Tanken med denna uppsats var att vara till hjälp för att synliggöra och skapa diskussion bland skolans pedagoger om hur man kan upptäcka att elever far illa i hemmet och hur anmälningsplikten hanteras i dess verksamhet. Vi önskade att denna uppsats skulle kunna leda till ett bättre samarbete mellan socialtjänsten och skolans verksamhet. Detta för att elever som far illa i hemmet ska få hjälp av skolan i tid. Vårt resultat i undersökningen byggde på kvalitativa intervjuer med pedagoger, rektorer och socialsekreterare, och hade till syfte att visa på hur vårt valda arbetsområde fungerade i praktiken. Undersökningen visade att skolans personal har brister i kunskap om anmälningsplikten och vilka signaler elever kan visa som far illa i hemmet. Vidare visade undersökningen även på att ett samarbete mellan skola och socialtjänst inte finns så länge någon elev på skolan inte far illa i hemmet. Trots detta menade flertalet informanter på att ett samarbete är något att sträva efter. Det vi reagerade starkt över var informanternas bristfälliga kännedom om anmälningsplikten och signaler på att elever far illa i hemmet. Vidare såg vi en brist i information och kommunikation dels inom skolan och dels mellan skola och socialtjänst. En övergripande lösning kan vara att skapa ett kontinuerligt samarbete där det utbyts kunskaper och information mellan dessa myndigheter.

The aim of this qualitative study was to examine six individuals' experiences to talk about the sexual abuse that occurred in their childhood. We interviewed five women and one man, using a phenomenological approach during the work process. The theories emerged as we analyzed our results and appeared to be communication, cognitive theory, validation, trauma theory and taboo. The results showed that the respondents, whom disclosed the abuse as children, were most likely to get a negative response from both formal and informal support systems. While as adults they were confirmed to a greater extent and therefore achieved a better physical and mental wellbeing. Although it may be difficult to listen to the respondents’ experiences of sexual abuse, it is of great importance that the social surroundings dare to listen and acknowledge their stories. The result also showed the importance of confirmation and to be validated as they talked about the abuse. Our findings support earlier research stating the importance of validation, and that the reactions from their social surroundings, were most important for the outcome of the disclosure.

Uppsatsens syfte har varit att med hjälp av diskursanalys analysera fem tingsrättsdomar där kvinnor dömts för sexuella övergrepp mot barn, med avseende att studera om rättsväsendet framställer de kvinnliga gärningsmännen utifrån ett offer eller förövarperspektiv. Syftet var också att studera huruvida kvinnorna framställer sig på något av endera sätten. Våra teoretiska utgångspunkter var genusvetenskaplig teori och teorin om kvinnors brottlighet. Resultatet av uppsatsen visar på att ett flertal av tingsrättsdomarna tenderade att fokusera på kringliggande omständigheter i de kvinnliga förövarnas liv istället för den brottsliga gärningen. De omständigheter som var i fokus i domsluten var de kvinnliga förövarnas psykosociala situation, detta uppfattade vi som att tingsrätten ser kvinnorna som offer hellre än som gärningsmän. Resultatet visar också på att i flertalet av fallen tenderade de kvinnliga förövarna att framställa sina brottsliga gärningar utifrån att tillskriva sig själva vedertagna kvinnliga attribut.

Studiens syfte har varit att öka kunskapen och förståelsen för sexuella övergrepp mot kvinnor, så som den beskrivs i ett urval av forskningslitteraturen. Frågan som har varit i fokus är: Hur diskuteras våldtäkt och sexuella övergrepp i forskningslitteraturen, ur ett teoretiskt och behandlingsmässigt avseende? Studien har utförts i form av en kunskapsöversikt och bygger på ett urval av svenskspråkig samt internationell forskningslitteratur. Huvudinriktningen har varit att med feministisk och psykodynamisk teori som analysverktyg, diskutera sexuella övergrepp utifrån betydelsen av förövarens identitet och bakgrund, aktuella normer, föreställningar och värderingar i samhället kring förväntningar på förövare och offer. Vidare har sexuella övergrepp granskats ur en juridisk aspekt. Slutligen undersöks olika behandlingsmetoder för förövaren, där litteraturen uppvisar en mångfald kring olika behandlingsmetoder. En gemensam nämnare för dem alla är att behandlingen bör utformas individuellt för varje dömd gärningsman. Förövaren skall efter behandlingen kunna förstå, identifiera, känna samt kunna kontrollera sitt sätt att uttrycka aggression och vanmakt. Forskningslitteraturen belyser utifrån psykodynamisk teori att förövarbeteendet har uppkommit genom tidiga störningar under personlighetsutvecklingen, orsakade av bland annat fysisk och psykisk misshandel samt sexuella övergrepp i barndomen, förövaren känner sig maktlös och han kompenserar sig för det genom att agera ut och ta makten. Feministisk teori menar följaktligen att fysiskt våld och sexuella övergrepp är ett uttryckssätt för den manliga könsrollens strukturella makt och styrka. Resultaten visar på en komplex problembild där det finns ett samband mellan förövarens personlighet, identitet, omgivningen, förväntningar, påverkan och förebilder. Utöver detta inverkar även individuell och strukturell makt vid sexuella övergrepp.

Den 15 oktober 2017 var startpunkten för #Metoo-rörelsens genombrott på sociala medier, vilken innebar en våg av berättelser från kvinnor om sexuella övergrepp utförda av män. Som följd till denna rörelse började problematiken med sexuella övergrepp diskuteras offentligt. Att många utsatta kvinnor väljer att inte berätta eller polisanmäla sina förövare är ett samhällsproblem som har studerats i denna uppsats. Kvinnorna har inte makten att uttrycka sina känslor och tankar kring sina erfarenheter av sexuella övergrepp och det kan visa på en tystnadskultur. Syftet med studien är att studera denna tystnadskultur som existerar kring sexuella övergrepp mot kvinnor i Sverige. Frågeställningarna som kommer att besvaras är: På vilket sätt existerar tystnadskulturen kring sexuella övergrepp och Hur bibehålls denna tystnadskultur? Detta studeras genom att kvalitativt analysera teman som uppkommer i 57 vittnesmål av kvinnor som berättar om sin erfarenhet av att ha utsatts för sexuella övergrepp genom Facebook och Instagram. Materialet studeras i relation till ett teoretiskt ramverk som innefattar två symboliska interaktionister, Cooley och Goffman, och deras teorier om spegeljaget och stigmatisering. Andra sociologiska teoretiker som används i uppsatsen är Brownmiller, Freire och Noelle-Neumann och deras teorier om rädsla, makt, tystnadskultur, skam och utanförskap. Resultatet som studien har lett till är att tystnadskulturen existerar och bibehålls genom känslor som skam, rädsla och normaliseringen av våldtäktsmyter. Genom detta resultat skapar det en större förståelse för hur man kan identifiera skadliga strukturer och bryta en tystnadskultur.

The aim of this study was to increase the awareness of the feelings that are described in autobiographies written by people that were victims of child sexual abuse and the role that these feeling have in the victims youth, self image and their later life. The empirical base of the study was eight autobiographies. The result of the study shows that feelings och shame, guilt and  stigmatisation were prevalent among the examined autobiographies. The study concluded that these feelings were found to have affected the individuals self image and that were present and had consequences for the victims in their later life. I addition were theories regarding shame and stigma applied to the study to allow a further analysis of the feelings.

Syftet med studien är att undersöka professionellas erfarenheter av att identifiera ungdomar i åldern 16 - 19 år som är eller har varit utsatta för sexuella övergrepp. Dessa erfarenheter diskuteras i dialog med den aktuella vetenskapen om hur sexuella övergrepp kan identifieras. För att få ett djupare perspektiv kring ämnet valdes kvalitativ metod. Vid insamlandet av data användes semistrukturerade intervjuer med sju professionella med olika yrkeskategorier som dagligen arbetar med ungdomar. Det insamlade materialet analyserades med hjälp av tematisk analys vilket gav sex huvudteman med tillhörande underteman. I resultatet presenteras vilka effekter som professionella kan upptäcka hos sexuellt utsatta ungdomar samt hur de arbetar med ungdomarna. Resultatet presenteras i relation till diskussion med tidigare forskning samt teoretiska perspektiv i diskussionsavsnittet. / The purpose of the study is to examine the experiences of professionals to identify adolescents aged 16 - 19 who are or have been subjected to sexual abuse. These experiences are discussed in dialogue with the current science on how sexual abuse can be identified. To gain a deeper perspective on the subject, qualitative method was chosen. When collecting data, semi-structured interviews were used with seven professionals with different occupational categories who work with young people daily. The collected material was analysed using thematic analysis which gave six main themes and associated sub-themes. The results show what effects professionals can detect in sexually vulnerable adolescents and how they work with the adolescents. The results are presented in relation to discussion with previous research as well as theoretical perspectives in the discussion section.

The purpose of this paper is to deeper understand Swedish school counselors’ work to build trustful relationships with pupils and the counselors’ possibilities to discover child sexual abuse. This will be studied, considering that the school holds many different professions. This paper will also look into the social workers opportunities and obstacles in the profession. The result of the study has developed from qualitative interviews with five school counselors where they were asked questions about their experiences and current work situation. The result showed that all of the school counselors had both suspected and discovered child sexual abuse among the pupils. They try their hardest to be as efficient as possible and to build relations, although they consider time to be their biggest obstacle. The economy and the interest principals and politicians take in the counsellors, turned out to have an impact on the priority the school counselors’ work will have.

Denna studie har undersökt professionellas perspektiv på sexuella övergrepp och ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning. Ungdomar är mer utsatta för våld än vuxna människor och har man en intellektuell funktionsnedsättning är det större risk att man blir utsatt för sexuella övergrepp. Detta är ett problem som förekommer världen över och kan förebyggas i form av att professionella har rätt kunskap, får handledning och får stöd i verksamheten från bland annat riktlinjer och tydliga rutiner. Studiens syfte är att undersöka professionellas perspektiv på sexuella övergrepp och ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning, vilket har landat i olika perspektiv. De perspektiven är professionella som arbetar med förövare av sexuella övergrepp och offer för sexuella övergrepp. Genom semistrukturerade intervjuer som analyserats med tematisk analys visar resultat att det finns brister inom det svenska systemet och vårdkedjan för hur professionella ska arbeta med ungdomar och sexuella övergrepp. Det saknas kunskap, vägledning, styrdokument men också ett intresse från myndigheter att ansvara för ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning och sexuella övergrepp. / This study has examined the perspectives of professionals on sexual abuse and young people with intellectual disability. Young people are more exposed to violence than adults and young people with intellectual disability are shown to be at even higher risk of violence and sexual abuse. This is a problem that occurs worldwide and can be prevented in the form of professionals having the right knowledge, receiving guidance and receiving support in their profession from clear guidelines and routines. The purpose of the study is to examine professionals' perspectives on sexual abuse and young people with intellectual disability, which led to different perspectives. Those perspectives are professionals who work with perpetrators of sexual abuse and victims of sexual abuse. Through semistructured interviews that were analyzed with thematic analysis, the results that show that there are shortcomings within the Swedish system and the care chain for how professionals should work with young people and sexual abuse. There is a lack of knowledge, guidance, governing documents but also an interest from authorities to be responsible for young people with intellectual disability and sexual abuse.

Den här uppsatsen har behandlat diskurser på internetforumen Flashback Forum och Familjeliv kring mäns utsatthet för sexuella övergrepp. Syftet var att undersöka hur män som offer för sexuella övergrepp beskrev sina upplevelser av utsatthet samt analysera hur dessa utsagor bemöttes. Genom att dolt studera diskussionstrådar på internetforumen kunde olika diskurser som forumanvändarna använde identifieras. Dessa diskurser analyserades utifrån våldtäktsmyter, hegemonisk maskulinitet och teorin om ideala offer. Resultatet visade hur manliga offer konstruerade sig på olika sätt; de kunde erkänna händelsen men inte offerskapet, sätta sig i förhållande till förövaren eller jämföra med kvinnliga offer. De som bemötte männen uttryckte framförallt olika våldtäktsmyter där den vanligaste myten var att män inte kunde våldtas till skillnad från kvinnor. Att både offren själva och övriga användare jämförde offerskapet med kvinnliga offer tydde på en föreställning om att kvinnor blir tagna på allvar som offer, trots alla exempel på motsatsen. / This study has examined discourses on the internet forums Familjeliv and Flashback, about male victims of sexual assault. The purpose was to examine how male victims described their experiences of victimization and analyze how their stories were responded to. Through a hidden observation on internet forums we could identify different discourses that were used. These discourses were analyzed with different rape myths, hegemonic masculinity and theory of ideal victim. The study showed how male victims constructed themselves in different ways; some admitted to the event but not their victimhood, others compared their victimization with female victims. The users that answered the victims mostly expressed rape myths, the most common were that men can’t be raped unlike women. That both victims themselves and other users compared the victimization with female victims suggests a conception that women always get a legitimate status as a victim, despite all the examples of the contrary.