Svenska gymnasieelever rör sig allt mindre, 32% av pojkarna och endast 14% av flickorna når upp till WHO:s rekommenderade dos av 60 minuter fysisk aktivitet per dag. Studier visar att uppemot 80% av dagen spenderas stillasittande och idag kopplas detta till många vanliga folksjukdomar, såsom cancer, hjärt- och kärlsjukdomar, fetma och diabetes.Denna studie har undersökt möjligheten att genom produktdesign öka den inre motivationen till fysisk aktivitet under idrottslektionen.Användarcentrerad design och kvalitativa metoder används till att sammanställa empiriska data till en samlad bild på varför gymnasieelever inte deltar på idrotten och på vad som krävs för att skapa inre motivation hos gymnasieelever.Studiens teoretiska ramverk berörde även idrottsmedicin och framför allt socialpsykologi inom motivationsteori samt semantik. Studien visar att det är av stor vikt att det ges utrymme för eleverna att känna tilltro till sin förmåga, tillhörighet i gruppen för att känna trygghet och själv kunna bestämma över sin egen utveckling.Slutkonceptet är en träningsmatta som är indelad i åtta olika träningszoner.Denna möjliggör individanpassad träning, inbjuder till samarbetsövningar i gruppen och är nivåanpassad.Denna studie har intern relevans för produktdesigners genom att bidra med insikt i hur man kan integrera produktdesign och ACD inom pedagogik för att öka den inre motivationen. Studien har extern relevans då resultatet förhoppningsvis kan förbättra individers hälsa. Följden kan annars bli ökad psykisk och fysisk ohälsa i samhället. Produktförslaget och kunskapsbidraget kan alltså bidra med insikt i hur produktdesign kan användas för att öka elevers självkänsla genom att medvetandegöra de faktorer som går att påverka för den egna utvecklingen mot ett hälsosammare liv. / Swedish high school students are moving less and less and 32% of boys and only 14% of girls reach WHO's recommended dose of 60 minutes of physical activity per day. Studies show that up to 80% of the day is spent sitting still, and today this is linked to many common diseases, such as cancer, cardiovascular disease, obesity and diabetes.This study has investigated the possibility, through product design, to increase the motivation for physical activity during sports.User-centered design and qualitative methods are used to compile empirical data into a unified picture of why high school students do not participate in sports and what is needed to create inner motivation in high school students.The study's theoretical framework also touched on sports medicine and, above all, social psychology within motivation theory and semantics. The study shows that it is of great importance that the students are given space to feel confident in their ability, belonging in the group to feel secure and to be able to decide for themselves their own development.The end concept is a training mat that is divided into eight different training zones. This enables individualized training, invites to collaborative exercises in the group and is level adapted.This study has internal relevance for product designers by contributing insight into how to integrate product design and ACD in pedagogy to increase internal motivation. The study has external relevance as the result can hopefully improve the health of individuals. Otherwise, the consequence may be increased mental and physical ill health in society. The product proposal and the knowledge contribution can thus contribute with insight into how product design can be used to increase students' self-esteem by raising awareness of the factors that can influence their own development towards a healthier life.

Studiens syfte är att undersöka och analysera hur LSS-handläggare inom välfärdssystemet anser att lagstiftningarna kan inverka på deras myndighetsutövning samt hur LSS-handläggarna anser att brukare får de sökta insatserna utifrån sina individuella behov. Studien är baserad på en semistrukturerad intervjumetod med sex LSS-handläggare som antingen arbetar i en medelstor kommun eller i en stor kommun. De teoretiska utgångspunkterna som använts har rötter i organisationsteorin där analysen av data gjorts utifrån ‘top-down’ och ‘bottom-up’ styre samt gräsrotsbyråkrati. Resultatet av vår studie visade att informanterna ansåg att gällande lagstiftning, rådande kommunpolitik och chefskapet var väsentliga delar som påverkade deras myndighetsutövning på olika sätt. LSS-lagstiftningen upplevs föråldrad och svårapplicerad i dagens samhälle utifrån brukarens individuella behov. Det i sin tur medför dilemman i myndighetsutövningen, att lagen inte kan tillämpas på ett sätt som är fördelaktigt för brukaren. Studien belyser hur brukarens rätt till delaktighet, självbestämmande och jämlikhet kommer i uttryck i det praktiska arbetet utifrån handläggarnas perspektiv. Vi har kunnat se ett genomgående tema av ett ‘top-down’ styre i samtliga verksamheter som informanterna var yrkesverksamma inom. Studien indikerar att kommunpolitiken och chefskapet har inflytande på handlingsutrymmet. Lagstiftningarna LSS och SoL ska kunna fungera som kompletterande lagar, men det visade sig att det inte alltid används i kombination med varandra. Det finns även risk för att personer med funktionsnedsättning kan hamna mellan stolarna om de inte uppfyller alla krav enligt LSS. Vi uppmärksammade även att det kan finnas ett tolkningsföreträde hos beslutsfattaren framför brukaren. Ett mått på hur “att leva som alla andra” ser ut i praktiken finns inte, vilket försvårar handläggningen av ärenden. I studien har vi inte kunnat se något som tyder på skillnader i informanternas upplevelser av arbetet i samband med kommunens storlek eller vart informanterna arbetat geografiskt.

No description available.

Self- determination and autonomy of elderly people living in long- stay care homes is the forefront of discussion in the media and in society today. It examines the extent to which elderly people actually have the opportunity for self- determination and to what extent they have an impact and influence in their daily lives. A suitable way to look at how the quality of long –stay care looks like is too look at the extent to which the user has self- determination.The aim of our study was to examine how self-determination appears in long- stay care homes. We also talk about in what way the officials perceive self- determination and how elderly identify and perceive their right to self- determination and the importance it has for the individual.The essay has been made with the help of interviews and surveys on a number of long-stay care homes in Skåne. In our study we interviewed twelve people, six elderly living in long –stay care and six officials. Based on our results we can conclude that self- determination is included in all components around the elderly person in everyday life. Categories that have manifested during the processing of our result was self- determination, to participate, integrity, security, communication and to feel at home, with these categories we can conclude that the elderly are content and feel that they have self- determination over their daily lives.

Den här kvalitativa studiens syfte är att undersöka biståndshandläggares erfarenheter i utredningsprocessen med klienter som har demenssjukdom gällande klientens självbestämmande. Det empiriska materialet består av åtta transkriberade, semistrukturerade intervjuer med biståndshandläggare från fem olika kommuner i två olika län. Materialet har sedan bearbetats med en tolkande innehållsanalys. Studien har en hermeneutisk vetenskapsteoretisk förankring och de teoretiska utgångspunkterna är begreppen gräsrotsbyråkrat och handlingsutrymme. I vårt resultat identifierade vi ett antal huvudteman som sedan delades upp i underteman. Temana berör hur biståndshandläggarna ser på sin yrkesroll, handlingsutrymme, de anhörigas roll i utredningsprocessen, olika organisatoriska faktorer som kan påverka och om klientens självbestämmande samt samtycke.  Resultatet visar på att de förutsättningar biståndshandläggarna såg i utredningsprocessen var klientens kognitiva förmåga och förmåga till minne, kommunikation samt insikt. Personer som klientens anhöriga, biståndshandläggarnas kollegor och ledning samt andra professioner sågs också som betydande. Lagar och riktlinjer sågs även som grundläggande förutsättningar för utredningsprocessen. Till sist sågs biståndshandläggarens egen mängd arbetslivserfarenhet som en viktig förutsättning. Svårigheterna som biståndshandläggarna såg var bristande förmågor hos klienten, anhöriga som motarbetade biståndshandläggaren, ledning som sågs som kontrollerande och bristfällig samverkan med andra professioner. Det etiska dilemmat denna studie såg var den komplicerade situationen då biståndshandläggare behövde väga klientens självbestämmande mot att tillgodose dennes behov. Generellt sätt så överensstämmer studiens resultat med den tidigare forskningen som finns om ämnet. Denna studie bidrar med en djupare förståelse för hur biståndshandläggare ser på de förutsättningar, svårigheter och eventuella etiska dilemman i utredningsprocessen med klienter som har demenssjukdom gällande klientens självbestämmande. / <p>Presentationen skedde genom videosamtal på Zoom.</p>

Syftet med denna C-uppsats har varit att undersöka hur personalen i två olika gruppbostäder upplever ramarna för delaktighet och självbestämmande i vardagliga sysslor för personer med utvecklingsstörningar. Utifrån studiens upplägg formulerades följande frågor: Vilka möjligheter och hinder fanns det för brukarens delaktighet och självbestämmande i gruppbostaden. Vilka faktorer kunde öka möjligheten till delaktighet och självbestämmande för brukaren i gruppbostad. Denna studie bygger på en kvalitativ metod och forskningsmaterialet har samlats genom intervjuer med personal på respektive gruppbostad. Författarna till studien har i sin kvalitativa analys inspirerats av Grounded Theory vilket innebär att arbeta induktivt från data till teori. Vid analysarbetet har forskningsmaterialet kopplats till empowermentteorin. Vid analys av forskningsmaterialet framkom att fasta rutiner, brist på resurser, personalens olika kvalité i arbetet, brukarnas funktionsnedsättning och kommunikationssvårigheter kan utgöra hinder för delaktighet och självbestämmande. Detta tolkas inte som personalens maktutövning utan ses som personalens välvilja gentemot brukarna. I denna studie framkom att personalen var medvetna om brukarnas rätt till självbestämmande och delaktighet och försökte förverkliga dessa rättigheter genom att låta brukarna bestämma utifrån sina förmågor. Sammanfattningsvis tyder resultatet i denna studie på att i båda gruppbostäder hade brukarna inskränkningar till självbestämmande och delaktighet. Men i vissa anseende hade brukarna dessa rättigheter i det mån de kunde. Skillnaden mellan de två gruppbostäder var att i den ena gruppbostaden kunde brukarna utnyttja sina rättigheter i högre utsträckning i jämförelse med den andra gruppbostaden. Detta kan förklaras med att ju mindre funktionsnedsättning individen har desto mer inflytande har den enskilde.

A QUALITATIVE STUDY ON THE EXPERIENCE OF ESCORT SERVICE UNDER THE ACT (SFS 1993:387) SUPPORT AND SERVICE FOR THE DISABLEDThe purpose of this study was to examine the experiences of escort service under the Act (SFS 1993:387) concerning Support and Service for the disabled (LSS) for self-determination, participation and equality of living conditions. In the results of this study appears that the escort service fulfills its role in breaking the isolation of persons with disabilities. It gives a picture of the escort service is much more than to break the isolation of people with disabilities. The aspects that emerges is that escort service gives persons with disabilities the opportunity to develop their independence, increase their self-esteem and broaden their frames of reference through increased participation in community life. All users report that they experience autonomy in the choice and order of activities within their grant initiatives. The result reveals that even the escorts feel that the users have the option to be able to determine their choice of activities. When it comes to concepts of self-determination, participation and equality of living conditions there is a certain ambiguity regarding the individual's definition of the various concepts as they can be experienced and perceived differently by different individuals. This makes it difficult to draw definitive conclusions about experience of escort service.Nyckelord: Delaktighet, Funktionshinder, Jämlikhet i levnadsvillkor, Ledsagarservice, Självbestämmande.

Undersökningen bygger på en abduktiv ansats av intervjuer av tre rektorer på skolor i en kommun. Jag genomförde 3 semistrukturerade intervjuer av rektorer för att undersöka hur rektorer styr och leder sina förstelärare samt vilka faktorer och övertygelser som upprätthåller ledarskapet. Jag sände även ut enkäter till 12 förstelärare för att jämföra deras upplevelse av rektorernas ledarskap. I analysen framkommer att rektorer leder och styr sina förstelärare olika och rektorerna har olika faktorer och övertygelser som upprätthåller ledarskapet. Rektorer har olika uttalade teorier som ligger till grund för deras ledarskap av förstelärare. De bruksteorier som framträder hos rektorerna kring styrning är hierarki och tillit. När det gäller rektorernas uttalade teori kring stilen de använder i sitt ledarskap framträder både transaktionellt ledarskap och transformativt ledarskap. De framkommer även att en uttalad teori från samtliga rektorer att det inte är tydliga med sina förväntningar på förstelärarna och de faktorer som upprätthåller rektorernas uttalade teori är olika organisatoriska förutsättningar som att man har haft fokus på drift snarare än utveckling, att man ärvt en organisation eller att man inte skapat forum för förstelärarna att träffas. Det är även övertygelser som att de leder sina förstelärare individuellt som upprätthåller rektorernas uttalade teori. Det framkom även att rektorer värderar undervisningen högre än tid för förstelärarna att arbeta skolutvecklande. Förstelärarnas upplevelse av rektorernas bruksteori stämde överens när det gällde upplevelsen av förstelärare som kompetenta och som tar ansvar, vilket kan påverka motivationen. Förstelärarna verkar erfara att rektorerna pekar ut riktningen för deras arbete och att de därefter får frihet att organisera sitt arbete trots att rektorerna beskriver att de inte är så tydliga i detta. Vilket visar att förstelärarnas upplevelse av rektorernas bruksteori inte stämmer överens med rektorernas uttalade teori. För att en skola ska kunna bedriva ett kontinuerligt förbättringsarbete behöver resultat följs upp och analyseras. Att tänka att rektor ska leda alla förbättringsprocesser själv är att ställa orimliga krav. Det operativa förbättringsarbetet behöver ledas av flera och rektor behöver hålla fokus på innehållet och målet för respektive uppdrag. För att kunna uppnå intentionen med förstelärarreformen visar denna studie att det behöver finnas uppdragsbeskrivningar där det tydliggörs på vilken arena försteläraren förväntas verka och vad för slags processer försteläraren ska leda. Rektor behöver i sitt ledarskap vara tydlig med förväntningar på sina förstelärare och klargöra skillnaden mellan lärare och förstelärare, skapa lärande gemenskaper för förstelärare, följa upp förväntningar och utforska det gemensamma lärandet. När förstelärare är involverade i beslutsprocessen kan det innebära att de upplever sig själv som värdefulla medlemmar i organisationen. Förstelärarna behöver se sig själv som ledare och koppla tillhörigheten till andra förstelärare.

Individer med funktionsnedsättning är en målgrupp för socialt arbete som genom tiderna på olika sätt uteslutits från samhället. I och med lagstiftningen om stöd och service till vissa funktionshindrade så är det idag centralt att arbeta främjande för individens delaktighet och självbestämmande. Därför syftar denna uppsats till att få en ökad förståelse för hur enhetschefer uppfattar att arbetssätt och förutsättningar påverkar självbestämmande för personer med intellektuell funktionsnedsättning, med fokus på individer bosatta i gruppbostäder. Vi har intervjuat fem enhetschefer inom LSS för särskilda boenden och det har resulterat i temana arbetssätt, utveckling/organisation och förhållningssätt som viktiga aspekter i arbetet med att främja självbestämmande. Självbestämmande i en gruppbostad är komplext, och därmed krävs det en medvetenhet hos personal för att arbeta främjande. Vi ser även att det är viktigt att personalen värnar om brukarens individuella självbestämmande samt att det krävs en kompetensutveckling hos personalen för att kunna arbeta effektivt med dessa frågor.

Syftet med studien var att undersöka hur biståndshandläggare inom äldreomsorgen hanterar dilemmat som uppstår när en person som har en demensdiagnos motsätter sig hjälpinsatser som biståndshandläggare, vårdpersonal och anhöriga anser är nödvändiga för att den enskilde inte ska riskera att fara illa. För att uppnå syftet med studien tillämpades kvalitativ metod i form av intervjuer. Den dataanalysmetod som användes var tematisk analys. Resultatet visade att samtliga biståndshandläggare använde sig av liknande strategier för att nå fram till den enskilde som motsatte sig hjälpen. Strategierna de använde sig av var långsiktighet, att ta hjälp från andra professioner och anhöriga samt att lirka. Majoriteten av biståndshandläggarna upplevde att de med hjälp av strategierna kunde skydda personer som har en demensdiagnos. Några av biståndshandläggarna uttryckte en önskan om större befogenheter. Flera biståndshandläggare tolkade även lagstiftningen olika. Resultatet analyserades därefter med hjälp av organisationsteori ur ett strukturellt och kulturellt perspektiv, men även med hjälp av begreppet pastoralmakt. Analysen visade att biståndshandläggarna styrdes av en struktur bestående av lagar och riktlinjer vilket begränsade deras handlingsutrymme. Däremot hade alla biståndshandläggare oberoende av varandra skapat en kultur inom respektive organisation som strävade efter att övervinna den enskildes motstånd i ett försök till att skydda den enskilde. Ur ett pastoralmaktsperspektiv, visade resultatet att samhällets sociala normer var av betydelse för hur biståndshandläggarna handlade gentemot den som motsatte sig hjälpen. Studiens slutsats var att personer med demensdiagnos kan skyddas från att fara illa, men att vissa riskerade ett sämre skydd beroende på hur lagstiftningen tolkades av den enskilde biståndshandläggaren. / The purpose of this study was to examine how case managers in elderly care deals with the dilemma that arises when a person suffering from a dementia diagnosis opposes the care case managers,  healthcare workers and relatives consider to be necessary to that person so that the individual does not risk being involved in an accident or becoming ill. To reach the purpose of the study we used a qualitative research technique in the form of interviews and the research strategy we used was thematic strategy. The result shows that all of the case managers in our study used similar strategies in their work to persuade the individual who opposed the care granted by the case managers. The strategies used were long-term, take help from other professionals and relatives and to coax. A majority of the case managers experienced that they with help of the strategies had the capability to protect the people suffering from dementia diagnoses. A few of the case managers expressed a wish for extended authority, and it was not uncommon for the case managers to have their own interpretation of the laws. The result was then analyzed by using organization theory and viewed from a structural and cultural perspective, but also with the help of pastoral power. The analysis showed that case managers were guided by a structure consisting of laws and guidelines, which limited their room for maneuver. however, all case managers had independently created a culture within each organization that strived to overcome the individual's resistance in an attempt to protect the individual. From a pastoral power perspective, the results showed that society's social norms were important for how case managers acted towards those who opposed . The study concluded that people with dementia can be protected from being harmed, but that some risked worse protection dependent on how the case manager interpreted the law.