Syftet med denna studie är att belysa hur personal inom LSS upplever brukares möjlighet till inflytande och självbestämmande avseende sina måltidssituationer. Syftet är uppdelat i två frågeställningar, för det första hur personal upplever brukares möjlighet till inflytande och självbestämmande rörande måltider. För det andra, vilket organisatoriskt handlingsutrymme personalen har rörande brukares måltidssituationer. Det empiriska materialet består av sex intervjuer med sex informanter, som alla arbetar i två olika kommuner i Sverige. Resultatet visar att det har hänt mycket för brukarna i positiv riktning rörande självbestämmande, framförallt sedan avinstitutionaliseringen på 1980-talet. Samtliga informanter upplever att brukare idag har stort inflytande och stort självbestämmande över det som rör deras måltider. Avseende handlingsutrymme upplever informanterna att det finns ett organisatoriskt ramverk att följa, samtidigt som det finns utrymme för att gå in mer självständigt i arbetet och fatta egna beslut. Personalen skapar sig handlingsutrymme om organisationens styrsystem inte är tillräckligt anpassade för verksamheten. Vi kan konstatera att resultaten i denna studie till stor del samstämmer med tidigare gjord forskning, men att studien samtidigt innehåller nya element inför framtida forskning.Nyckelord: delaktighet, funktionsnedsättning, inflytande, LSS, måltider, självbestämmande. / The purpose of this study is to illustrate how social workers within the Swedish act concerning support and service for persons with certain functional impairments experience these persons ability for self-determination and influence regarding meal situations. The purpose is broken down into two main questions, firstly how social workers experience the functional impaired possibilities for influence in meal situations. Secondly, what kind of discretion does the social worker have within the organisation, regarding these clients’ meal situations. The empirical material consists of six interviews with six social workers, working in two different communities in Sweden. The result shows that a lot has happened in positive direction concerning the functional impaired possibilities for self-determination, especially since the deinstitutionalization in the 1980’s. All informants perceive that functional impaired today have great influence and great autonomy related to their meals. The informants experience that there is an organizational framework to follow, while there is room to be independent at work and to make their own decisions. The staff creates the discretion if the organization's management system is not sufficiently tailored to the business. We can conclude that the results of this study mostly is in alignment with previous research done, but the study also includes new elements for future research.Keywords: autonomy, disability, discretion, influence, LSS, meals, participation, self-determination.

Lärare har en betydande roll i samhället genom sitt ansvar att forma framtidens generationer. Arbetsrollen innebär dock en hög arbetsbelastning och ständiga utmaningar. Studiens syfte var att undersöka hur lärare upplever sin arbetsmotivation. 10 semistrukturerade intervjuer genomfördes med deltagare som har varit eller är anställda som grundskollärare. Tematisk analys genomfördes och det identifierades två huvudteman: främjande av motivation och hindrande av motivation, med följande subtema: vikten av samhörighet, betydelsen av frihet i läraryrket, elevernas framsteg, bristande socialt stöd från ledning samt bristande tid och resurser. Studiens resultat visade att de främsta motivationsfaktorerna i arbetet för deltagarna var frihet i arbetet, följa elevernas utveckling samt goda relationer med kollegor. Resultatet sammankopplades till tidigare forskning om självbestämmandeteorin, som visar att faktorerna som främjar lärarnas drivkraft speglar inre motivation. Tidigare forskning har visat att inre motivation möjliggör utveckling, ökad prestation och psykiskt välbefinnande. Studiens resultat kan användas som diskussionsunderlag på arbetsplatser inom utbildningssektorn.

No description available.

Organisationer använder ersättning för prestation i kombination med målstyrning för att öka motivationen hos de anställda och förbättra resultatet trots att teorierna inte är entydigt positiva. Syftet med studien är att undersöka den relativa betydelsen av självbestämd motivation och målstyrning för arbetstrivsel, organisationsengagemang och den självskattade prestationen hos anställda som arbetar under prestationsbaserad lön. Studien utfördes som en enkätundersökning på en organisation där 100 anställda deltog. Regressionsanalyser visade att inre motivation och delaktighet i mål förklarade stor del av variansen i såväl trivsel, engagemang som prestation. Även introjection, amotivation och målklarhet förklarade stor del av variationen i arbetstrivsel och engagemang. Målstyrning och EFP tycks inte ha någon underminerande effekt på motivationskvaliteten utan fungerar tillsammans när grundläggande psykologiska behov tillgodoses.

In this day's society the elderly live longer and they consume more alcohol than previous generations. That puts home care professionals in a situation where the work burden increases. And they meet more individuals with problems that they have no or little knowledge about. The purpose of this study is to describe and analyse the knowledge of how home care professionals identify and handle elderly with alcohol abuse. This was done by a vignette study with three different home care groups. That made it possible for us to see how home care professionals think and act in different situations. This study shows that home care professionals lack knowledge on how to identify alcohol abuse. They also don’t know how to handle alcohol abuse among the elderly. There is a lack of routines and coordination with other professionals. The home care professionals take the elder's self-determination into big consideration and that affects how they can handle alcohol abuse. We hope that this study will contribute to an increased awareness about the situation that home care professionals meet, and that this study will contribute to changing the situation. We also hope to be able to contribute knowledge about the topic.

Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva, jämföra och analysera hur unga vuxna med NPF och nätverksledare upplever brukarens delaktighet vid nätverksmöten, som arrangeras i avsikt att samverka för brukarens bästa. Vidare syftar studien till att analysera delaktighetsfrämjande arbete hos nätverksledarna. Frågeställningar: • Vilken upplevelse av brukarens delaktighet beskriver informanterna vid nätverksmöten? • Vilken betydelse har samverkan för brukarens upplevelse av delaktighet vid nätverksmöten? • Hur beskriver nätverksledarna sitt delaktighetsfrämjande arbete? Teori: Studiens teoretiska perspektiv är symbolisk interaktionism med de centrala begreppen delaktighet, samverkan och meningsskapande vilka används för att tolka empirin. Metod: Utifrån en kvalitativ metod har sex halvstrukturerade intervjuer genomförts, varav tre med brukare som det arrangerats nätverksmöten kring samt tre med nätverksledare. Samtliga informanter kontaktades genom den så kallade snöbollseffekten. För att få svar på studiens syfte och frågeställningar utformades en intervjuguide, vars svar transkriberades och analyserades genom meningskodning. Resultat: Brukarna upplever en större delaktighet vid nätverksmöten än vid andra situationer i vardagen. Nätverksledarna är mer positiva i sina uppfattningar än brukarna. Det framkommer att brukarens upplevelse av delaktighet handlar om att vara en del av ett sammanhang. Hindrande faktorer för samverkan är hindrande för brukarens upplevelse av delaktighet. Nätverksledarnas delaktighetsfrämjande arbete grundar sig i en ständig återkoppling till brukaren och dialog mellan deltagarna.

Självbestämmanderätt är en central aspekt i socialtjänstlagen. Denna rättär mycket viktigt speciellt inom vård och omsorg då en människas liv påverkas i så stor utsträckning. Även om självbestämmanderätt finns reglerat i lagstiftning och riktlinjer, säger det inget om hur dessa mål om självbestämmande och värdighet ska förstås i praktiken. Ofta förutsättsen viss aktivitet hos de äldre för att kunna kräva en god omsorg, men äldre kan inte alltid vara dirigenter i sina egna liv då de har funktionedsättningar och är beroende av samhällets insatser. Därför är det mycket viktigt att äldre människor kan få god vård från omsorgspersonal på äldreboenden. God vård innefattar också den sociala aspekten.Sociala aspekten i ett äldres liv är mycket viktigt, syftet med uppsatsen är att studera betydelser av sociala aktiviteter för äldre som bor på äldreboende utifrånprofessionella perspektiv samt äldres syn på dessa.Äldres funktionsnedsättningar påverkar deras fysiska, psykiska och sociala liv.Delaktighet i olika sociala aktiviteter kan vara hjälpsamt mot social isolering och ensamhet genom att det skapar socialt välbefinnande. Tidigare forskningen inriktar sig mest på äldres fysiska och psykiska välbefinnande som grundar sig på aktivitet.Eftersom fokus varatt undersöka hur individer ser på sociala aktiviteter så valde jag att genomföra en kvalitativ studie. Jag har genomfört kvalitativa intervjuer med tre undersköterskor, en aktivitetssamordnare, en enhetschef och två äldre kvinnor.Resultat av undersökningen visar att för att ha en bra aktivitet på äldreboende krävs resurser i flera former. Flera äldreboenden saknar en aktivitetssamordnare och i vissa fall när det finns aktivitetssamordnare finns det däremot inget tillräckligt stöd med fler resurser (personal) som kan hjälpa till så attaktiviteterna kan genomföras. Den strama budgeten medför brist av personal.Personalens förhållningssätt till aktiviteterna och de äldres välmående är också en viktig aspekt.Man ska också fundera på vad som är bra aktiviteter, vilka aktiviteter som är anpassadeför de boende. Individanpassade aktiviteter är viktigt för äldres sociala välmående eftersom aktiviteterna fyller ett syfte i de äldres vardag.

Denna studie undersöker den äldres självbestämmanderätt inom ordinärt boende i Örnsköldsviks kommun. Syftet med studien är att undersöka i vilken utsträckning personalen har kännedom om och handlar efter socialstyrelsens vägledningsmaterial om den nationella värdegrunden för äldre som ska ligga till grund för äldreomsorgen. Nationella värdegrunden för äldre kom 2012 och blev ett vägledningsmaterial för verksamheter som berör äldre och grundar sig på lagändringen i socialtjänstlagen som kom 2011. I denna lagändring förtydligades och utökades bland annat den äldres rätt till självbestämmande och delaktighet. Studien bygger på en enkätstudie med både kvantitativa delar men även narrativa svarsalternativ. Enkäten skickades ut till alla anställda inom ordinärt boende inom Örnsköldsviks kommun. Resultatet pekar på att det finns en kunskapslucka bland personalen som i sin tur leder till vad studien benämner som ogenomtänkt omyndighetsförklaring. Detta ser vi beror på en brist i utbildningen från organisationens sida. Resultatet pekar också på ett glapp mellan vad personalen uppfattar som sin egen kunskapsnivå och den nivå som de själva uppvisar när de blir ombedda att definiera vissa begrepp utifrån fasta påståenden. Alltså att vid förfrågan om de hade kännedom kring äldreomsorgens nationella värdegrund svarade de ja, men vid nästa fråga om värdegrundens definition, kunde endast en del av dem svara. Även detta pekar på brister vid implementeringen av värdegrunden. Analyser av resultatet pekar även på ett mönster där personalen inte alltid ser sig själva som huvudansvariga för sitt agerande utan ibland lägger över ansvaret på antingen verksamheten eller den äldres bristande förmåga till att agera utifrån sitt bästa. Även genomförandeplanens roll och betydelse diskuteras av personalen i relation till begreppen. Analyserna väcker frågorna om ifall genomförandeplanen innebär samma sak som delaktighet och självbestämmande eller finns det fler parametrar till dessa begrepp enligt värdegrunden.

This thesis is a systematic review of the Swedish healthcare and hospital-library’s authorities on the consumer health information. The goal is to evaluate the strengths and weaknesses that are inherited in two professions (medical and LiS) with two completely different perspectives on mediating information.The method used is a mix between conceptual analysis of the Swedish term “patient information” and a Critical conceptual analysis, according to Fairclough, of published native theses and international professional journals.Conclusion of the thesis is that although the nursing and medical staff has the necessary medical expertise it does not, in many cases have either the time or skill to completely satisfy a patient or his/her next of kin´s information needs when exposed in a uneasy situation as when in need of treatment or help in any kind.The hospital librarian on the other hand does have the intermediating skills and most often the time to explain complex treatments or medical procedures, but the lack in medical or nursing expertise.In a perfect setting there is an inter-professional cooperation which brings a lot of positive results. The problem today is often to overcome the gap in awareness of one and other that exists in a modern Swedish hospital. / Program: Bibliotekarie

Syftet med denna studie är att undersöka hur personal på LSS-boenden arbetar för att främja brukares självbestämmanderätt. Studien undersöker hur långt brukares självbestämmanderätt sträcker sig och personalens möjligheter och tillvägagångssätt för att främja självbestämmande. Metoden är kvalitativ som bygger på en vinjett som efterföljs av semistrukturerade intervjuer med personal på LSS-boenden i Sverige. Totalt utfördes åtta enskilda intervjuer samt en gruppintervju med två deltagare på totalt fyra boenden. De teorier som användes i denna studie är organisationsteorin samt Goffmans teoretiska perspektiv. Resultatet visar att i situationer då det handlar om fara för livet behöver personalen begränsa brukares självbestämmanderätt, dessa situationer behöver personalen ständigt ta ställning till. För att främja brukares självbestämmande arbetar personalen med att kartlägga brukares önskemål samt arbeta motiverande och vara lyhörda och stöttande. Faktorer som underlättar personalens möjligheter att främja brukares självbestämmande är utbildning samt en stöttande relation mellan kollegor och fungerande ledarskap på arbetsplatsen. Slutsatsen av denna studie är att personalens tillvägagångssätt spelar stor roll för att möjliggöra brukares självbestämmande. Tillvägagångssätten behöver anpassas efter brukaren vilket gör att relationen mellan brukare och personal är avgörande för att brukaren ska ha möjlighet till självbestämmande.