No description available.

No description available.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur förskollärare uttrycker sig kring begreppet integritet samt hur de menar att integritet blir synligt i arbetet med barn mellan 1-3 år. I inledning och bakgrund presenteras begreppet integritet kopplad till barnens rättigheter i förhållande till styrdokument och till en stark självkänsla. Detta anses som ett sätt att bl. a förebygga sexuella övergrepp. Studien utgår ifrån en omsorgsetik perspektiv och en anknytningsteori. Den valda metoden för studien är kvalitativ forskningsmetod och semistrukturerade intervjuer med 6 förskollärare. I resultaten synliggörs integritet som ett viktigt och mångfacetterat begrepp som kan förstås på olika sätt och kopplas till olika rättigheter. Omsorg och trygghet är centralt i analysen och de relationer som skapas mellan förskollärare och barn är essentiella för ett barns förståelse kring ämnet. Integritetsarbetet uttrycks i förskollärarnas handlingar i olika omsorgssituationer men de arbetar också medvetet på olika sätt kring förståelse av integritet och kränkning. Studiens resultat lyfter fram kopplingen mellan integritet och en stark självkänsla som uppnås genom att skapa trygga relationer och respekt av barnet som individ. En individ med en stark självkänsla tror på sig själv och vågar säga ifrån. Däremot förhindras arbete med integritet av olika anledningar och medför att förskolläraruppdraget inte riktigt fullföljs.

Bakgrund: En av tre kvinnor har någon gång under sin livstid blivit utsatt förnågon form av sexuella övergrepp. Den utsatta kvinnan är en vanligtförekommande patient inom alla delar av vården. Av den anledningen behöversjuksköterskor veta hur de bäst skall bemöta patienten samt hantera sina egnakänslor som kan uppstå i detta möte. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är attundersöka hur kvinnliga patienter som utsatts för våldtäkt/sexuella övergrepp ochvårdpersonal upplever det vårdande mötet med varandra. Metod: Enlitteraturstudie med kvalitativ ansats. Litteratursökningar gjordes i CINAHL,PubMed och PsycInfo för att hitta studier som svarade till syftet.Kvalitetsgranskning gjordes med SBU:s granskningsmall och innehålletanalyserades med hjälp av innehållsanalys för att få fram relevanta teman ochkategorier. Resultat: Resultatet presenteras utifrån tre huvudteman: första mötetär avgörande, vikten av transparens och till sist oro & rädslor. Slutsats: detvårdande mötet upplevs som väldigt jobbigt och utmanande både frånsjuksköterskans och den utsatta kvinnans håll. Båda parterna påverkadeskänslomässigt av mötet, positivt och negativt. Sjuksköterskan kunde känna sigosäker i bemötandet med den det utsatta kvinnan på grund av kunskapsbrist ochbrist på erfarenhet. För kvinnorna var de viktigt att känna kontroll i mötet ochgemensamt för kvinnorna var att de hade önskat att vårdpersonalen vågade frågamer kring övergrepp så hon hade kunnat få den hjälpen hon var i behov av.

Bakgrund:Sexuella övergrepp mot barn ger många negativa hälsomässiga konsekvenser. En stor andelav de barn som utsatts för sexuella övergrepp berättar inte om det för någon och forskningvisar att de i genomsnitt är tysta om övergreppen i genomsnitt 17,2 år. Orsakerna till att barn berättar om att de är utsatta för sexuella övergrepp är att de känner ett behov av att berätta om det för att den psykiska påfrestningen är så stor och för att de vill förhindra övergrepp. De berättar också om sexuella övergrepp när de får möjligheten genom kunskap och tillitsfulla relationer där de blir tillfrågade. Syfte:Syftet med denna litteraturöversikt är att redogöra för vad som får barn att berätta om att de är utsatta för sexuella övergrepp. Metod:Metoden i denna studie är en litteraturöversikt. Det gjorde systematiska litteratursökningars om resulterade i åtta artiklar som svarade mot studiens syfte. Artiklarna som användes till resultatet i studien kvalitetsgranskades och sammanställdes i teman och subteman. Resultat:I resultatet framkom två teman och fem subteman. De teman som togs fram var ‘’behov av att berätta’’ och ‘’möjlighet att berätta’’. Subteman var ‘’psykisk påfrestning att hålla hemligheten’’, ‘’förhindra övergrepp’’, ‘’barns kunskap om sexuella övergrepp’’, ‘’tillitsfulla relationer’’ och ‘’att bli tillfrågad’’. Konklusion:Barn behöver känna ett behov av att berätta och uppleva en möjlighet att berätta för att kunna berätta om sexuella övergrepp. / Background:Child sexual abuse lead to a range of negative health consequences. A large amount of those who are subject to abuse don’t tell anyone about it, and research indicates that in average they stay silent for 17,2 years. The reasons why children tell about sexual abuse is that they feel the need to because of the intolerable psychological burden and a strong wish to prevent further abuse. They also talk about abuse when they are given the opportunity through knowledge of child sexual abuse and when asked about it in trusting relationships. Aim:The aim of the study is to describe what makes children say that they are exposed to sexual abuse. Method:The method in this study is a literature review. Systematic literature searches were done that resulted in eight articles that corresponded to the purpose of the study. The articles used fort he results of the study were quality reviewed and compiled into themes and sub-themes. Results:The results revealed two themes and five sub-themes. The themes that were developed were"need to tell" and "opportunity to tell". Subthemes were "mental strain to keep secret","prevent abuse", "children's knowledge of sexual abuse", "trusting relationships" and "to be asked". Conclusion:Children have to feel the need to tell and experience an opportunity to tell in order to be able to talk about sexual abuse.

AbstractTitel: Varför är det ingen som reagerar? En studie om vilken kunskap förskolelärare har om barns tecken på sexuella övergrepp. Why does nobody take notice?A study about what preschoolteachers know about childrens signs of sexual abuseFörfattare: Heléne Mårtensson och Katharina Rosengren, Lärarutbildningen Malmö högskola 2007Syftet med detta arbete har varit att kartlägga förskolepedagogers kunskap i att tyda tecken på sexuella övergrepp. För att uppnå vårt syfte och få svar på våra frågor har vi genomfört kvalitativa intervjuer i två olika kommuner. Frågeställningen vi utgick ifrån var: Vilken kunskap har pedagoger i förskolan om sexuellt utsatta barn?, Hur kan de tyda signaler hos de sexuellt utsatta barnen?, Finns det någon handlingsplan i förskoleverksamheten som tar upp frågan om hanterandet av barn som utsatts för sexuella övergrepp?Resultatet av intervjuerna visar att erfarenheten av att anmäla sexuella övergrepp är liten mycket beroende på en okunskap om vilka signaler man ska vara observant på. Pedagogerna har inte fått och heller inte begärt någon fortbildning i ämnet och många vittnade om att det fanns andra ämnen som kändes mer aktuella. Att vi valde den titel som vi gjorde på vårt examensarbete hänger samman med att just denna fras återkommer regelbundet i de skönlitterära och självbiografiska böcker vi läst och som är skrivna av författare som varit utsatta för sexuella övergrepp som barn. De undrade ständigt varför det inte var någon som reagerade på de signaler de tyckte sig sända ut.Slutsatserna vi kom fram till blev att förskolepedagoger har ingen eller liten kunskap om hur de ska tyda utsatta barns signaler och att utbildning i ämnet inte bör ligga i grundutbildningarna på grund av den redan omfattande utbildningsplanen. Vi anser därför att det borde åligga kommunerna att utbilda personal kontinuerligt. Vi hoppas att vi med detta arbete kan så ett frö hos någon pedagog att begära fortbildning eller att ta reda på fakta på egen hand.Nyckelord: barn, förskola, sexuella övergrepp, signaler

The purpose of this study was to examine voluntary organizations' perceptions of the newsexual offenses legislation, the so-called consent law, as well as their experiences andperceptions of attitudes and norms linked to women's sexual integrity and self-determination.The study aims to highlight the effectiveness of the consent law to have a normative effect andchange harmful attitudes and norms in society around women's bodies. To investigate this, aqualitative study was used where semi-structured interviews were conducted with participantsfrom various voluntary organizations. The study concluded that the consent law to some extenthad the normative effect that was hoped for, at least as far as can be seen at present. The studyalso showed that the preventive work and dissemination of knowledge is an important part oftrying to change the harmful attitudes and norms in the society, partly because the legislationshould work to the maximum and partly because the legislation itself cannot eliminate sexualabuse. However, legislation is necessary and an important step towards a society without sexualabuse and where women's bodies are not objectified.

The purpose of this thesis has been to examine preventing child sexual abuse in four elementary schools in Stockholm, Sweden. The study is based on qualitative interviews with school counselors. The aim of this thesis was to find out how and if elementary schools in Sweden work with preventing child sexual abuse. The aim was also to examine how the school counselors reason about the schools efforts to prevent child sexual abuse. Their statements was analysed with Foucault’s theory about sexual history to get a deeper understanding for why people reason the way they do when it comes to issues like this. It was interesting to see if there was something in our history that made us think the way we do. An organization theory was used to help understand why the school works the way it does, but also to get a better understanding for the schools discretion. The main conclusions of this study have been that these four schools in Sweden mostly focus on children that already have been sexually abused rather than trying to prevent child sexual abuse from happening in the first place. It was also found that most of the school counselors were feeling that there lies a taboo around this kind of topic.

Bakgrund: Tandvårdsrädsla kan uppkomma från händelser både inom tandvården och utanför. Det finns olika grader av tandvårdsrädsla och majoriteten av befolkningen upplever någon form av tandvårdsrädsla. Det har visat sig att tandvårdsrädsla har en negativ påverkan på den orala hälsan. Vid sexuella övergrepp kan personerna drabbas av flertalet skadliga följder, både psykiska och fysiska, som tandvårdspersonal kan notera vid kliniska undersökningar. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att undersöka eventuellt samband mellan tandvårdsrädsla och sexuella övergrepp. Metod: Metoden är en litteraturstudie, där artikelsökning med sökordskombinationer utfördes i olika databaser. De utvalda artiklarna fick genomgå flera urvalssteg och en kvalitetsgranskning. Resultat: Studierna visar ett splittrat resultat gällande sambandet mellan tandvårdsrädsla och sexuella övergrepp, men de flesta studier kunde påvisa ett statistiskt signifikant samband. Flera faktorer inom tandvården kan framkalla flashbacks och bidra till en negativ upplevelse av tandvården. Personer som har blivit oralt sexuellt utnyttjade uppvisar högre nivåer av tandvårdsrädsla och har svårare att ta kontakt med tandvården. Slutsats: Det finns bekräftade samband mellan tandvårdsrädsla och sexuella övergrepp. Det har visat sig att vissa moment inom tandvården kan ha en negativ påverkan på tandvårdsupplevelsen. / Background: Dental fear may originate from both incidents within or outside of the dentistry.  The majority of the population experience some form of dental fear in varying degrees. It has been shown that dental fear has a negative impact of the oral health. Due to sexual abuse, people may suffer from several harmful consequences, which can be observed during a clinical examination. Aim: The aim of this review was to explore eventual relationship between dental fear and sexual abuse. Method: The method used was a literature review. An article search with keyword combinations was carried out in different databases. The selected articles went through several steps of selections and one quality assessment. Result:  The studies showed a divided result, but most studies could demonstrate a statistically significant relationship between dental fear and sexual abuse. Several factors in dentistry may evoke flashbacks and contribute to a negative perception of dentistry. Victims of oral sexual abuse presented higher levels of dental fear. Conclusion: There is a confirmed relationship between dental fear and sexual abuse. Certain elements within the dentistry can have a negative impact on the dental care experience.

Young men who commit sexual abuse is a complex topic. This study is based on litterature on the subject and the material is processed through a qualitative content analysis. The study aims to study how the litterature describes the reasons why young men commit sexual abuse. It also aims to explore what is described to be effective treatment of young men who committed sexual abuse.   The study found that most of the young men who commit sexual abuse comes from families where violence and psycohological abuse occurs. Many have themselves been victims of sexual abuse. Futhermore, causes such as low self-esteem, social and emotional loneliness and insecure attachment emerge as a common factor among the offenders. Some current treatment advocates that family, school and peers should be included. Others believe that trauma processing is required before any other treatment can begin, because the boys often have difficult experiences in their past. Others aspects of successful treatement is to show the young offenders respect and understanding. / Unga män som begår sexuella övergrepp är ett komplext område. Denna studie bygger på litteratur kring ämnet och genom en kvalitativ innehållsanalys är sedan materialet bearbetat. Syftet med studien är att studera hur litteraturen beskriver orsaker till varför unga män begår sexuella övergrepp. Syftet är också att utforska vad som beskrivs vara verksamt i behandlingen av de unga män som begått sexuella övergrepp.   I studien framkommer att de flesta av de unga män som begår sexuella övergrepp kommer från familjer där våld och psykisk misshandel förekommer. Många har också själva blivit utsatta för sexuella övergrepp. Vidare framkommer orsaker så som dåligt självförtroende, social och emotionell ensamhet samt otrygg anknytning. Gällande behandling förespråkar vissa att familj, skola och kamratgrupp bör inkluderas. Andra menar att traumabearbetning krävs innan annan behandling kan sättas in då pojkarna ofta har upplevt mycket svåra händelser. Andra aspekter av en verksam behandling är att visa den unge respekt och förståelse.