Den här uppsatsen belyser några äldre människors syn på sin vård- och omsorgssituation. Syftet med uppsatsen var också att ta reda på om Socialtjänstlagens mål och paragrafer samt den nationella Handlingsplanen för äldrepolitiken är något som fungerar och efterlevs i praktiken. Urvalet var begränsat till fyra äldre personer som bor på olika servicehus i Stockholms innerstad. Studien är en kvalitativ studie som genomfördes med hjälp av personliga intervjuer. Min studie analyserades utifrån ett kognitivt perspektiv. Resultaten visar att de flesta äldre hade någon form av daglig sysselsättning. De var alla nöjda med sitt boende. De hade överlag anhöriga eller vänner som de i viss utsträckning träffade även om umgänget hade minskat sedan de flyttade till servicehus. De äldre hade en god relation till personalen och var överlag nöjda med sin vård- och omsorgssituation. Resultaten ger dock vissa indikationer på att Socialtjänstlagens mål och paragrafer samt den nationella Handlingsplanen för äldrepolitiken kanske inte alltid efterlevs och fungerar i praktiken.

The aim of the study is to investigate how social workers relate to the self-determination in cases that involve people who have dementia. To investigate this we have chosen to build a qualitative study. The study is based on four interviews with social workers in elderly care in Sweden. To analyze our material we chose the concept autonomy, and legal texts from the Social Services Act (SFS 2001: 453) and Parental code (SFS 1949: 381). Our results show that social workers are often forced to deviate from the law and guidelines to ensure the best for the person with dementia. Social workers justified their actions by arguing that what they did was in, or in line with the persons best interest. The person’s self-determination is left to stand back in some emergency cases where social workers cannot stand by and watch as the clients suffer. It was also shown that the administration process is often more extensive in cases involving people who have dementia than people who do not have dementia. The reason for this is that there are several elements that social workers must take into consideration, among other things, determining if there is a dementia diagnosis and if a legal guardian application should be made. It was also brought to light that social workers often have to spend more time on motivating the person with dementia to receive support. This motivation the interviewees called to coax, which can be seen as another word for persuasion. This is done although the law says that the client should have self-determination.

Genom att undersöka psykologiska mekanismer hos ideellt engagerade i en studentkår söktes stöd för studiens syfte samt två frågeställningar. Om det finns något samband mellan varför en individ blev motiverad till att engagera sig ifrån början och varför denne är motiverad till att fortsätta vara engagerad i studentkåren samt vilka känslor individen kan känna vid sitt engagemang och vad som utlöser dessa känslor. Genom en webbaserad enkät samlades data in ifrån respondenterna (N= 44). Individerna som besvarade enkäten tillhörde en liten studentkår vid en högskola och var eller hade varit ideellt engagerade. Datan analyserades utifrån Spearman’s korrelationstest i SPSS samt ATLAS.ti som användes vid bearbetning av fritextsvaren. Resultatet visade på att de inre motivationsorsakerna var starkare än de yttre motivationsorsakerna till fortsatt ideellt engagemang. Resultatet visade även på att känslor och attityder hängde samman då positiv attityd genererade positiva svar.

Syftet med studien var att identifiera vilka primära strategier coacher använder sig av för att hjälpa en allvarligt skadad idrottare. Hur en skada upplevs och hanteras ur en coachs perspektiv är ett outforskat område. Podlog och Dionigis (2010) är en av få studier där man undersökt världselit coachers strategier. Författarna i föreliggande studie valde att använda sig av liknande tillvägagångsätt. Nio semistrukturerade intervjuer genomfördes med coacher som hade aktiva idrottare på en lägre nivå än den högsta världseliten, samt hade erfarenheter av allvarligt skadade idrottare. Sju män och två kvinnor deltog i studien, både från individuella idrotter och lagidrotter. Det identifierades fem primära strategier: (1) målsättning, (2) socialt stöd, (3) förmedling till medicinsk personal, (4) anpassad träning och (5) individanpassat stöd. Dessa strategier kopplas i en diskussionsdel till självbestämmande teorins tre aspekter, målsättning och anpassad träning kopplades till kompetens, socialt stöd och förmedling till medicinsk personal kopplades till samhörighet, individanpassat stöd, förmedling till medicinsk personal samt målsättning till autonomi. Slutligen ges även förslag till framtida forskning, metodkritik samt implikationer. / The purpose of this study was to identify the primary strategies coaches use to help seriously injured athletes. How an injury is perceived and managed from a coach's perspective is an unexplored area. Podlog and Dionigi's (2010) is one of few studies that have investigated world elite coacher’s strategies. The authors of present study chose to use similar approaches. Nine semi-structured interviews were conducted with coaches active at a lower level compared to world elite, and experiences of severely injured athletes. Seven men and two women participated from both individual and team sports. Five primary strategies were identified: (1) goal setting, (2) social support, (3) intermediary to medical professionals, (4) adapted training and (5) personalized support. These strategies are addressed to the three aspects of the self-determination theory in the discussion part. Goal setting and adapted training were addressed to competence and adapted training linked to skills. Social support and intermediary to medical professionals were addressed to relatedness. Personalized support, intermediary to medical professionals and goals setting were addressed to autonomy. Finally suggestions for future research, methodology critique and implications are provided.

Att samverka vid socialt arbete är ett aktuellt tema eftersom två nya lagrum har tillkommit under de senaste åren. Dessa tydliggör att samverkan skall ske mellan kommuner och landsting vid arbete med individer med psykosociala problem. Studiens syfte var att undersöka hur samverkansarbetet mellan kommunen och landsting uppfyller individens rätt till social trygghet, jämlika levnadsvillkor och självbestämmande. I studien deltog fyra professionella utförare och sex individer med psykosociala problem, där respondenternas svar har jämförts beträffande om man upplever att samverkan uppfyller lagens intention. Resultatet har analyserats via en induktiv tematisk metod och via systemteorin samt empowerment. Det som framkom överensstämde med befintlig forskning, att samverkan har stor betydelse för att uppnå positiva effekter som leder till en ökad livskvalitet för individen. Vidare förtydligar både vår studie samt övrig forskning att individen bör inkluderas som en resurs i samverkansprocessen, för att uppnå effekter av självbestämmande vilket kan ge en social trygghet. / To cooperate in social work is a current theme as two new sections of the law has arisen in the recent years. These make clear that collaboration should take place between local governments when working with individuals with psychosocial problems. The purpose of the study was to examine how collaboration work between the municipality and county meets the individual's right to social security, equal living conditions and self-determination. In this study, where four professional performers and six individuals with psychosocial problems participated, the respondents' answers to how they experience that the interaction meets the intention of the law where compared. The results were analyzed using an inductive thematic approach and using systems theory and empowerment. The findings were consistent with existing research, that interaction is very important for achieving positive effects that lead to a better quality of life for the individual. Further clarifies both our study and other research that the individual should be included as a resource in the collaborative process, to achieve the effects of self-determination, which can provide a social security.

In disabled investigation, 1989 a proposition was introduced which resulted in Lag (1993:387), om stöd och service till vissa funktionshindrade. The purpose of this legal act was to facilitate the everyday life of disabled people by promoting people's equality in living conditions. Persons with extensive disabilities shall be entitled to personal assistance. Personal assistance is a relatively new occupation, which constitutes an important part of the disabled's life as it enables the disabled to live an independent life. The purpose of this essay is, therefore, to investigate the problem when the assistants' rights according to AML conflict with disabled rights according to LSS. The legal methodology has been used because it allows for a deeper understanding of current law and because the essay was partly based on the AML and its regulations. To answer the research questions, the legal dogmatic method has also been important. Finally, it appears that neither LSS nor AML goes before the other, they will work in parallel. The laws are difficult to interpret in the context of opposing each other. Hence, one needs to look at situation to situation if assistants' rights to a healthy work environment should overrule the disabled rights, self-determination and integrity. From an equality perspective, it can be seen that special treatment is present within the occupation because of gender norms that exists in the society.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka faktorer som påverkar socialsekreterarens val av behandlingshem till vuxna personer med missbruksproblematik. Intervjuer med sex socialsekreterare som arbetar med vuxna missbrukare har genomförts i tre kommuner med varierande storlek. Vi har använt oss av vinjettmetod med utgångspunkt i fyra olika teman. Dessa teman baserades på kunskapskällor som enligt socialstyrelsen sammanväger en evidensbaserad praktik. Studiens resultat visade på att klientens motivation och självbestämmande samt den professionella expertisen var stora påverkningsbara faktorer i valet av behandlingshem. Vi har även kunnat påvisa att evidensens betydelse samt icke- betydelse tillsammans med de organisatoriska förutsättningarna var faktorer som styr valet av vilket behandlingshem man väljer som socialsekreterare. Vårt resultat visar att den främsta faktorn som påverkade socialsekreterarens val av behandlingshem till vuxna personer med missbruksproblematik var klientens motivation och självbestämmande.

I och med att Sverige röstade för Urfolksdeklarationen år 2007 erkände den svenska staten samiskt självbestämmande i bland annat utbildningsfrågor. Aktörer inom såväl staten som Sametinget har under det senaste decenniet föreslagit att Sametinget skall överta ansvaret för sameskolan från den statliga myndigheten Sameskolstyrelsen, men detta har inte skett. Denna uppsats analyserar policyprocessen kring att förändra sameskolans styrning mellan åren 2004-2017, och varför den har stagnerat i ett ickebeslut. Detta studeras i relation till Sametingets möjligheter att driva samisk utbildningspolitik; en form av samiskt självbestämmande. Genom att göra en fallstudie inspirerad John W. Kingdons dagordningsmodell visar denna studie på svårigheterna för Sametinget att driva utbildningspolitiska frågor. Sametinget gör upprepade försök att få upp frågan kring sameskolan styrning på den statliga dagordningen, men både den politiska kontexten och problemförståelsen skiljer sig på den statliga nivån. På den statliga nivån har frågan kopplats till ineffektiv myndighetsutövning emedan frågan inom Sametinget har politiserats utifrån bristen på självbestämmande. Därtill har intresset för frågan varierat inom Sametinget under perioden. Sametingets partier tycks fästa olika stor vikt vid frågan och den politiska majoriteten har skiftat under den undersökta perioden. Resultaten pekar på att den form av icke-beslut som Sametinget utsätts för under policyprocessen är en form av statligt maktutövande, avsiktlig eller inte, mot Sametinget och en begränsning av självbestämmandet. Även om Sametinget vid flera tillfällen driver frågan och staten inte motsätter sig förslagen tas ändå inget verkställande beslut. Sametingets nuvarande institutionella arrangemang tycks utifrån denna studies resultat inte ge möjligheter att förverkliga samiskt självbestämmande inom utbildningspolitiska frågor.

Det folkvalda samiska organet Sametinget instiftades i Sverige 1993. Det var en viktig utveckling i samernas politiska mobilisering eftersom de inte tidigare haft ett nationellt representativt organ. Vid instiftandet blev organet både ett folkvalt parlament och en statlig förvaltningsmyndighet, vilket skapade konflikter mellan samernas vilja till ökat självbestämmande och statens strävan att kontrollera Sametingets verksamhet. I föreliggande kvalitativa undersökning undersöks därför de diskussioner som förelåg i den samiska tidningen Samefolket under Sametingets inrättande 1990-1994. Undersökningen visar dels hur ledande politiska representanter från de nybildade samiska partierna resonerade i frågan, dels hur andra samiska aktörer betraktade Sametinget. Vidare påvisar undersökningens resultat att diskussionerna förändrades under den undersökta perioden och att inre konflikter ökade till följd av Sametingets inrättande. Trots att en vision med Sametinget var att ena det samiska folket, visar föreliggande undersökning att organets tillkomst istället kom att splittra gruppen under den undersökta perioden. / The Sámi Parliament, a popularly elected Sámi organ was established in Sweden in 1993. This was an important process for the political advancement of the Sámi people, since they never before had had a nationally representative body. At the founding, the body became both an elected parliament and an administrative agency for the state. This created conflicts between the Sámi peoples' desire of increased independence and the goverment's need to control and rule. Therefore, the present qualitative study investigates the discussions that appeared in the Sámi magazine Samefolket during the Sámi Parliament's institutionalisation 1990-1994. The examination partly shows how the leading political representatives from the newly founded Sámi parties argued and partly how other Sámi actors regarded its institutionalisation. Furthermore, the results of the investigation suggest that the discussions changed during the investigated period and that the amount of conflicts increased following the institutionalisation of the Sámi Parliament. Even though the vision for the Sámi Parliament was to unite the Sámi people, the present study shows that the creation of this organ shattered the unity of the Sámi during the investigated period.

Syftet med denna uppsats är att belysa personer med intellektuell funktionsnedsättning boende på serviceboende och personalens upplevelser angående brukares självbestämmande. Som metod har vi använt oss av semistrukturerade intervjuer med fyra brukare och fyra personal på servicebostäder i en kommun i södra Sverige. Som teoretisk ram har Scheffs, sociala band använts. Uppsatsen åskådliggör komplexiteten personalen upplever kring brukarnas självbestämmande och hur detta utmanas av de relationer och beroende som finns brukare och personal emellan. Särskilt framkommer denna komplexitet i relationen mellan personalens ansvar, till exempel för brukarens hälsa kontra att tillförsäkra brukarnas självbestämmande. Brukarnas bild av hur de själva upplever att självbestämmandet tar sig frekvent till uttryck kring vardagsaktiviteten. Det framkommer vidare att brukarna saknar full kunskap angående deras självbestämmande men ändock upplevs brukarna som nöjda med sitt faktiska självbestämmande i vardagen. Trots riktlinjer och handlingsplaner upplever personalen att teori och praktik inte går hand i hand vilket försvårar personalens arbete med brukarens självbestämmande / The purpose of this essay is to highlight the people with intellectual disabilities in service housing in a municipality and staff's experiences regarding the user's self-determination. As a method, we have used semi-structured interviews where we have interviewed four users and four staff in service housing in a municipality in southern Sweden. As a theoretical framework, Scheffs, social bond theory has been used. The essay illustrates the complexity of staff experience around people with intellectual disabilities self-determination and how this challenged by the relationships and dependencies that exist between people with intellectual disabilities and staff. In particular this complexity appears in the relationship between the staff´s responsibility, for example people with intellectual disabilities health versus ensuring their self-determination. People with intellectual disabilities picture of how they themselves feel that self-determination manifests itself in everyday life. It also appears that the people with intellectual disabilities lack full knowledge of their self-determination, but despite this, the people with intellectual disabilities are perceived as satisfied with their actual self-determination in everyday life. Despite guidelines the staff experience that theory and practice do not go hand in hand, which makes the staff's work more difficult with the people with intellectual disabilities self-determination.