• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 237
  • 9
  • 1
  • Tagged with
  • 249
  • 76
  • 59
  • 50
  • 49
  • 49
  • 49
  • 48
  • 41
  • 38
  • 34
  • 33
  • 33
  • 32
  • 32
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
31

Nominalfrasutveckling hos andraspråkstalare? : En textanalytisk undersökning av sex texter på svenska skrivna av sex andraspråksinlärare inom sfi-utbildningen

Vinsa, Anneli January 2013 (has links)
Syftet med studien har varit att undersöka nominalfrasutvecklingen hos sex inlärare på Sfi-nivå genom att analysera nominalfraserna i texter som inlärarna skrivit och jämföra dessa med den morfologiska utveckling som Pienemann beskriver i processbarhetsteorin (Pienemann 1998) och Monica Axelsson i sin nominalfrasmodell (Axelsson 1994). Genom analysresultaten beskriver jag sedan på vilken utvecklingsnivå enligt de olika teoretiska modellerna som inlärarna befinner sig. Jag har också jämfört teorierna och deras beskrivningar av nominalfrasutvecklingen hos andraspråksinlärare av svenska för att se vilka likheter och skillnader som finns mellan processbarhetsteorin och Monica Axelssons nominalfrasmodell.
32

Handledning och formativ bedömning av elever på SFI

Hermansson, Mikaela January 2012 (has links)
No description available.
33

Könade samtal : En analys av könsmönster i sfi-undervisningen

Rosén, Jenny January 2006 (has links)
Att lära sig att tala ett språk innebär så mycket mer än att lära sig ord och grammatik. Det handlar också om att lära sig kommunikativ kompetens d.v.s. de normer och regler för hur man använder språket. Forskning kring kön och språk har påvisat hur dessa normer varierar såväl mellan olika kulturer som mellan kvinnor och män. Syftet med den här uppsatsen är att belysa och analysera elevers möjligheter att aktivt delta i undervisningen i svenska för invandrare utifrån ett genusperspektiv. Jag har utifrån klassrumsobservationer och audioinspelningar valt att analysera samtalen i klassrummet med fokus på turtagning, användningen av minimal respons och förmågan att lyssna. Resultaten visar att talutrymmet fördelas relativt jämnt mellan könen i klassrummet men att detta är beroende av hur undervisningen utformas. Olika turtagningsmönster används i olika situationer av olika elever och jag menar därför att det är lärarens ansvar att organisera undervisningen så att alla elever oavsett kön eller kulturell bakgrund ges möjlighet att delta i klassrummets samtal. Ojämlikheten mellan könen i klassrummet upprätthålls dock inte genom männens dominans av talutrymmet utan genom att de inte lyssnar på de kvinnliga eleverna. Genom att ignorera de kvinnliga talarna bekräftas kvinnornas underordning och upprätthåller och reproducerar därmed ojämlikheterna såväl i klassrummet som utanför. Slutligen ifrågasätter jag dock värdet av att analysera klassrumssamtal enbart utifrån kön. Genom språket både skapas och uttrycks ett flertal olika identiteter hos en människa och jag vill istället förespråka intersektionella analyser som fokuserar språkets betydelse i samspelet mellan dessa delar av identiteter.
34

En bild säger mer än tusen ord : Hur sker valet av bilder i sfi-undervisningen? / A picture speaks a thousand words : How are pictures chosen in Swedish for Immigrants teaching?

Blom, Samanthi January 2009 (has links)
<p>I västvärlden överhopas vi av bilder. En del menar att vi lär oss att läsa bilder på samma sätt som vi lär oss läsa en bok. Hur är det med studeranden som aldrig gått i skolan? Möter de några bilder och lär de sig att tolka dem? Är sfi-lärare medvetna om vilka bilder man bör använda i skolan och använder sig alfabetiseringslärar av ”enklare” bilder i sin undervisning jämfört med andra lärare?</p><p>Studien har haft en kvalitativ utgångspunkt med intervjuer av både lärare och elever. Det har visat sig att lärare i alfabetiseringsklasser i större utsträckning använder sig av ”enkla” bilder än vad lärare i andra klasser gör. Trots att eleverna möter bilder varje dag, framgår det att 50% av lärarna inte har någon utbildning för hur man ska använda bilder i skolan. </p>
35

Kan man synliggöra skriftlig grammatisk kompetens? : En explorativ studie av godkända texter i Nationellt prov Sfi C / Can you make writing skills and grammar competence visible in second language learning?

Renlund, Bodil January 2013 (has links)
Studien syftar till att förtydliga och konkretisera den skriftliga kommunikativa, grammatiska kompetens man kan förvänta sig och kräva av deltagare, som gått studieväg 2, för att bli godkända. Den här studien, ett explorativt arbete, synar skriftlig förmåga på studieväg 2 kurs C, eftersom det är en nivå för språklig basfärdighet, som inte alltid är så lätt att uppnå. Jag är intresserad av vad eleverna åstadkommer i texter, som är bedömda och betygssatta, som E eller D, av andra inom Sfi- verksamheter i Stockholmsregionen. Genom att studera godkända elevtexter från Nationella Provet kurs C, får jag syn på exempel av den språkliga förmåga som kan förväntas av eleverna på den kursen. Texterna bör kunna ge ledtrådar till att konkretisera den språknivå eleverna befinner sig på och förtydliga kunskapskravens formulering. Vilka språkliga kännetecken finns i elevtexterna? Hur kan skriftlig kommunikativ kompetens synliggöras?     Trettio texter med en uppgift att berätta om en personlig händelse, ingår i studien. Resultatet visar att sex språkliga kännetecken, där av en mängd fraser, förekommer i de flesta av texterna och kompletterar, de skriftliga kunskapskrav Skolverket formulerat för kurs C. Fler och olika analyser av den språkanvändning eleverna har i godkända texter, från Nationella provet Sfi C, ger ett mer konkretiserat underlag för lärare och inlärare att sträva mot. Ett underlag som behövs för att kortutbildade andraspråksinlärare ska förstå de kunskapskrav de måste nå upp till för att klara av Sfi kurs C.
36

Sfi-lärares erfarenheter av att studera under liknande språkliga villkor som sina elever

Gustavsson, Christine January 2015 (has links)
Studiens syfte var att undersöka och ge en övergripande bild av sfi-lärare upplevelser av att studera under liknande språkliga villkor som sina elever på sfi. För att kunna ge en helheltsbild valde jag att använda mig av tre frågeställningar som fokuserar på olika delar av deras upplevelser; hur talar lärarna om sina erfarenheter av att vara elev under liknande språkliga villkor som sina elever? Hur talar lärarna om sina erfarenheter av att möta sina elever sedan de börjat studera på kursen? Vilka insikter uttrycker lärarna att kursen har gett om sfi-lärarrollen? För att undersöka detta fick sfi-lärare på en skola i en medelstor svensk stad gå en nybörjarkurs i arabiska på målspråket, dvs arabiska var det enda språk som användes i undervisningen och kommunikationen med kursens lärare. Efter kursen genomfördes individuella samtalsintervjuer med sfi-lärarna. Därefter gjordes en innehållsanalys där svaren analyserades i ett sociokulturellt perspektiv på lärande. Resultatet visade att sfi-lärarna uppgav att det varit något annorlunda än de förväntat sig att studera på målspråket. De flesta sa att det gick bra att förstå, trots att de inte förstod allt rent språkligt. Några upplevde dock att det var mycket svårt att förstå eftersom undervisningen inte var på deras modersmål eller ett språk de kunde sedan tidigare. Samtliga lärare berättade att de sett positiva förändringar i mötet med sina elever som talar språket de studerat, men en mötte även negativa attityder från de elever som inte talar språket. Lärarna uppgav att de genom kursen fått större förståelse för elevernas studiesituation samt hur det är att studera som vuxen. Kursen gjorde dem även uppmärksamma på vilka artefakter och medierande redskap som var av störst betydelse i nybörjarspråkundervisning på målspråket.
37

Talspråk och sångspråk : Sfi-pedagogers användning av musik och sång

Ståhlberg, Malin January 2009 (has links)
<p>Lärarexamen</p>
38

Modersmålets betydelse för andraspråksinlärning : En kvalitativ studie om SFI-lärares och SFI-elevers attityder till elevers användning av modersmålet i klassrummet

Nael, Ghazi Shabo January 2015 (has links)
<p>I studien undersöks tre utvalda SFI-lärares samt fyra SFI-elevers inställning till vuxnas användning av modersmålet i SFI-klassrummet, även på vilket sätt och i vilken omfattning informanterna beskriver att modersmålet används i SFI-klassrummet. Studien är genomförd med en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Resultatet åskådliggör att samtliga tillfrågade elever ser på modersmålet som en resurs vid inlärningen av svenska som andraspråk. Två av lärarna uttrycker dock en oro över att modersmålet kan störa inlärningen av det nya språket. En av lärarna har dessutom förbjudit sina elever från att använda sitt modersmål i klassrummet. Informanterna, både lärare och elever, lyfter fram tre olika sätt som eleverna tar hjälp av sitt modersmål: översättning, jämförelser mellan L1 och L2, samt elevförklaringar på L1. Av resultatet framkommer också faktorer som informanterna anser begränsar/ökar modersmålets inflytande som t.ex. likhet mellan L1 och L2, inlärarens ålder och nivå i L1 och L2. Eleverna med längre studiebakgrund använder främst modersmålet för att översätta och jämföra grammatiken mellan språken medan eleverna med kortare studiebakgrund tar hjälp av andra modersmålstalare i klassen, genom att ställa frågor på modersmålet.</p>
39

”Det har blivit ett helt annat arbete - det är ett nytt yrke, tycker jag.” : En kvalitativ studie om SFI-lärares upplevelser av undervisning under pandemin. / ”It has become a completely different job - I think it is a new profession.” : A qualitative study of SFI teachers' experiences of teaching during the pandemic.

Kollberg, Marie January 2021 (has links)
Studien syftar till att beskriva lärares erfarenheter och uppfattningar om coronapandemins påverkan på SFI-undervisningen. Genom en kvalitativ forskningsansats och semistrukturerade intervjuer med fyra SFI-lärare studeras och analyseras vilka konsekvenser som pandemin haft för lärarnas arbetssätt och deras elevers lärandemöjligheter. Dessutom undersöks vilka anpassningar i undervisningen som lärarna gjort pga. den förändrade situationen och huruvida lärarna vill behålla några av dessa anpassningar efter pandemins slut. Studiens resultat visar att lärarna påverkats olika vad gäller arbetssättet där vissa undervisat enbart på distans medan andra kunnat blanda distans- och klassrumsundervisning. Lärarna har gjort stora anpassningar av undervisningen med ökad arbetsbörda som följd och visat på stor flexibilitet och uppfinningsrikedom. Elevernas lärandemöjligheter har påverkats av deras ofta begränsade digitala förutsättningar och bristande studiemiljö. Framför allt har möjligheten till interaktion och talträning påverkats negativt av distansundervisningen. Trots upplevda utmaningar under pandemin ser lärarna möjligheter med den digitala tekniken i framtiden och tror att den kommer att användas mer i undervisningen framöver.
40

Grundläggande lärinlärning på ett andraspråk : Främjande faktorer i undervisningen / Basic reading instruction in a second language : Favourable factors in teaching

Janzon, Helena January 2022 (has links)
No description available.

Page generated in 0.0357 seconds