• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 236
  • 3
  • Tagged with
  • 239
  • 105
  • 94
  • 90
  • 77
  • 75
  • 71
  • 56
  • 45
  • 35
  • 35
  • 31
  • 31
  • 30
  • 26
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
41

Äldres upplevelser av att ta emot hemtjänst : en kvalitativ studie av hur hemtjänsten inverkar på äldres självbestämmande, inflytande och oberoende i vardagen

Kandelin, Monica January 2005 (has links)
<p>Denna c-uppsats handlar om äldres erfarenheter och upplevelser av att ta emot hemtjänst. Syftet är att undersöka hur hemtjänsten inverkar på äldres självbestämmande, inflytande och oberoende i vardagen. Jag har intervjuat fem äldre med olika nivåer på hjälpbehov. De äldre upplever att de inte kan påverka sin hemhjälp. Studien visar också att hjälptagarna är i stark beroendeställning i förhållande till hemtjänsten. Detta underläge visar sig bland annat i den tacksamhet som de intervjuade visar till personalen och även i förståelsen för deras pressande arbetssituation. Men även om hemtjänsten inverkar på de äldres frihet i vardagen möjliggör den att de kan bo kvar i sina egna hem. Detta är centralt för flera av de intervjuade. De äldre i min studie har olika strategier för att bibehålla sitt oberoende gentemot hemtjänsten. De intar en attityd av tacksamhet till vårdpersonalen och försöker att i det längsta klara sig med minsta möjliga hjälp från hemtjänsten. Även tidigare studier har visat att hjälptagare av hemtjänst ofta undviker att påverka hjälpens utformning eftersom det kan uppfattas som otacksamt och påverkar relationen till hemtjänstpersonalen.</p>
42

Biståndshandläggarnas syn på självbestämmande och delaktighet vid behovsbedömning

Carlsson, Sofia January 2007 (has links)
<p>Denna studie utgår från ett problemområde och en hypotes, nämligen den att det inom biståndshandläggningen finns en svårighet då det gäller självbestämmande och delaktigheten för den äldre i biståndshandläggningen.</p><p>Syftet med denna studie är att öka kunskapen och förståelse för hur biståndshandläggarna beaktar den äldres självbestämmande och delaktighet vid biståndshandläggningen samt vad det innebär för biståndshandläggaren. För att besvara syftet finns det tre frågeställningar.</p><p>• Vad innebär självbestämmande och delaktighet för biståndshandläggaren vid en behovsbedömning?</p><p>• På vilket sätt tar biståndshandläggaren hänsyn till den äldres självbestämmande under behovsbedömningen?</p><p>• På vilket sätt tar biståndshandläggaren hänsyn till den äldres delaktighet under behovsbedömningen?</p><p>Metoden jag har använt mig utav är kvalitativ och studien bygger på intervjuer. Dessa intervjuer har genomförts med 5 olika individer som alla jobbar som biståndshandläggare, utifrån socialtjänstlagen med inriktning mot äldre. Mitt resultat visar att biståndshandläggarna upplevde att självbestämmande är, när insatserna bygger på en frivillig överenskommelse med den enskilde, men också att den äldre själv får bestämma över sin tillvaro. Med delaktighet i behovsbedömningen ansåg biståndshandläggarna att det är när den äldre är delaktig i alla beslut som tas runt den, och att det finns en möjlighet att påverka insatserna.</p>
43

Jag har den ultimata kontaktpersonen : En kvalitativ studie om upplevelser kring kontaktmannaskap inom Omvårdnad Gävle, ordinärt boende och boendestöd

Olsson, Marie, Öztürk , Malin January 2009 (has links)
<p><p>Kontaktmannaskap är inte någonting helt nytt, utan har sedan länge använts som arbetsmetod i den somatiska och psykiatriska vården. Inom äldreomsorgen är kontaktmannaskapet en relativt ny arbetsmetod. Syftet med ett kontaktmannaskap är att individerna skall uppleva delaktighet, inflytande och självbestämmande över sitt eget liv.</p><p>Kontaktmannaskap är en väl användbar metod för att uppnå exempelvis kontinuitet och självbestämmande inom vård och omsorg. Omvårdnad Gävle har utarbetade riktlinjer och rutiner kring kontaktmannaskap, som gäller inom hela förvaltningen. Metoden kontaktmannaskap inom ordinärt boende och boendestöd skall säkra individens rätt till vård, service och omsorg. Upplever individerna att det är så? Då man har samma utgångspunkter kring kontaktmannaskap, bör detta fungera likvärdigt inom både ordinärt boende och boendestöd. Frågan är om det gör det.</p><p>Syftet med denna studie är att genom en kvalitativ metod undersöka individernas upplevelser kring kontaktmannaskapet inom ordinärt boende och boendestöd i Gävle kommun. Därutöver är syftet att synliggöra eventuella likheter och skillnader inom respektive verksamhet. Studiens resultat bygger på fyra intervjuer (två från vardera boendeform) som visar bland annat att de tillfrågade individerna som har kontaktmannaskap tycker att det fungerar bra och vissa likheter mellan ordinärt boende och boendestöd kan skönjas. Dessa likheter överensstämmer övergipande med Omvårdnad Gävles rutin gällande kontaktmannaskap. Vi har sedan valt att analysera resultatet av våra intervjuer utifrån den tidigare forskning som presenteras inom området samt teorierna empowerment och rollteorin.</p></p>
44

Äldres upplevelser av att ta emot hemtjänst : en kvalitativ studie av hur hemtjänsten inverkar på äldres självbestämmande, inflytande och oberoende i vardagen

Kandelin, Monica January 2005 (has links)
Denna c-uppsats handlar om äldres erfarenheter och upplevelser av att ta emot hemtjänst. Syftet är att undersöka hur hemtjänsten inverkar på äldres självbestämmande, inflytande och oberoende i vardagen. Jag har intervjuat fem äldre med olika nivåer på hjälpbehov. De äldre upplever att de inte kan påverka sin hemhjälp. Studien visar också att hjälptagarna är i stark beroendeställning i förhållande till hemtjänsten. Detta underläge visar sig bland annat i den tacksamhet som de intervjuade visar till personalen och även i förståelsen för deras pressande arbetssituation. Men även om hemtjänsten inverkar på de äldres frihet i vardagen möjliggör den att de kan bo kvar i sina egna hem. Detta är centralt för flera av de intervjuade. De äldre i min studie har olika strategier för att bibehålla sitt oberoende gentemot hemtjänsten. De intar en attityd av tacksamhet till vårdpersonalen och försöker att i det längsta klara sig med minsta möjliga hjälp från hemtjänsten. Även tidigare studier har visat att hjälptagare av hemtjänst ofta undviker att påverka hjälpens utformning eftersom det kan uppfattas som otacksamt och påverkar relationen till hemtjänstpersonalen.
45

Biståndshandläggarnas syn på självbestämmande och delaktighet vid behovsbedömning

Carlsson, Sofia January 2007 (has links)
Denna studie utgår från ett problemområde och en hypotes, nämligen den att det inom biståndshandläggningen finns en svårighet då det gäller självbestämmande och delaktigheten för den äldre i biståndshandläggningen. Syftet med denna studie är att öka kunskapen och förståelse för hur biståndshandläggarna beaktar den äldres självbestämmande och delaktighet vid biståndshandläggningen samt vad det innebär för biståndshandläggaren. För att besvara syftet finns det tre frågeställningar. • Vad innebär självbestämmande och delaktighet för biståndshandläggaren vid en behovsbedömning? • På vilket sätt tar biståndshandläggaren hänsyn till den äldres självbestämmande under behovsbedömningen? • På vilket sätt tar biståndshandläggaren hänsyn till den äldres delaktighet under behovsbedömningen? Metoden jag har använt mig utav är kvalitativ och studien bygger på intervjuer. Dessa intervjuer har genomförts med 5 olika individer som alla jobbar som biståndshandläggare, utifrån socialtjänstlagen med inriktning mot äldre. Mitt resultat visar att biståndshandläggarna upplevde att självbestämmande är, när insatserna bygger på en frivillig överenskommelse med den enskilde, men också att den äldre själv får bestämma över sin tillvaro. Med delaktighet i behovsbedömningen ansåg biståndshandläggarna att det är när den äldre är delaktig i alla beslut som tas runt den, och att det finns en möjlighet att påverka insatserna.
46

Jag har den ultimata kontaktpersonen : En kvalitativ studie om upplevelser kring kontaktmannaskap inom Omvårdnad Gävle, ordinärt boende och boendestöd

Olsson, Marie, Öztürk , Malin January 2009 (has links)
Kontaktmannaskap är inte någonting helt nytt, utan har sedan länge använts som arbetsmetod i den somatiska och psykiatriska vården. Inom äldreomsorgen är kontaktmannaskapet en relativt ny arbetsmetod. Syftet med ett kontaktmannaskap är att individerna skall uppleva delaktighet, inflytande och självbestämmande över sitt eget liv. Kontaktmannaskap är en väl användbar metod för att uppnå exempelvis kontinuitet och självbestämmande inom vård och omsorg. Omvårdnad Gävle har utarbetade riktlinjer och rutiner kring kontaktmannaskap, som gäller inom hela förvaltningen. Metoden kontaktmannaskap inom ordinärt boende och boendestöd skall säkra individens rätt till vård, service och omsorg. Upplever individerna att det är så? Då man har samma utgångspunkter kring kontaktmannaskap, bör detta fungera likvärdigt inom både ordinärt boende och boendestöd. Frågan är om det gör det. Syftet med denna studie är att genom en kvalitativ metod undersöka individernas upplevelser kring kontaktmannaskapet inom ordinärt boende och boendestöd i Gävle kommun. Därutöver är syftet att synliggöra eventuella likheter och skillnader inom respektive verksamhet. Studiens resultat bygger på fyra intervjuer (två från vardera boendeform) som visar bland annat att de tillfrågade individerna som har kontaktmannaskap tycker att det fungerar bra och vissa likheter mellan ordinärt boende och boendestöd kan skönjas. Dessa likheter överensstämmer övergipande med Omvårdnad Gävles rutin gällande kontaktmannaskap. Vi har sedan valt att analysera resultatet av våra intervjuer utifrån den tidigare forskning som presenteras inom området samt teorierna empowerment och rollteorin.
47

Unga vuxnas upplevelse av personlig assistans

Brännehed, Marie January 2011 (has links)
Den som har ett funktionshinder och blir beviljad personlig assistans via LSS, Lag (1993:38) om stöd och service till vissa funktionshindrade och LASS, Lag (1993:389) om assistansersättning kan välja mellan att anlita personliga assistenter via kommunen, något privat assistansbolag eller själv anställa sina personliga assistenter. Studiens syfte är att öka förståelsen av unga vuxnas upplevelse av att ha personlig assistans. För att tydliggöra syftet kommer jag belysa ämnet utifrån 4 olika frågeställningar:·         Vilken möjlighet till självbestämmande i vardagen upplevs av brukarna?·         Hur upplevs relationen till assistenterna, arbetsrelationer kontra vänskapsrelationer?·         Hur upplevs det är att ha andra relationer med assistent närvarande?·         Vilka strategier används för att den personliga assistansen ska fungera så bra som möjligt i vardagen?  I studien används halvstrukturerade intervjuer med fenomenologisk inriktning för att fånga intervjupersonernas upplevelse av att ha personlig assistans. Fem personer har intervjuats, tre tjejer och två killar i åldern 18-26 år som alla har personlig assistans.   Utifrån tidigare forskning fokuserar studien på självbestämmande, självbestämmande när man har personlig assistans och på funktionshindrades strategier i vardagen. Tre olika teoretiska perspektiv; samverkansperspektiv, interaktionism och rummets betydelse används för att förstå empirin.  Alla intervjupersoner uttrycker att de har självbestämmande i sitt liv i så stor utsträckning att de själva är nöjda med det. Men alla hade också haft erfarenheter där det inte fungerade med de personliga assistenterna och alla uttryckte att det är svårt att hantera konflikter som uppstår med de personliga assistenterna. I studien framkom det att det viktigaste är relationen med assistenten, alla intervjupersonerna hade både en arbetsrelation och en vänskapsrelation med sina assistenter även om de har olika åsikter om vilken av relationerna som är viktigast. Men gemensamt var att desto bättre arbetsrelation de har till assistenten, desto bättre var också vänskapsrelationen. Två av intervjupersonerna har personlig assistans hela dygnet medan de andra har 20-30 h/v och det är en tydlig skillnad i hur de upplever sitt hem som en fristad. Personerna med assistans dygnet runt upplever en större begränsning i sitt privatliv och att deras hem inte är en fristad så som de önskar. Några av de strategier som intervjupersonerna använder sig av för att öka sitt självbestämmande i vardagen är att; stå på sig, bestämma även över småsaker i sitt egna hem, att själv bestämma vilka assistenter som ska arbeta hos dem samt välja assistansbolag.
48

Integritet och värdighet - patientens rättighet? : en litteraturstudie ur ett patientperspektiv

Karlsson, Anders, Korpas, Laszlo January 2011 (has links)
Sammanfattning Syftet med denna litteraturstudie var att belysa patienters syn på sin omvårdnad avseende integritet och värdighet vid sjukhusvistelse. Designen var en deskriptiv litteraturstudie och artiklar hämtades från databaserna Academic Search Elite, Cinahl och Medline via PubMed. Resultatet i denna studie visar att omgivning och arkitektoniska miljöer är framtonande orsaker till patienters negativa upplevelser i vården. Kommunikativa svårigheter och utebliven information om medicinska åtgärder och undersökningar, tillsammans med personalens bemötande och beteende, gör att patienters integritet och värdighet åsidosätts. Vårdtagarna vill känna delaktighet i sin vård och få information om sin situation vilket stärker känslan av att de behandlas med respekt från vårdpersonalens sida. Etiska kränkningar av patienters integritet och värdighet, under sjukhusvistelse, är i stort beroende av vårdpersonalens agerande vid vårdsituationer där patienter blottas eller utsätts för undersökningar utan tillräckligt skydd runt patienten. Slutsatsen för studien visar att mer informerande utbildning om integritet och värdighet behövs i vården tillsammans med ytterligare explorativ forskning i ämnet. / Abstract The aim of this study was to illuminate patients' views on their care for privacy and dignity due to their stay at a hospital. The design was a descriptive literature review and the articles were retrieved from the databases Academic Search Elite, Cinahl and Medline via PubMed. The result of this study shows that environment and architectural surroundings causes negative experiences for patients' in care. Communication difficulties and lack of information about medical procedures and examinations, along with staff's attitude and behavior, makes the patients' privacy and dignity disregarded. Health care consumers want to feel involved in their care and get information about their situation, which strengthens the feeling that they are treated with respect from medical personnel. Ethical violations of patient privacy and dignity during the hospital stay, is largely dependent on health professionals' conduct in the care setting where patients are exposed or subjected to investigations without adequate environmental protection around the patient. The conclusion of the study shows that more informative education is needed in health care concerning privacy and dignity together with further exploratory research on the subject.
49

Hemtjänstens arbete hos äldre med alkoholproblematik : en kunskapsöversikt

Norman Olsson, Lena, Rosell, Erika January 2011 (has links)
Uppsatsens syfte är att ur ett personalperspektiv undersöka och beskriva kunskapsläget i äldreomsorgsarbete inom hemtjänsten med brukare som har alkoholproblematik. Syftet belyses via följande frågeställningar; 1) Hur beskrivs arbete med vård och omsorg hos brukaren generellt i forskningen? 2) Hur påverkas brukarens självbestämmande och livskvalitet generellt vid behov av vård och omsorg från äldreomsorgen? 3) Hur beskrivs arbete med vård och omsorg hos brukaren med alkoholproblematik i forskningen? 4) Hur påverkas brukarens självbestämmande och livskvalitet generellt vid behov av vård och omsorg från äldreomsorgen om brukaren har alkoholproblematik? För att besvara frågeställningarna valdes selektiv kunskapsöversikt som består av 11 utvalda primärdokument. Syfte och frågor i vår uppsats analyserades och besvarades via socialkonstruktionistisk och DBO-teorin, en handlingsteori. Resultatet av uppsatsen visar att: relationen mellan personal och brukare är avgörande för brukarens självbestämmande och livskvalitet. Är relationen dålig påverkas självbestämmandet negativt då brukaren alltid kan ses vara i beroendeställning, har brukaren även alkoholproblematik kan relationen försämras då personalen i vissa fall inte vet hur de skall förhålla sig till dessa brukare. Relation byggs upp genom tid, kontinuitet och lojalitet. I ett föränderligt och flexibelt arbete som hemtjänstarbetet är, kan tid, kontinuitet och lojalitet vara en bristvara beroende på hur verksamheten styrs och är organiserad. Arbetet hos äldre med alkoholproblematik kan bli en växande problematik som äldreomsorgen inom varje kommun måste ta ställning till hur de skall hantera. Skall man acceptera olika livsstilar hos olika brukare eller skall de som är i behov av äldreomsorg dras över samma kam och alla får samma typ av insats? Hur skall framtidens äldreomsorg se ut? / Purpose of this thesis is that from a personnel perspective, examine and describe the state of knowledge in the home care work with elderly clients who have alcohol problems. The purpose is highlighted by the following questions: 1) How is work with health and care of elderly clients in generally described in the research? 2) How is the elderly client’s autonomy and quality of life in general affected when in need of home care from the eldercare? 3) How is work with health and care of clients with alcohol problems described in the research? 4) How is the elderly client’s autonomy and quality of life in general affected when in need of care from the eldercare if the patient has an alcohol problem? In order to answer the questions a selective knowledge review consisting of 11 selected primary documents was chosen. The purpose and questions in this thesis were analyzed and answered by social construction theory and DBO theory, an action theory. The result of the knowledge review shows that: the relationship between caregivers and elderly clients is crucial for the client’s autonomy and quality of life. If the relationship is bad it will affect the patient’s autonomy negatively as the client can be seen to be the dependent part, and have the client also a alcohol-related problem the relationship may deteriorate when the caregivers in some cases do not know how to respond to these clients. Relationships are built through time, continuity and loyalty. In a changing and flexible work as home care work is, time, continuity and loyalty could be scarce, much depending on how the eldercare is managed and organized. Work with clients with alcohol problems may be a growing problem that the eldercare in each community must decide how to deal with. Should different lifestyles be accepted among various clients or shall all clients who are in need of eldercare just get the same kind of help as everybody else with no acceptance of different needs? How shall the future eldercare be organized?
50

Sjuksköterskors upplevelser av vårdtagares självbestämmande på äldreboende

Johansson, Emmeli, Svensson, Sophie January 2011 (has links)
No description available.

Page generated in 0.049 seconds