övergrepp kommer aldrig att kunna stoppas helt, därför behöver sjukvården göra sitt allra bästa för att dem utsatta ska få en ärlig chans att känna sig trygga även på lång sikt och ta sig igenom traumat. / Background: Sexual abuse is a traumatic experience and one of the worst violations a person can be a subject to. There is a better chance that the teenager will report the incident, come back for follow up and positively process the crisis if the teenager feels that the healthcare staff have cared for him or her during the emergency phase and feels being believed. Aim: The aim was to examine the experience of the healthcare staff regarding the psychosocial support available in the acute phase for teenagers who seek care for sexual abuse at an emergency room for children and adolescents as well as an emergency room for raped persons and what they believe may need improvement. Method: Semi-structured interviews were conducted with eight healthcare professionals working at the emergency room and with experience of meeting teenagers who have been sexually abused. Results: Five main categories emerged based on the experience of healthcare professionals: Being there and being present, talk about what happened, emotional support – necessary but difficult, identify emotional expressions in teenager and more education is needed. The content was described in ten subcategories. Conclusion: The study revealed differences between the units on working methods, conversations, follow-up and patient groups. Sexual abuse will never stop completely, which is why health care needs to do its very best to give those vulnerable people an honest chance to feel secure even in the long term and get through the trauma.

Något som väckt vårt intresse är hur vissa barn som växer upp i dysfunktionella miljöer, ändå kan leva ett fullt meningsfullt liv. Därför har vi i detta arbete valt att studera två självbiografier skrivna av författare som själva har vuxit upp under dysfunktionella förhållanden. Vi har på de valda böckerna gjort en textanalys. I dessa böcker har vi identifierat vilka risk-, skyddsfaktorer som har haft närvarande under deras uppväxt. Samt vilka copingstrategier som tagits till hjälp. Vi har även valt att använda oss av skam- och skuldperspektivet eftersom vi anmärkte att det utgjorde en central del i de båda självbiografierna. Slutsatsen blev att balansen av risk- och skyddsfaktorer i kombination med olika copingstrategier var en bidragande faktor till att författarna kunde hantera motgångarna. I en av böckerna blev det en betoning på skuld och i den andra boken blev skam något mycket centralt. / Some children grow up in a dysfunctional environment, yet are still able to live and lead a meaningful life. As this caught our interest, we chose to study two autobiographies written by authors who themselves come from a dysfunctional background. This literature is the pillar for the analysis, supporting this article. Through these novels, we have been able to discover and identify which risk factors, as well as protective factors, that have been represented during the authors’ upbringing and childhood. In addition to these factors, the discoveries also include which coping mechanisms and strategies the authors have benefited from.  This article focuses upon viewing all events through the lense of both the shame and the guilt perspective, since it plays a central role in both autobiographies. Finally, the conclusion as to why the authors were able to cope with the experienced traumatic events in their early lives, was that of balance between risk - and protection factors, in addition to a variation of coping strategies.

Enligt tidigare forskning är det tydligt att vårdnadshavare har en oro för män som är verksamma i förskolan, vilken är nödvändigt att uppmärksamma för att samverkan och omsorg ska fungera. Studiens syfte var att undersöka vårdnadshavares uppfattningar kring fenomenet män i förskolan, inriktat på vilken typ av oro de har, var oron har sitt ursprung, och hur oron eventuellt skulle kunna minskas för att underlätta för de män som är verksamma i förskolan. Studien genomfördes med en fenomenografisk ansats och semi-strukturerade individuella intervjuer som sedan transkriberades och textanalyserades. I studien framkom det att vårdnadshavarnas oro rörande män i förskolan grundas i en rädsla för att deras barn ska utsättas för sexuella övergrepp. Det visade sig att oron har sitt ursprung delvis från livserfarenheter, där socialt arv och tidigare erfarenheter var centrala uppfattningar. I studien synliggjordes det att uppväxt och vad man erfar under sin livstid påverkade vårdnadshavarnas uppfattningar kring fenomenet. Vårdnadshavarnas oro hade även delvis sitt ursprung från samhällspåverkan, där männens bakgrund och “kvinnoarbete” var centrala uppfattningar. Vårdnadshavarna i studien visade sig ha påverkats av att män historiskt haft en framträdande roll i samhället och att barnomsorgsarbete dominerats av kvinnor. Det visade sig även att oron hade ett ursprung ifrån medias påverkan. En del vårdnadshavare anser sin oro befogad och vill behålla den, samtidigt skulle den kunna minskas hos några vårdnadshavare genom kommunikation, preventiva åtgärder, kontroll, normalisering och medias vinkling.

Sexual abuse is well known problem in society, but less in a sport context. Protection organizations and their work to prevent children from getting hurt in a physically manner as well as emotionally has developed to become increasingly more relevant since the research in the field has gone forward. Previous research has investigated who usually commits sexual actions against children and how the situations expresses itself. Since the research about sexual abuse in sports generally has been qualitatively oriented it has raised questions about a need to investigate the problem through a quantitative perspective by studying the extent. The purpose of this study has thereby been aiming at a sport context in a middle-sized city to investigate how widespread the experienced insecurity in relation to sexual abuse is. The method for the study was questionnaires to keep the respondents totally anonymous. Results showed that experiences of sexual abuse occurred within the researched group, where 7,14% stated experiences of sexual abuse in shape of caresses, degrading comments and invites through social media. Results also expressed the emotional effects the exposed ones felt in shape of anger, fear and a feeling of unfair treatment. The main conclusion of the study is that more actions is needed to prevent sexual abuse in sports since the victim quantities are not down on zero. For instance, more rigorous suitability checks of leaders for children groups. But also spreading the conventions of children’s rights.

Trots att barn och unga utgör en stor del av alla de som begår sexuella övergrepp mot personer under 18 år tenderar sexuella övergrepp och sexuella beteendeproblem hos barn och unga att förbises som sexuella experiment. Sexualbrott innebär ett fysiskt, psykiskt och emotionellt lidande - såväl för offer som för förövare - samtidigt som det medför en stor samhällsekonomisk kostnad. I Sverige är socialtjänsten ansvarig för personer under 18 år som begår sexuella övergrepp, vilket innebär att det finns en tydlig koppling till socialt arbete. Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om socialarbetares erfarenheter och upplevelser av att arbeta med barn och unga som begår sexuella övergrepp. Urvalet i denna studie består av ett snöbollsurval. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med fyra socialarbetare som i sitt arbete kommer i kontakt med barn och unga som begår sexuella övergrepp. Den tematiska analysen av materialet resulterade i fyra teman, vilka sedan analyserats utifrån de teoretiska utgångspunkterna Det apolloniska och dionysiska synsättet på barn, Copingstrategier bland professionella och Multidisciplinärt samarbete. Studien visar huvudsakligen på att den sociala konstruktionen om barn som oskyldiga, obefläckade och i behov av omsorg och beskydd innebär svårigheter på flera sätt. Denna konstruktion gör det svårt för professionella att förstå och begripa de sexuella handlingar barnen begår. Konstruktionen innebär även svårigheter när det kommer till att prata med föräldrarna till barnet samt med andra professionella. Studien visar på vikten av kollegialt stöd och handledning för de som arbetar med denna målgrupp. Dessutom visar studien på att det finns svårigheter med att samarbeta med barn- och ungdomspsykiatrin i ärenden som rör barn och unga som begårsexuella övergrepp.

Our study aims to shed light on the uneven representation of male and female teachers in the Swedish preschool system, but also specifically male preschool teacher´s role in relation to a female dominated domain. Considering both parents and male preschool teacher´s perspektive, er condukted a quantitative survey aimed towards parents and a qualitative interview study aimed to male preschool teachers. The theoretical framework used to analyze our material were an intersectional and a phenomenograpic approach where we studied a variety of experiences and perspektives om what kind of role gender plays in preschool. Conclusions from our analysis show that male preschool teachers express a general discomfort performing intimate woek duties included in a preschool teacher+s job, worrying about parents´views on the risk of sexual abuse on their children, regarding the preschool teacher´s gender. Our study showed a general discomfort, but also a divided view from parents on the fact that male preschool teachers exist, but it was also concluded that gender should not be a deciding factor in what kind of duties a preschool teacher should be allowed to perform. The study contributes a wide perspektive on the problematic situation experienced by parents regarding male preschool teachers, but it also sheds light on the fundamental rigid gender norms, contributing further prejudice towards male preschool tachers.

Sexuella beteendeproblem hos barn är ett relativt outforskat område i Sverige. I denna studie undersöker vi kring fenomenet hos barn i åldern sex till tolv år och vilka insatser som finns att tillgå för dessa barn och deras familjer i Sverige. Vi vill även få mer kunskap om hur könsfördelningen ser ut hos barn med sexuella beteendeproblem. För att få svar på våra frågeställningar har vi valt att göra en kvalitativ studie som innefattar sex intervjuer med tjänstemän som alla möter barn med sexuella beteendeproblem i sitt yrke.Denna studies resultat visar att sexuella beteendeproblem finns hos både pojkar och flickor och att det både finns likheter och skillnader i hur detta yttrar sig. Vidare visar studien att de befintliga riskfaktorerna för att utveckla sexuella beteendeproblem på många sätt sammanfaller med de riskfaktorer som finns för att utveckla generellt normbrytande beteende. Studien visar också att de insatser och den behandling som finns i Sverige för barn med sexuella beteendeproblem är begränsad och alla informanter som vi har träffat är överens om att mer bör göras för dessa barn.

Uppsatsens huvudsyfte är att undersöka hur vuxna överlevare från sexuella övergrepp i barndomen hanterar sia erfareneheter och läker effekterna av traumat. Kvalitativa intervjuer har genomförts med fem informanter. De huvudsakliga slutsatserna av materialanalysen är följande: Relationen till make eller annan partner har större positivt inflyttande på läkningsprocessen än relationen till terapeut eller internetbaserade relationer till andra överlevare. Överlevare kan under läkningsprocessen finna en positiv mening i förmågor de tillägnat sig för att överleva traumat. I läkningsprocessen kan överlevare ändra sina grundantaganden i positiv riktning. Generaliserbarheten av uppsatsens resultat kan ifrågasättas på grund av det låga antalet informanter. Resultatet kan dock vara intressant att använda som jämförelse med andra studier på samma ämnesområde. / The main purpose of the essay is to investigate how adult survivors of chilhood sexual abuse cope with their experiences and heal the effects of the trauma. Qualitative interviews were conducted with five subjects. The main findings of the material analysis are the following suggestions: Relationship with husband or other partner has greater positive influence on healing process than relationship with therapist or internet based relationships with other survivors. Survivors can during healing process find a positive meaning to abilities gained in the surviving of trauma. In the healing process survivors can change their basic assumptions in a positive way. The generalisability of essay results is questionable due to the low number of subjects. The findings might be interesting when used in comparison with other studies on the field. The essay is written in Swedish.

Bakgrund: Alla barn har rätt att växa upp under trygga förhållanden utan kränkningar, försummelse eller övergrepp. Att bli utsatt för övergrepp kan många gånger leda till både långvariga och akuta fysiska och psykiska konsekvenser för den som blivit utsatt. Enligt statistiken är det upp till 20 % som någon gång under sin uppväxttid kommer att utsättas för sexuella övergrepp. Syfte: Att belysa skolsköterskors erfarenheter av att identifiera barn som blivit utsatt för sexuella övergrepp. Metod: Studiens resultat bygger på fem kvalitativaintervjuer som analyserats med en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Att identifiera barn som blivit utsatta för sexuella övergrepp är svårt. Genom att vara närvarande och ha en tillitsfull relation till elever samt att våga ställa frågor kring övergrepp ökar möjligheten att identifiera barn som utsatts för sexuella övergrepp. Konklusion: Skolan är en viktig arena för att upptäcka barn som utsatts för övergrepp. Det handlar om att se de ibland vaga tecknen på att barn är utsatt för sexuella övergrepp, detta kräver kunskap, erfarenhet och att våga lita till den egna intuitionen. / Background: All children have the right to grow up in safe conditions without abuse, neglect or abuse. Being exposed to abuse can often lead to both long-term and acute physical and psychological consequences for the victim. According to statistics, up to 20% will be sexually abused at some point during their childhood. Purpose: To shed light on school nurses' experiences of identifying children who have been sexually abused. Method: The results of the study are based on five qualitative interviews reviewed with a qualitative content analysis inductive approach. Result: Identifying children who have been sexually abused is difficult. By being present and having a trusting relationship with the students and daring to ask questions about abuse, the possibility of identifying children who have been sexually abused increases. Conclusion: School is an important arena for detecting children who have been abused. It is about seeing the sometimes vague signs that the child is being sexually abused, this requires knowledge, experience and daring to trust your own intuition.

Examensarbetet handlar om nödvändiga kunskaper som en pedagog måste ha för att upptäcka att ett barn far illa.