<p>Godkännandedatum: 2015-06-07</p>

Den här studien syftar till att undersöka barns delaktighet i samlingen ur ett förskollärarperspektiv. Studiens forskningsansats är kvalitativ med semistrukturerade intervjuer med förskollärare som datainsamlingsmetod. Det insamlade datamaterialet analyserades utifrån Shiers delaktighetsmodell för att undersöka nivåerna av delaktighet barn ges i samling. Studiens resultat synliggör att begreppet delaktighet är mångtydigt och svårdefinierat. Det synliggörs även att förskollärare använder strategier inför, under och för att säkerställa delaktighet i samlingen. Stora barngrupper, barns olika förutsättningar och arbetslagets olika synsätt på samlingen är några utmaningar som resultatet visar. Studiens slutsats är att en samsyn kring begreppen delaktighet och samling är nödvändig för att kunna öka barns delaktighet i samlingen.

I den reviderade läroplanen 2018 står det tydligt och klart att barn ska vara delaktiga och ges inflytande i förskolan samt utveckla adekvat digital kompetens. Vår studie syftar till att bidra med kunskap om förskollärares arbetssätt med digitala verktyg och hur barn görs delaktiga och ges inflytande i undervisningen. Begreppen delaktighet och inflytande menar vi har två skilda betydelser. Delaktighet handlar om att få vara delaktig i exempelvis en förbestämd aktivitet och inflytande handlar om att kunna påverka aktiviteten innan den påbörjas. Vi har genomfört halvstrukturerade intervjuer med nio verksamma förskollärare i från två olika kommuner. Intervjuerna har spelats in och transkriberats samt analyserats med Shiers delaktighetsmodell och hans tre steg för delaktighet. Resultatet visar att barn görs delaktiga och ges inflytande om förskollärare har ett medvetet arbetssätt och besitter den digitala kompetensen. Det är även av vikt att pedagoger som arbetar i samma förskola strävar åt samma håll i arbetet med digitala verktyg, för att verktygen ska användas på bästa sätt i undervisningen.

Studiens syfte är att bidra med kunskap om förskollärares uppfattningar av arbetet med barns inflytande i förskolan. Studien genomfördes med kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sex stycken aktiva förskollärare med olika arbetslivserfarenheter. Frågeställningar som formade intervjufrågorna och resultatets delar belyser förskollärares syn, metoder, möjligheter och utmaningar med barns inflytande i förskolan. Shiers delaktighetsmodell användes som teoretisk utgångspunkt. Resultatet visar att det som förskollärarna ser som barns inflytande i förskolan är barnens möjlighet att få påverka sin vardag samt att göra aktiva val. Den största möjligheten för barns inflytande i förskolan visades vara den fria leken där barn själva blir aktiva i utformandet av leken. Genom att anpassa miljön och materialet efter intresset, dela in barnen i mindre grupper, alternativ kommunikation, diskutera och gemensamt forma utbildningen samt att låta barnen prova sina idéer och åsikter. Resultatet visar även på vilka möjligheter och utmaningar det finns i arbetet. Möjligheterna visades vara att genom barnens inflytande och delaktighet skapas större intresse för vidare utveckling och lärande. Förskollärarna betonar att språket är en stor utmaning för barns inflytande i förskolan, både saknad av det verbala språket eller annat modersmål lyfts. Vidare utmaningar för barns inflytande i förskolan beskriver förskollärarna är rutiner och personalens frånvaro. Sammanfattningsvis berörs dessa nyckelord i denna studie.

Vikten av barns inflytande lyfts bland annat i barnkonventionen och svenska styrdokument för skolan och förskolan. Tidigare forskning har visat att det är av stor vikt att pedagogerna är aktiva och närvarande samt ställer öppna frågor och ger toddlarna valmöjligheter. Vidare belyste tidigare forskning att det verbala språket har stor betydelse för hur mycket inflytande toddlare ges. Den tidigare forskningen belyser att inflytande handlar om möjligheten att kunna påverka sin vardag och de beslut som berör toddlaren. Vår studie syftade till att undersöka hur förskollärarna arbetade i förskolan för att ge toddlarna möjlighet till inflytande samt hur toddlarnas inflytande framträdde. Studien utgick från ett sociokulturellt perspektiv samt Shiers fem stegsmodell för inflytande (Shier, 2001). Studiens empiri grundade sig i begreppet proximala utvecklingszonen, begreppet har använts för att analysera och diskutera studien. De metoder som användes under studien för datainsamlingen var intervjuer och observationer av förskollärares arbetssätt kring inflytande samt hur inflytandet framträder hos toddlarna. För att intervjuerna skulle bli möjliga sammanställde vi en intervjuguide med frågor som mestadels handlade om inflytande. Innan intervjuerna utfördes kontaktades sex olika förskollärare som arbetade med toddlare som senare valde att delta i studien. Intervjuerna framhävde vilken syn förskolläraren hade på inflytande samt hur hen arbetade för att ge toddlare inflytande. Till observationerna skapades ett observationsschema som utgick från Shiers (2001) fem stegsmodell vilket underlättade för oss att se när och hur inflytande framträdde. Innan observationerna skedde kontaktades två toddlaravdelningar på olika förskolor. I observationerna synliggjordes de situationer där toddlare gavs möjlighet till inflytande och hur det framträdde. Studiens resultat visade att det fanns begränsningar för förskolläraren att ge toddlare inflytande. Detta eftersom det krävdes mycket tid för förskolläraren att observera och uppmärksamma det som toddlarna visade intresse för genom sitt kroppsspråk. Resultatet visade även att inflytande framträdde som bäst i den fria leken eller under de tillfällen där toddlarna delades in i mindre grupper. Vidare visade studien att även toddlare mötte vissa begränsningar för att få inflytande. Detta eftersom toddlarnas bristande språkfärdigheter blev en begränsning när de försökte få inflytande. En viktig slutsats var att toddlarna mötte inflytande, dock i form av olika begränsade valmöjligheter under sin dag på förskolan. Resultatet av studien belyser att toddlare ges möjlighet till inflytande dock med vissa begränsningar utifrån mognad och ålder. Toddlare ges olika valmöjligheter utifrån pågående aktivitet. Vidare framkom det att toddlares verbala förmågor spelar stor roll för att de ska bli lyssnade till.

Studiens syfte var att undersöka pedagogernas bemötande till hur barn gör för att få delaktighet och inflytande. Studien genomfördes med deltagande observationer där de insamlade materialet tolkades utifrån Shiers delaktighetsmodell. Resultatet grundade sig i två förskolor i två olika kommuner där man involverade åtta olika avdelningar. Förskolornas avdelningar som observerades på respektive förskola var två yngre- samt två äldre avdelningar. Resultatet visade på att barns delaktighet och inflytande påverkades av pedagogernas bemötande och för att barnen ska få en delaktighet samt ett inflytande kunde barnen agera med motstånd på olika sätt. Studiens slutsats är att pedagogernas bemötande till barns försök till delaktighet och inflytande påverkades av pedagogernas kommunikativa kompetenser samt maktposition. Den ömsesidiga kommunikationen skapade däremot möjligheter för barn att få en delaktighet samt ett inflytande.

The aim of the study is to contribute knowledge about the influence of children in preschool through the preschooler's perspective. I chose to use semistructured interviews to visualize preschooler's thoughts, perceptions and experiences regarding the influence of children in preschool. To my help I have three questions: How do preschool teachers view the influence of children? How does preschool teacher support children's influence in preschool? And what challenges does the preschool teacher describe in this work? My result shows that the children get influence in preschool activities to varying degrees depending on the conditions and the situation. Preschool teachers are awere of the obstacles that exist, but my study shows that they try to see opportunities instead and based on the conditions in the preschool practices, the preschool teachers work to give children influence. / Syftet med studien är att bidra md kunskap om barns inflytande i förskolan genom förskollärarens perspekiv. Jag valde att använda mig utav semistrukturerade intervjuer för att synliggöra förskollärarnas tankar, uppfattningar och erfarenheter kring barns inflytande. Till min hjälp har jag tre frågeställningar: hur ser förskollärarna på barns inflytande? Hur stödjer förskolläraren barns inflytande i förskolan? Och vilka utmaningar beskriver förskolläraren i detta arbete? Mitt resultat visar att barnen får inflytande i förskolleverksamheten i olika utsträckningar beroende på förutsättningar och på situationen. Förskollärarna är medvetna om de hinder som finns, men min studie vsar att de försöker se möjligheterna istället och utifrån de förutsättningar som finns i verksamheten arbetar förkollärarna för att ge barnen inflytande.

Förskollärare har ett särskilt ansvar för att barn ska få inflytande i förskolan. Syftet med studien är att belysa förskollärares uppfattningar och erfarenheter avseende ansvaret för de yngsta barnens möjligheter till inflytande i förskolan. Metoden som användes för att samla in empirin var semistrukturerade intervjuer med åtta förskollärare. Shiers (2010) delaktighetsmodell har synliggjort i vilken omfattning barnens inflytande kan förstås i relation till modellens fem nivåer. Resultatet är indelat i följande kategorier: 1) vikten av att se barns alla kommunikationsuttryck för att möjliggöra inflytande, 2) betydelsen av barns intressen för att möjliggöra inflytande, 3) barns personligheter och behov påverkar möjligheten att utöva inflytande och 4) begränsningar av barns inflytande. Det framkommer i resultatet att förskollärarna uppfattade vikten av att tillvara ta barnens intressen i utformningen av lärmiljön och i planering av undervisning för att möjliggöra barns inflytande. Förskollärarna uppfattade även att det är betydelsefullt att uppmärksamma barns alla kommunikationsuttryck, för att skapa förutsättningar till deras inflytande. Förskolans rutiner, barngruppens storlek och vad förskollärare anser vara barnets bästa, uppfattar förskollärarna som begränsningar av de enskilda barnens inflytande. Förskollärarna beskrev utifrån sina erfarenheter att barns varierande förutsättningar, liksom behov och personligheter, påverkar deras möjlighet till inflytande i förskolan. För att främja alla barns möjlighet till inflytande uppfattade förskollärarna gruppindelning som en givande pedagogisk metod. / Preschool teachers have a special responsibility to enable children's influence in preschool. The purpose of this study was to clarify preschool teachers perceptions and experiences regarding their task to ensure the youngest children's opportunities for influence in preschool. Semi-structured interviews were used to gather the empirical material Shiers (2010) model, pathways to participation, was used analyzed the extent of children's influence on the preschool activities. The results are divided into the following categories: 1) The importance of seeing all forms of communication that children express, 2) recognition of children's different interests are important for enabling influence, 3) the variation in personality and children's different abilities to exercise influence and 4) restriction of children's opportunity for influence. The result clarifies that preschool teachers experience of planning and designing the education and environment through children's interests is a way to enable children's influence. The preschool teachers also explain the importance of all children's communication expressions, because it creates opportunities for children to influence. According to preschool teachers, children's influence is limited by preschools routines, the largess of the children's group and what the preschool teachers consider to be the child's best interests. The preschool teachers experience is that children’s needs and personalities, affect their ability to influence in preschool. To promote that all children have opportunities to influence, the preschool teachers experiences is that group dividing is a rewarding pedagogical method.

Bakgrunden till studien är att daglig verksamhet till stor del handlar om att skapa meningsfull sysselsättning för dem som inte har möjlighet att arbeta eller studera. Dock är meningsfull sysselsättning subjektivt och komplext och skiljer sig åt mellan brukare, personal på dagliga verksamheter och politiker. Syftet med studien är att få kunskap om pedagogers erfarenheter av att skapa meningsfull sysselsättning för brukare på daglig verksamhet. Detta genom att dels få kunskap om pedagogers syn på vad meningsfull sysselsättning kan innebära och vilka förutsättningar som behövs för att skapa meningsfull sysselsättning, dels få kunskap om pedagogernas roll att skapa meningsfull sysselsättning. Metoden som har använts är kvalitativ semistrukturerad intervju. Intervjuerna har skett med fyra pedagoger på daglig verksamhet som har det pedagogiska ansvaret. Antonovskys teori om Känsla av sammanhang och Shiers delaktighetsmodell har använts för att analysera resultatet. I resultatet framkommer det att synen på vad meningsfull sysselsättning innebär kan se olika ut och att pedagogerna har en bred roll med flera uppgifter. Uppgifterna handlar bland annat om att ha ett stort kontaktnät runt brukarna och att skapa förutsättningar till meningsfull sysselsättning genom att göra daglig verksamhet till en trygg, motiverande och anpassad miljö. / The background to the study is that daycare center are largely about creating meaningful activity for those who have an LSS decision and are unable to work or study. However, meaningful activity is subjective and complex and differs between participants, staff at daycare centers and politicians. The aim of the study is to gain knowledge about pedagogues’ experiences of creating meaningful activity for participants at daycare center. This by gaining knowledge of the pedagogues’ views on what meaningful activity might mean and what conditions are needed to create meaningful activity, and gaining knowledge of the professional role of the pedagogues’ in relation to creating meaningful activity. The method used is a qualitative semi-structured interview. The interviews were conducted with four pedagogues who have the pedagogical responsibility at daycare centers. Antonovsky's theory Sense of Coherence and Shier's model of participation has been used to analyze the results. The result show that the views of what meaningful activity might mean differs and that the pedagogues’ professional role contains several tasks. The tasks include, among other things, managing a large contact network around the participants and creating the conditions for meaningful activity by making daycare centers a safe, motivating and adapted environment.

Syftet med studien var att ta reda på några pedagogers uppfattningar och erfarenheter av arbetet med barns delaktighet och inflytande i förskolans undervisning. Studiens inledande del avser att ge läsaren en bakgrund, dels gällande viktiga begrepp dels om den svenska förskolan som institution. Data samlades in genom intervjuer och verksamhetsplaner, för att undersöka arbetet i såväl praktik genom intervjuer som planer. Som teoretiskt ramverk användes sociokulturell teori och Shiers delaktighetsmodell. Ett resultat var att pedagogerna arbetar med flera strategier för att möjliggöra barns delaktighet och inflytande, såsom att fördela talutrymme, demokratisk röstning och metoder för att säkerställa att alla barn är aktiva i undervisningen. Ett annat resultat var att många verksamhetsplaner var utformade på ett formellt och abstrakt vis, och därmed inte så lätta att arbeta utifrån. I diskussionen utreds det faktum att pedagogerna uppfattade att läroplanens mål för att arbeta med delaktighet och inflytande ofta krockade med verklighetens förutsättningar. Dessutom diskuteras insikten att läroplansmålen behöver konkretiseras i förskolans verksamhetsplaner för att kunna stödja pedagoger i deras arbete, utifrån de organisatoriska förutsättningar och ramar som finns. En implikation av studien för specialpedagoger är att den bidrar med konkreta exempel på hur barns delaktighet och inflytande i förskolan kan främjas. En annan implikation är att studien lyfter fram vikten av tillräcklig tid, i arbetet med barns delaktighet och inflytande. Tid behövs såväl i det praktiska arbetet med barnen som i det systematiska arbetet, vilket genomförs i samverkan med alla inblandade aktörer.