This qualitative study highlights the fact that sexual abuse is considered a social problem. However, few are disclosing their experiences of sexual abuse during childhood, and although children tell, it is difficult to regard them as credible victims. Our aim with this study is to gain an understanding through adults stories about the sexual abuse they were exposed to during their childhood. In order to achieve this purpose, we have analyzed autobiographies written by adults, who during their childhood have become sexually exposed. The study resulted in the problem of considering children as victims, before the abuse's disclosure but also after. The children were seen, in the cases studied, not as credible due to the perpetrator's identity. This study also found that the children did not report their experiences of sexual abuse due to factors such as shame and normalization. The study thus found that sexual abuse against children is complex and so is the view of the children as victims and their silence.

Bakgrund: Mäns våld mot kvinnor är vanligt förekommande och nära hälften av alla svenska kvinnor har utsatts för någon form av övergrepp. Övervägande del av våldet sker från en man som kvinnan har någon form av relation med. Våldet leder till en ökad psykisk och fysisk ohälsa vilket kan få långtgående negativa effekter för kvinnornas livskvalitet. Sjukvården är ofta den första och ibland enda kontakten kvinnorna får med någon myndighet. Hur denna kontakt blir kan därför få avgörande betydelse för de utsatta kvinnorna. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskans attityder till att handla vid misstanke om fysiska och/eller sexuella övergrepp. Metod: En litteraturstudie innehållande elva artiklar med kvalitativ ansats designades. Databassökningar gjordes i CINAHL, PubMed samt PsycINFO. En manifest innehållsanalys gjordes med utgång från Forsberg och Wengström och två övergripande teman framträdde, Personliga faktorer och Organisatoriska faktorer. Resultat: Att möta kvinnor som råkat ut för övergrepp var för flertalet sjuksköterskor en utmaning och väckte mycket känslor. De kände sig osäkra och ansåg inte sig själva ha tillräcklig kompetens att ta hand om patientgruppen. Fördomar som sjuksköterskorna hade om våld mot kvinnor försvårade arbetet för dem. Sjuksköterskor med mer erfarenhet av att arbeta med våldsutsatta kvinnor såg däremot arbetet som belönande. Otillräckligt med tid och hög arbetsbelastning påverkade dock alla sjuksköterskor negativt. Konklusion: Sjuksköterskor som arbetar med våldsutsatta kvinnor genomgår en personlig utveckling som kan beskrivas i utvecklingsstadier från novis till expert. De oerfarna sjuksköterskorna behöver handledning och stöd från sjuksköterskor med mer erfarenhet. Sjuksköterskorna behöver även göras medvetna om sina egna förutfattade meningar genom utbildning för att kunna ge kvinnorna den adekvata och goda vården som de har rätt till. / Background: Men's violence against women is commonly occurring in our society and near half of all Swedish women have at some point been subject to some form of abuse. Most of the violence occur from a man whom the woman has some kind of relationship to. Abuse lead to increased mental and physical illness amongst the women subjected to it which can have far-reaching negative consequences concerning their well-being and health. The contact with public health care is often the first and sometimes the only contact these women get with any social authority. This meeting can therefore have crucial effect on the women’s quality of life. Purpose: The purpose of the literature study was to illuminate the nurse's attitudes to act on suspicion of physical and/or sexual abuse. Method: A literature study containing eleven articles with a qualitative approach was designed. Database searches were made using CINAHL, PubMed and PsycINFO. A manifest content analysis was conducted with Forsberg and Wengström’s approach and two overall themes appeared, Personal Factors and Organizational Factors. Result: Working with abused women was by most nurses considered a challenge and caused a lot of emotion. They felt insecure and did not consider themselves competent enough. Prejudices that the nurses held about violence against women also made their work difficult. However, those nurses with extensive experience in working with abused women, considered their work as rewarding. Conclusion: Nurses working with abused women undergo personal development that can be described in stages from novice to expert. The inexperienced nurses need guidance and support from more experienced nurses. Nurses also need to be made aware of their own prejudices through education, in order to give abused women the adequate care they are entitled to.

Studiens syfte var att undersöka hur professionella på Barnahus skapar förutsättningar för barn att berätta om sexuella övergrepp. Datainsamlingen i denna kvalitativa studie gjordes genom nio semistrukturerade intervjuer och materialet analyserades mot kommunikationsteori och med hjälp av en tematisk nätverksanalys. Resultatet visade att professionella måste ha kunskap om barn och olika samtalsmetoder samt att det måste finnas en beredskap för att ta emot barnets berättelse. Studien visade även att en struktur för samtalet och att skapa trygghet för barnet är framgångsfaktorer för att barn ska våga berätta om sexuella övergrepp.Mer forskning behövs för att utveckla trygga samtalsmetoder för att möjliggöra för fler barn att berätta om övergreppen. / The aim of the study was to investigate how professionals at Children’s advocacy center (Barnahus) create conditions for children to talk about sexual abuse. The data in this qualitative study was collected through nine semi-structured interviews and the material was analyzed with thematic network analysis. Communication theory was used as an theoretical frame. The results showed that professionals must have knowledge of children and different counseling methods, and they must be prepared to listen to the child´s story. The study also showed that a structure for the conversation and creating security for the child are success factors helping children to tell about sexual abuse. More research is needed to develop safe conversation and counseling methods to enable more children to tell about the abuse.

Social networks are a popular way for people to engage in activities and find new friends over the Internet. One central feature that these services share is the possibility for users to interact and share personal information. However, social networks also enable sexual predators with an interest in children to have access to rich hunting grounds with a reduced risk of detection. This thesis applies grounded theory to provide domain knowledge from eight experts on online child sexual abuse. This domain knowledge is used to create informational structures that can be applied in intelligent software systems to potentially detect these types of crimes. The results provide structures for automated dialogue detection including ontological structures, models of influential circumstances (social and psychological) and a normative dialogue structure of a nested deliberation dialogue. Implementation of intelligent software systems in this domain has the potential to detect probable outcomes of dialogues much faster than human analysts. Future work is needed to provide further theoretical sampling to extend the proposed models and to evaluate the models on real-world data sets. / Sociala nätverk är ett populärt sätt att delta i aktiviteter och hitta nya vänner på internet. En central funktion för dessa tjänster är möjligheten för användare att interagera och utbyta personlig information. Dock medför sociala nätverk också möjligheter för sexualförbrytare att utnyttja barn då de får tillgång till plattformar där många barn befinner sig, samtidigt som de har en minskad risk för detektion. Den här kandidatuppsatsen använder grundad teori för att samla in domänkunskap från åtta experter kring sexuellt utnyttjande av barn på internet. Denna domänkunskap används för att skapa informationsstrukturer som kan tillämpas inom intelligenta mjukvarusystem för att potentiellt upptäcka denna typen av brott. Resultaten bidrar med strukturer för automatiserad dialogdetektion vilket inkluderar ontologiska strukturer, en modell för psykologiska- och sociala faktorer som kan påverka förhållandet mellan offer och förbrytare samt en normativ dialogstruktur baserad på dialogteori. Införandet av dialogmodeller inom intelligenta mjukvarusystem har potential att förutse utfallen av dialoger snabbare än mänskliga granskare. Fortsatt forskning behövs för att bistå modellerna med ytterligare teoretisk applicering samt att utvärdera modellerna på verkliga fall.

Introduktion: Sexuella övergrepp är ett omfattande folkhälsoproblem som för med sig stora samhällsekonomiska kostnader samtidigt som det får en rad allvarliga psykosociala hälsoproblem för offren. I Sverige är den mest utsatta gruppen unga tjejer och majoriteten av sexuella övergrepp bland unga begås av jämnåriga förövare. Trots det saknas forskning kring sexuella övergrepp bland unga jämnåriga. Studien syftar därför till att studera förekomst, bakgrundsfaktorer och hälsoaspekter av utsatthet för sexuella övergrepp av en jämnårig och undersöka om det förekommer könsskillnader gällande olika hälsoaspekter.   Metod: Studien är en tvärsnittsstudie som baseras på datamaterial som samlades in till den nationella kartläggningen ”våld mot barn 2016”, med ett deltagarantal på 4741 elever (ca 15-17 år).  Studien presenterar beskrivande statistik som prevalenser och korsanalyser (Chi-2-test). Binära logistiska regressioner har gjorts för att analysera om utsatthet för sexuella övergrepp av jämnårig är relaterat till specifika bakgrundsfaktorer samt olika hälsoaspekter. Till sist justerades bakgrundsfaktorer och hälsoaspekter genom multivariata logistiska regressionsanalyser för att kontrollera för kön, boendesituation, funktionsnedsättning, föräldrarelaterade faktorer, födelseland och familjeekonomi. Resultat: Nästan var tredje flicka och knappt var tionde pojke har utsatts för sexuella övergrepp av en jämnårig. De bakgrundsfaktorer som är starkt relaterade till sexuella övergrepp av jämnårig är att vara flicka, ha en funktionsnedsättning, ha en förälder med egna problem och att inte bo med båda sina föräldrar. Var femte elev som hade utsatts för sexuella övergrepp av en jämnårig var samtidigt multiutsatt. De som utsatts för sexuella övergrepp av jämnåriga hade sämre utfall i alla hälsoaspekter än de som inte utsatts för det och alla hälsoaspekter var vanligare hos flickor jämfört med pojkar. Slutsats: Majoriteten av alla typer av sexuella övergrepp begås av en jämnårig samtidigt som sexuella övergrepp av jämnårig sågs ha oberoende effekt på mental hälsa. En femtedel av de som utsatts för sexuella övergrepp av jämnårig är dock multiutsatta och behöver uppmärksammas mer då tidigare forskning visat att den här gruppen är extra sårbar och drabbas av psykisk ohälsa i större utsträckning än de som inte är multiutsatta. Den här studien har bidragit med kunskap om en grupp som tidigare inte har studerats enskilt och den här nya kunskapen kan komma till användning i det våldspreventiva arbetet på alla nivåer i samhället.

Varje dag blir människor utsatta för sexuella övergrepp, detta är en traumatisk händelse som kan framkalla en krisreaktion hos den som blivit utsatt. Det är därför viktigt att sjuksköterskor vet hur de på bästa vis ska bemöta dessa personer. Syftet med denna studie var att undersöka vad sjuksköterskor som arbetar med denna patientgrupp anser är ett bra bemötande. En kvalitativ empirisk metod användes. Semistrukturerade intervjuer genomfördes på två gynekologiska akutmottagningar i södra Sverige. Datamaterialet som framkom ur intervjuerna analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. I studiens resultat framkom tre övergripande teman: patientcentrerad vård, kompetens och samverkan. Under dessa teman framkom faktorer som var till hjälp för att få till stånd ett bra bemötande, och faktorer som försvårade det. Faktorer som påverkade bemötandet positivt var: bra samverkan med polisen, möjlighet att skapa en avskild och lugn miljö, följsamhet för patientens vilja och behov, kontinuerlig information till patienten samt att ge patienten möjlighet att tala om vad som hänt. Faktorer som påverkade bemötandet negativt var: den stressiga miljön på akutmottagningen, sjuksköterskornas behov av att distansera sig från patienten samt ett icke fungerande samarbete med andra yrkeskategorier. Det visade sig även att sjuksköterskorna var noga med att aldrig döma patienten eller den situationen hon befann sig i. Studiens slutsats var att utbildning och specialiserade kliniker behövs för att bemöta denna patientgrupp på bästa vis. / Every day, people are exposed to sexual assault. This is a traumatic event that can provoke a crisis reaction from the victim. It is therefore important that nurses know the best way to respond to these persons when encountering them. The purpose of this study was to examine what nurses who work with this patient group consider to be a good encounter. An empirical qualitative method was used. Semi-structured interviews were conducted in two gynecological emergency departments in southern Sweden. The data that emerged from the interviews were analyzed with the help of a qualitative content analysis. The result of the study reveals three main themes: patient-centered care, competence and cooperation. These themes revealed factors that were helpful in bringing about a good encounter, and factors that made it difficult. Helpful factors where: good cooperation with the police, the possibility to create a secluded and peaceful environment for the patient, adherence to the patient's desire, continuously inform the patient and give the patient an opportunity to talk about what had happened. Factors that made the good encounter difficult was: a stressful environment in the emergency room, nurses feeling the need to distance themselves from the patient and poor cooperation with other professionals. Another find was that the nurses were careful never to judge the patient or the situation the patient was in. The conclusion of the study was that education and specialized clinics are needed to meet the needs of this patient group.

Vi lever i ett samhälle där teknik och internet tar alltmer plats i vårt dagliga liv, särskilthos barn. Detta bidrar till en tillgänglighet som kan vara positiv på många sätt, men somockså kan leda till en hel del utmaningar. Syftet med denna studie är att undersöka hurvillkoren sett ut för den ideella barnrättsorganisationen ECPAT Sveriges förebyggandearbete mot sexuell exploatering av barn på nätet. För att undersöka detta genomförs endiskursanalys. Studien har ett kvalitativt förhållningssätt och bygger på ECPATSveriges verksamhetsberättelser mellan åren 2005–2022. De identifierade diskurserna ärekonomisk diskurs, utbildningsdiskurs, juridisk diskurs, globaliseringsdiskurs ochteknisk diskurs. Diskurserna analyseras med en diskursteori inspirerad av MichelFoucault (1972). Resultaten av analysen visade att villkoren präglas av både utmaningaroch möjligheter som främst kännetecknas av den tekniska utvecklingen i samhället,attityder gentemot problematiken och barns digitala verklighet, samt samarbeten medolika institutioner, civilsamhällsaktörer och allmänheten. Vi kunde se en avsaknad kringtidigare forskning som behandlar kommersialisering av barnpornografi ochbetalningsmetoder, framförallt nya, som används vid köp av barnpornografi på nätet.Avslutningsvis önskas ytterligare forskning kring problematiken sexuell exploatering avbarn på nätet då det är ett stort och aktuellt samhällsproblem. / We live in a society where technology and the internet take up a lot of space in our day-to-day life, especially for children. This contributes to an accessibility that can be positive in many ways, but that also can lead to a lot of challenges. The aim of thisstudy is to examine the conditions of the non-profit children’s rights organizationECPAT Sweden’s preventive work against sexual exploitation of children online, byconducting a discourse analysis. The study has a qualitative approach and is based onECPAT Sweden’s activity reports between the years of 2005-2022. The identifieddiscourses are economic discourse, education discourse, law discourse, globaldiscourse, and technical discourse. The discourses are analysed with a discourse theoryinspired by Michel Foucault (1972). The results of the analysis show that the conditionsare characterised by both challenges and opportunities which are mainly defined by thetechnical development in society, attitudes towards the problem and children’s digitalreality, and collaborations with various institutions, civil society actors and the public.We noticed a lack in previous research addressing the commercialization of childpornography and payment methods, especially new ones, that are used to purchase childpornography online. Finally, further research within the subject of sexual exploitation ofchildren online is requested as it is a major and current social problem.

Barndomstrauma är en av de identifierade folkhälsoutmaningar som samhället står inför. Dagens samhälle har öppnat upp för diskussion gällande den psykiska ohälsan, där ett självskadebeteende inkluderas. Denna studie syftar till att undersöka yrkesverksammas syn på relationen mellan barndomstrauma, speciellt sexuella övergrepp och uppkomsten av ett självskadebeteende genom semistrukturerade intervjuer. Resultatet indikerar att det finns ett samband mellan sexuella övergrepp och att senare utveckla någon form av självskadebeteende för att kunna hantera överväldigande känslor som kan uppstå efter att ha varit utsatt för sexuella övergrepp. Däremot är betoningen störst på barndomstrauma generellt och inte främst på sexuella övergrepp. I resultatet framkommer även att begreppet barndomstrauma är för brett för att det ska gå att garantera att samma definitioner används. Ett centralt fynd berör att de yrkesverksamma i denna studie inte definierar ett indirekt självskadebeteende som en form av självskadebeteende. Resultatet har visat motsägelsefulla meningar i form av att det indirekta självskadebeteendet inte anses vara en form av självskadebeteende samtidigt som intervjupersonerna beskriver att sin målgrupp ägnar sig åt beteenden och situationer som ingår i det indirekta självskadebeteendet. Därav finns ett tydligt behov att avgränsa begreppen ytterligare för att kunna bidra till en universell definition och en gemensam förståelse. / Child trauma is recognized as one of the prevailing public health challenges in society. Contemporary society has fostered an environment conducive to discussing mental health issues, encompassing self-harm. This study seeks to explore professionals' perspectives on the correlation between sexual abuse and self-harm through semi-structured interviews. The findings suggest a link between sexual abuse and the subsequent development of self-harm behaviors as a coping mechanism for dealing with overwhelming emotions following such abuse. However, it is evident that the terms "childhood trauma" and "self-harm" are perceived as overly broad, leading to variations in their definitions. A notable discovery is that the professionals in this study do not classify indirect self-harm as a form of self-harm. The results reveal conflicting meanings, as indirect self-harm is not officially recognized as such, despite interviewees describing behaviors within their target group that align with indirect self-harm. Therefore, there is a clear imperative to refine these concepts to foster a universal definition and shared understanding.

Denna studie undersöker olika svenska aktörers arbete mot live-streamade sexuella övergrepp på filippinska barn samt deras syn på ansvarstagande gällande fall där svenska förövare begår detta brott. Det finns fyra svenska rättsfall där svenska män dömts för att ha beställt, regisserat och bevittnat sexuella övergrepp på barn i dagsläget. I dokumentärer och radioprogram som lyfter problematiken framkommer att dessa övergrepp sker i det dolda (på internet) och att det därmed finns ett stort mörkertal som innebär att övergreppen fortsätter att ske och att barnen riskerar att inte få rätt stöd och hjälp. Syftet med studien är därför att bidra med fördjupad kunskap inom området genom att undersöka huruvida svenska frivillighetsorganisationer samt myndigheter anser att deras arbete är tillräckligt eller behöver utvecklas. Det empiriska materialet bygger på fem intervjuer med ett urval av svenska myndigheter och frivilligorganisationer, där en aktör befinner sig på Filippinerna. Studien har en kvalitativ och induktiv ansats där resultatet analyseras utifrån Ludwig von Bertalanffys generella systemteori samt tidigare relevant forskning. Resultatet visar att informanterna anser att svenska aktörer har ett stort internationellt ansvar för de filippinska barn som blir utsatta för live-streamade övergrepp då förövarna är svenska. Två informanter menar att Sverige inte gör tillräckligt för dessa barn i nuläget. Samtidigt menar vissa informanter att ansvaret slutar någonstans och att Filippinernas egna aktörer behöver ta vid då vissa insatser inte anses kunna skötas från Sveriges håll. Resultatet visar även att nya idéer och resurser krävs för att de ska kunna uppfylla dessa ambitioner samt att det finns många utmaningar som försvårar och stoppar utvecklingen av arbetet. Empirin presenterar också möjligheter inom arbetet och förslag på nödvändiga åtgärder. I en avslutade diskussion lyfter vi fram bristen på ett barnfokus hos svenska aktörer samt några tankar kring vad detta kan bero på. Vi diskuterar även konsekvenserna av svenska rättsliga insatser för barnen och huruvida dessa gynnar eller skadar barnet. Avslutningsvis redovisar vi önskemål för framtida forskning inom området. / This study examines the work of various Swedish organizations regarding live-streamed sexual abuse of Filipino children and their view on responsibility for cases where Swedish perpetrators commit the crimes. There are four Swedish court cases where Swedish men have been convicted of this crime and documentaries and radio programs now highlight this problem. It appears that the crime is hidden, because it takes place on the internet, and for this reason there is a large number of hidden statistics that makes it difficult to protect and support the vulnerable children. The aim of this study is therefore to contribute with deeper knowledge in the area by examining whether Swedish non-governmental organizations and governmental authorities believe that their work is sufficient or needs to be developed. The empirical material is based on five interviews with a selection of Swedish authorities and non-governmental organizations. The study has a qualitative and inductive approach where the results are analyzed based on Ludwig von Bertalanffy's general systems theory and previous research. The result shows that the informants believe that Swedish actors have a great international responsibility for the Filipino children who are exposed to live-streamed abuse when the perpetrators are Swedish. Two informants believe that Sweden is not doing enough for these children at this moment. At the same time, some informants believe that their responsibility ends somewhere and that the Philippine government and non-governmental organizations have their responsibility. The result also shows that new ideas and resources are required for them to be able to fulfill these ambitions and that there are many challenges that stop the development of their work. The empiric also presents opportunities within the work and proposals for necessary measures for the future. Concluding in the discussion we highlight the lack of child focus among the work of Swedish governmental and nongovernmental organizations and what we believe is the reason for this. We also discuss the consequences of Swedish legal efforts for the children, such as damages, and whether these consequences benefit or harm the children. Finally, we come with suggestions for future research within the area.

Bakgrund: I Sverige utsätts omkring 55 000 - 65 000 flickor mellan 0-17 år för incest. Anmälningar kring incest ökar årligen och det diskuteras om det relateras till ett mer medvetet och engagerat samhälle. Mörkertalet är fortfarande omfattande. För sjuksköterskor är det därför viktigt med kompetens och förståelse för barnens upplevelser. Genom stödjande samtal kan sexuellt utsatta barn upptäckas, vägledas och hjälpas vilket lindrar lidande Syfte: Syftet med studien var att belysa flickors upplevelse av att utsättas för incest av fadern. Metod: Studiens baserades på en kvalitativ metod med narrativ karaktär. Detta gjordes genom analys av sex självbiografier skrivna av kvinnor berättade ur barnens perspektiv. Resultat: Flickor upplever att de blir bekräftade av fadern men att inte vara förstående till hans handlingar. Incesten bidrar till att flickor känner sig ensamma och rädda i sin utsatthet. I resultatet framgår det även att flickor lär sig avskärma själen från kroppen i övergreppen. För att uppleva känslan av kontroll över sin egen kropp utvecklar flickorna ett destruktivt beteende. Skuld och skam är återkommande känslor hos flickor som utsätts för incest av fadern. Konklusion: Barn utsatta för incest behöver inte visa synliga symptom. För att upptäcka dessa flickor bör sjuksköterskor genom god omvårdnad se varje flicka i sin helhet och vara lyhörd inför deras livsvärld.