Syftet med studien är att få en bild av lärares roll i det förebyggande och upptäckande arbetet med sexuella övergrepp mot barn i årskurs F-3.  105 lärare för årskurs F-3 har deltagit i en enkätundersökning. De flesta vill att deras elever ska lära sig om sexuella övergrepp och tycker att skolan och särskilt lärare bör ha huvudansvaret för sådan undervisning. Få lärare har fått utbildning om sexuella övergrepp mot barn och de flesta känner inte att de har tillräcklig kunskap för att tala om eller upptäcka sexuella övergrepp. 40 procent av lärarna talar med barn om utsatthet och 20 procent använder material som barnen kan ta del av. Lärare med kortare erfarenhet och lärare som upplever högre krav för att upptäcka eller förebygga sexuella övergrepp tenderar att vara mer positiva till att barn bör utbildas. En stor del av lärarna tycker inte att det finns ett fungerande arbete på arbetsplatsen för att upptäcka om barn far illa. De flesta upplever att de har stöd på sin arbetsplats men konkreta rutiner för orosanmälan och förebyggande arbete saknas på många skolor. Deltagare som upplever höga förväntningar på att de ska upptäcka om barn far illa tenderar att ha en klarare bild av när orosanmälan ska göras samt känner större tillit till arbetsplatsen samt socialtjänst och polis.

Denna uppsats undersöker hur rapporteringen om sexuella övergrepp och våld mot kvinnorhar sett ut år 2015 och år 2019 i Aftonbladet och Dagens Nyheter. Undersökningen har utförtsgenom ett urval av slumpmässigt utvalda artiklar samt tidigare forskning för att kunna styrkadet resultat som presenteras i denna studie. Studien består av en kvantitativ innehållsanalyssom fokuserar på perioderna före och efter Metoo, för att konstatera en förändring mellanskedena. Det teoretiska ramverket som ligger till grund för studien är dagordningsteorin, teorier omobjektivitet och teorier om genus. Den kvantitativa studiens resultat visar attnyhetsrapporteringen om våldtäkter fått relativt större utrymme efter Metoo (år 2015) och attrapportering om mördade kvinnor och grov misshandel fått relativt mindre utrymme.Resultatet av studien visar även att Aftonbladet och Dagens Nyheter har olika typer avrapportering vad gäller offentliggörande av namn på offer och förövare.

Syfte: Att undersöka hur patienter som blivit utsatta för sexuella övergrepp upplever omhändertagandet i tandvården. Material och metod. Tretton informanter (11 kvinnor) 19-56 år, som blivit utsatta för sexuella övergrepp som barn eller vuxna och var medvetna om att upplevelsen tagit sig uttryck hos tandläkare och/eller tandhygienist intervjuades. Informanterna uppmuntrades att med egna ord och så detaljrikt som möjligt beskriva mötet med tandvården. Intervjuerna spelades in digitalt och transkriberades ordagrant. Det insamlade materialet analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Ett mönster som beskriver informanternas upplevelser identifierades och klassificerades i följande tema och kategorier. Det tema som identifierades var Omhändertagandet i tandvården av sexuellt utnyttjade patienter vilar på en instabil grund och kräver förutsägbarhet och fördelning av makt. Vidare identifierades två kategorier, där det första var Tandläkarens ”ansvar” med subkategorierna Det motsägelsefulla avslöjandet samt Fördelning av makt. Den andra kategorin var Patienten i ”fokus” med subkategorierna Aktiv assistans och Tolkning av signaler- de subtila uttryckens behov. Konklusion. Omhändertagandet i tandvården av patienter med en erfarenhet av att ha blivit sexuellt utnyttjade, vilar på en instabil grund som snabbt kan raseras om bemötandet brister. Baserat på förståelsen att patienten blivit utsatt för sexuella övergrepp, krävs en individanpassad patient-centrerad vård där att ställa frågan om våldsutsatthet är av speciellt intresse. / AbstractObjective: To explicate and describe the experience of dental care taking, from the perspective of sexually abused victims.Methods: Thirteen informants 19-56 years, who experienced sexual abuse and in whom the abuse experiences were remembered and expressed during a dental appointment, were interviewed. They were encouraged to tell in their own words and in as much detail as possible about encounters in dental care. The interviews were recorded digitally and transcribed verbatim. The collected material was analyzed according to Qualitative Content Analysis.Results: A pattern that describes the informant’s experiences was identified and classified in the following theme and categories. The theme that was identified was, Care taking in the dental setting of patients who have been sexually abused lies on an unstable foundation and demands predictability as well as a distribution of power. Furthermore, two categories were identified, the first was The dentists “responsibility with the subcategories, The reluctant exposure and Distribution of power. The second category identified was The patient in ”focus” with the subcategories Active assistants and Interpretation of signals- the subtle expression of needs. Conclusion: Treatment in the dental setting of patients who have been sexually abused lies on a unstable foundation that can quickly fall apart if the care taking has deficiencies. Based on an understanding that the patient has been sexually abused, an individually tailored patient centered treatment is suggested, where emphasis on asking the question about the experience of violence is of special interest.

Bakgrund: Sexuella handlingar som saknar uttalat och frivilligt deltagande är ett övergrepp samt ett brott mot mänskliga rättigheter, ett problem som förekommer över hela världen. Traumat som drabbar den utsatta individen kan orsaka både akuta och långvariga stressreaktioner vilket kan medföra såväl kroppsliga som känslomässiga konsekvenser. Sjuksköterskans bemötande kan bli avgörande i huruvida patienten väljer att berätta om sin utsatthet. Det är av stor vikt att sjuksköterskan har kunskap om våldstecken samt är lyhörd, visar respekt och empati i mötet med individen. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka hälsokonsekvenser för individer som utsatts för sexuella övergrepp. Metod: Metoden som användes var en allmän litteraturstudie baserad på analys av tio vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultatet identifierade fyra huvudkategorier: psykologisk, fysiologisk, social samt känslomässig påverkan. Konklusion/implikation: Erfarenhet av sexuella övergrepp kan yttra sig i fysiska, psykiska, sociala och känslomässiga konsekvenser. Individer som utsatts för övergrepp påvisar mer frekvent kontakt med hälso- och sjukvård men de kan ha svårt att se samband mellan händelse av övergrepp och sina upplevda besvär av ohälsa. Sjuksköterskan behöver kunskap om våld, övergrepp och dess konsekvenser för att kunna säkerställa god vård och beredskapen förutsätter att hälso- och sjukvårdspersonal fortlöpande utbildas. / Background: Sexual acts without explicit and voluntary participation is an assault and a violation of the human rights, a problem that occurs worldwide. The trauma that affects the victim can cause both acute and long-term stress reactions, which can lead to both physical and emotional consequences. The nurse's treatment can be decisive in whether the patient chooses to tell about their vulnerability. It is of great importance that the nurse has knowledge of the signs of violence and is responsive, shows respect and empathy in the meeting with the individual. Aim: The aim of the literature study was to investigate the health consequences for patients/individuals who have been subjected to sexual abuse. Method: The method used was a general literature review based on the analysis of ten scientific articles. Results: The results identified four main categories: psychological, physiological, social and emotional impact. Conclusion/implication: The experience of sexual assault can be manifested as physical, psychological, social and emotional consequences. Individuals who have been subjected to abuse demonstrate more frequent contact with health care, but they may find it difficult to see the connection between the event of abuse and their perceived symptoms of ill health. Nurses need knowledge about violence, assault and its consequences to ensure good care and readiness requires continuous training of health care professionals.

This study aims to examine professionals’ views of girls who commit sexual abuse in order to problematize norms and conceptions of gender and sexuality in the work with children and young people. In order to do this, we used a vignette study and combined it with focus groups interviews as a method to gather data. We had two focus groups where one consisted of three social workers and the other of four teachers. Our two vignettes depicted a fictional case where the characters in the vignettes were two children, age 10 and 12, where the oldest child sexually abuses the youngest. The only difference between the vignettes was the perpetrator’s gender. The purpose of the vignettes was to examine the professionals’ views of girls who commit sexual abuse as well as norms and conceptions of gender and sexuality linked to the problem. To analyse the results, we used Hirdman’s theory of gender system and Gagnon’s and Simon’s theory of sexual scripts. In line with the previous research we presented, our results show that the knowledge of girls who commit sexual abuse among professionals is not sufficient and that prevailing gender structures and conceptions of men’s and women’s sexuality affect the professionals’ views of girls who commit sexual abuse. The main result of our study shows that the professionals use different explanatory models regarding sexual abuse committed by girls and boys, which can be seen as new knowledge that our study has identified as this has not been addressed in the precious research we have taken part in.

<p>Uppsatsens syfte har varit att med hjälp av diskursanalys analysera fem tingsrättsdomar där kvinnor dömts för sexuella övergrepp mot barn, med avseende att studera om rättsväsendet framställer de kvinnliga gärningsmännen utifrån ett offer eller förövarperspektiv. Syftet var också att studera huruvida kvinnorna framställer sig på något av endera sätten. Våra teoretiska utgångspunkter var genusvetenskaplig teori och teorin om kvinnors brottlighet.</p><p>Resultatet av uppsatsen visar på att ett flertal av tingsrättsdomarna tenderade att fokusera på kringliggande omständigheter i de kvinnliga förövarnas liv istället för den brottsliga gärningen. De omständigheter som var i fokus i domsluten var de kvinnliga förövarnas psykosociala situation, detta uppfattade vi som att tingsrätten ser kvinnorna som offer hellre än som gärningsmän. Resultatet visar också på att i flertalet av fallen tenderade de kvinnliga förövarna att framställa sina brottsliga gärningar utifrån att tillskriva sig själva vedertagna kvinnliga attribut.</p>

Metoo-rörelsen startade 2017 när kvinnor inom flera olika branscher offentligt berättat att de utsatts för sexuella övergrepp (SÖ) och sexuella trakasserier (ST). Metoo möttes med både hyllningar och kritik, och vi önskar därför undersöka vilka faktorer som påverkar allmänhetens inställning till metoo. Vi har undersökt detta via en explorativ enkätstudie med ett bekvämlighetsurval med 288 kvinnor och 119 män, där medelåldern är 25 år. Vi har fyra hypoteser; kvinnor kommer vara mer positiva till metoo än män, de som i hög grad tror på könsmaktsordningen kommer vara mer positiva till metoo, de som tycker att SÖ är mycket allvarligt kommer vara mer positiva till metoo, samt att de som har egna erfarenheter av SÖ kommer vara mer positiva till metoo.  En stegvis regressionsanalys, med stöd till metoo som beroendevariabel, visade att samtliga variabler har ett signifikant förklaringsvärde, där tro på könsmaktsordningen är viktigast. Detta innebär bland annat att ideologi är en starkare prediktor än kön. Det betyder att män som tror mer på könsmaktsordningen är mer positiva till metoo än kvinnor som tror mindre på könsmaktsordningen, trots att metoo främst är en rörelse för kvinnor. Det fanns ingen signifikant skillnad mellan kvinnor och män gällande hur allvarligt de tycker att SÖ är. Sammanfattningsvis ser vi att inställning till metoo har starka samband med ställningstaganden relaterade till ideologi och feminism, och resultaten kan användas för att bättre förstå människors reaktioner i dessa sammanhang. / The metoo movement started in 2017 when women in different fields of work spoke out about being victims of sexual assault and sexual harassment. Metoo was received with both tributes and criticism, and therefore we wish to examine which factors affect the public's attitudes to metoo. We investigated this through an explorative survey study with a convenience sample of 288 women and 199 men, with an average age of 25 years. We have four hypotheses; women will be more positive to metoo compared to men, those who strongly believe it exists a gender order will be more positive to metoo, those who think sexual assault is very severe will be more positive to metoo and those who have experienced sexual assault will be more positive to metoo. A stepwise regression analysis, with support to the metoo movement as the dependent variable, showed that all variables had a significant impact, where belief in the gender order was most important. Ideology is thus a stronger predictor than sex. That means that men who believe in the gender system are more positive to metoo than are women that do so to a lesser extent, in spite the fact that metoo is mainly a movement for women. There was no significant difference between women and men regarding how severely they viewed sexual assaults. In summary, we found that attitudes to metoo are strongly connected with standpoints related to ideology and feminism, and the results can be used to better understand people's reactions in these contexts.

<p>The aim of this qualitative study was to examine six individuals' experiences to talk about the sexual abuse that occurred in their childhood. We interviewed five women and one man, using a phenomenological approach during the work process. The theories emerged as we analyzed our results and appeared to be communication, cognitive theory, validation, trauma theory and taboo. The results showed that the respondents, whom disclosed the abuse as children, were most likely to get a negative response from both formal and informal support systems. While as adults they were confirmed to a greater extent and therefore achieved a better physical and mental wellbeing. Although it may be difficult to listen to the respondents’ experiences of sexual abuse, it is of great importance that the social surroundings dare to listen and acknowledge their stories. The result also showed the importance of confirmation and to be validated as they talked about the abuse. Our findings support earlier research stating the importance of validation, and that the reactions from their social surroundings, were most important for the outcome of the disclosure.</p>

<p>Studiens syfte har varit att öka kunskapen och förståelsen för sexuella övergrepp mot kvinnor, så som den beskrivs i ett urval av forskningslitteraturen. Frågan som har varit i fokus är: Hur diskuteras våldtäkt och sexuella övergrepp i forskningslitteraturen, ur ett teoretiskt och behandlingsmässigt avseende? Studien har utförts i form av en kunskapsöversikt och bygger på ett urval av svenskspråkig samt internationell forskningslitteratur. Huvudinriktningen har varit att med feministisk och psykodynamisk teori som analysverktyg, diskutera sexuella övergrepp utifrån betydelsen av förövarens identitet och bakgrund, aktuella normer, föreställningar och värderingar i samhället kring förväntningar på förövare och offer. Vidare har sexuella övergrepp granskats ur en juridisk aspekt. Slutligen undersöks olika behandlingsmetoder för förövaren, där litteraturen uppvisar en mångfald kring olika behandlingsmetoder. En gemensam nämnare för dem alla är att behandlingen bör utformas individuellt för varje dömd gärningsman. Förövaren skall efter behandlingen kunna förstå, identifiera, känna samt kunna kontrollera sitt sätt att uttrycka aggression och vanmakt. Forskningslitteraturen belyser utifrån psykodynamisk teori att förövarbeteendet har uppkommit genom tidiga störningar under personlighetsutvecklingen, orsakade av bland annat fysisk och psykisk misshandel samt sexuella övergrepp i barndomen, förövaren känner sig maktlös och han kompenserar sig för det genom att agera ut och ta makten. Feministisk teori menar följaktligen att fysiskt våld och sexuella övergrepp är ett uttryckssätt för den manliga könsrollens strukturella makt och styrka. Resultaten visar på en komplex problembild där det finns ett samband mellan förövarens personlighet, identitet, omgivningen, förväntningar, påverkan och förebilder. Utöver detta inverkar även individuell och strukturell makt vid sexuella övergrepp.</p>

<p>Tanken med denna uppsats var att vara till hjälp för att synliggöra och skapa diskussion bland skolans pedagoger om hur man kan upptäcka att elever far illa i hemmet och hur anmälningsplikten hanteras i dess verksamhet. Vi önskade att denna uppsats skulle kunna leda till ett bättre samarbete mellan socialtjänsten och skolans verksamhet. Detta för att elever som far illa i hemmet ska få hjälp av skolan i tid. Vårt resultat i undersökningen byggde på kvalitativa intervjuer med pedagoger, rektorer och socialsekreterare, och hade till syfte att visa på hur vårt valda arbetsområde fungerade i praktiken. Undersökningen visade att skolans personal har brister i kunskap om anmälningsplikten och vilka signaler elever kan visa som far illa i hemmet. Vidare visade undersökningen även på att ett samarbete mellan skola och socialtjänst inte finns så länge någon elev på skolan inte far illa i hemmet. Trots detta menade flertalet informanter på att ett samarbete är något att sträva efter. Det vi reagerade starkt över var informanternas bristfälliga kännedom om anmälningsplikten och signaler på att elever far illa i hemmet. Vidare såg vi en brist i information och kommunikation dels inom skolan och dels mellan skola och socialtjänst. En övergripande lösning kan vara att skapa ett kontinuerligt samarbete där det utbyts kunskaper och information mellan dessa myndigheter.</p>