Syftet med denna studie är att utforska vilka motivationsfaktorer som ungdomar i åldern 18 – 25 år upplever som drivkrafter för att engagera sig som ledare inom en idrottsförening, samt vilka faktorer de upplever som viktiga för att upprätthålla sitt engagemang över tid. Som hjälp att besvara syftet användes följande tre frågeställningar: Vad motiverar ungdomar till att bli ledare i en idrottsförening? Vad driver ungdomar till att fortsätta vara ledare inom en idrottsförening? Vad anser ungdomar att idrottsföreningar kan göra för att locka fler unga att bli ledare? En kvalitativ metod med fokusgruppsintervjuer tillämpades för att besvara studiens syfte och frågeställningar. Det genomfördes tre fokusgruppsintervjuer med 4 till 6 informanter. Med hjälp av RF – SISU Gävleborg valdes deltagare som ansågs vara mest passande för studiens syfte, vilket kallas handplockat urval och totalt deltog 14 informanter. Fokusgruppsintervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades därefter utifrån en deduktiv innehållsanalys. Resultatet visade att ungdomar blir ledare då de motiveras av intresset för ledarskap och att det är roligt. En vanlig anledning till att ungdomarna fortsätter som ledare visade att de vill vara en förebild samt att de vill känna gemenskapen föreningsidrotten bidrar med. För att utveckla unga ledare bör idrottsföreningar erbjuda utbildningar. Slutligen visade resultatet att unga ledare inledningsvis bör ha en mindre roll och allteftersom utöka sitt ansvarområde för att behålla motivationen. Slutsatsen blev att ungdomar drivs av inre motivation till att bli ledare och att fortsätta som ledare. Studien bidrog med värdefull information då ungdomarna i studien visade att den inre motivationen var viktigare än yttre motivationen. Att få tid att komma in i rollen som ledare ansågs värdefullt ur ett långsiktigt perspektiv. De unga ledarna fortsätter då de vill vara en förebild åt de yngre. I föreningarnas arbete att locka fler ungdomar till ledarskapet, värdesätts utbildningsmöjligheter i syfte att utveckla betydelsefulla egenskaper.

The purpose of this thesis was to examine children’s right to self-determination within healthcare and to which extent guardians should receive information. The Swedish Children and Parents Code Chapter 6 Section 11, the Public Access and Security Act Chapter 12 Section 3 and the Patient Act Chapter 3 Section 3 constitutes the core of the thesis. The primary question is how they relate to each other. The thesis shows that guardians according to The Swedish Children and Parents Code Chapter 6 Section 11 has a right and an obligation to decide on issues related to a child’s personal affairs. The Patient Act Chapter 3 Section 3 states that guardians should receive the same information as a child, when the child is a patient. It can be concluded that information in regards to a child’s guardians is considered confidential as long as the situation is not covered by the Swedish Children and Parents Code Chapter 6 Section 11 or if it can be assumed that the child will suffer significant harm, according to the Public Access and Security Act Chapter 12 Section 3. If the child however has right to self-determination in the question at hand, it therefore disposes the confidentiality and information cannot be given to the guardians without consent from the child. It can also be concluded that even though a child has the right to self-determination in regards to a health care action, there might be situations where the risks of future injuries are so significant that the child cannot have the autonomy required in which case parental involvement is necessary. In those cases, the guardians should be informed about the situation. In reality guardians receive written information about a child’s healthcare through a journal online called Journalen via nätet and through copies of the journal on paper. The two methods hold age limits, which cannot be found in the legislation. The thesis shows that confidential information runs the risk of being disclosed without necessary consent due to these methods. Another risk is that guardians are prevented from receiving the information that the law ascribes to them.

Föreliggande studie syftade till att undersöka sambandet/effekten mellan målsättning, behovstillfredsställelse, behovsfrustration, motivation och träningsfrekvens bland gymaktiva vuxna. Utifrån två arbetsmodeller utformades två hypoteser som testades via medieringsanalyser. En kvantitativ forskningsansats genomfördes där respondenterna fick besvara ett enkätformulär med frågor från mätinstrumenten: Godin Leisure- Time Exercise Questionnaire, Task and Ego Goal Orientation in Sport Questionnaire, The Balanced Measure of Psychological Needs, samt Behavorial Regulations in Exercise Questionnaire. Utifrån ett bekvämlighetsurval rekryterades 128 respondenter (70 kvinnor och 58 män) i åldern 19-36 (M = 22.3, SD = 2.5) som deltog i studien. Medelvärdet på antal träningspass/vecka (lätt, måttlig och hård träning) uppkom till cirka nio stycken bland deltagare. Studiens huvudsakliga fynd var att prestationsmål korrelerade positivt med identifierad reglering, inre motivation, tillfredställelse av de tre grundbehoven samt självbestämmande motivation. Det fanns även ett positivt samband mellan inre motivation och träningsfrekvens. Vidare visade resultatet ett positivt samband mellan resultatmål, amotivation och behovsfrustration. De två hypoteserna förkastades då resultatet inte genererade några direkta medierande effekter. För framtida forskning föreslås bland annat studier som syftar till att undersöka hur effekten på träningsfrekvens kan påverkas beroende på målorientering, samt föreslås ytterligare studier som undersöker behovsfrustration i samband med gymkontexter. / The present study aimed to investigate the relationship/effect between goal orientation, needs satisfaction, needs frustration, motivation and training frequency among gym active adults. Based on two working models two hypotheses were designed and tested through mediation analyzes. A quantitative research approach was conducted in which respondents were asked to answer a questionnaire with questions from the following measuring instruments: Godin Leisure- Time Exercise Questionnaire, Task and Ego Goal Orientation in Sport Questionnaire, The Balanced Measure of Psychological Needs and Behavioral Regulations in Exercise Questionnaire". From a convenience sample, 128 respondents (70 women and 58 men) in the age 19-36 (M = 22.3, SD = 2.5) were recruited who participated in the study. The average number of training sessions/week was about nine for the participants. The study's main finding suggest that task goals positively correlated with identified regulation, intrinsic motivation, satisfaction of the three basic needs and self-determination motivation. There was also a positive correlation between exercise frequency and intrinsic motivation and exercise frequency. The results also showed a positive correlation between ego goals, amotivation and thwarting. The two hypotheses were rejected because the result did not generate any direct media effects. For future research, it is suggested to design studies that aim to investigate how the effect of exercise frequency may be affected depending on the goal orientation, and further suggested studies that investigate thwarting in relation to gym contexts.

The purpose of this study was to find out how special needs users ' autonomy and influence in their daily routines is described by their assistants. What interpretations of the concepts of self-determination and influence on special needs users' daily routines emerge from the assistants statements and what conditions can be seen? To reach a conclusion, focus group as a method was used. The focus group met twice to discuss this topic. The diamond method was used as stimulus material to support the discussion in the focus group. In the study it was possible to use empirical material from care service under study that was then interpreted using hermeneutic theory. The analysis and results section was divided into two main themes and related sub themes. What emerged from the study was that the approach assistants had when they met the special needs users´ in his or her daily routines affected the possibilities for the special needs users´ self-determination and influence in their daily lives. Participants in the focus group agreed upon that self-determination was to be involved in the decisions made about the special needs users´ own lives. The factor affecting the outcomes regarding the special needs users´ self-determination and influence was the availability of supportive equipment was also an aspect that was emphasized. Lewin's interpretation of LSS values was used as the theoretical basis of this paper. / Syftet med denna studie är att ta reda på hur brukarnas självbestämmande och inflytande i sina vardagsrutiner gestaltar sig i assistenternas beskrivningar. Vilka tolkningar av begreppen självbestämmande och inflytande i brukarnas vardagsrutiner framkommer ur assistenternas utsagor och vilka förutsättningar framgår? För att ta reda på detta har fokusgrupp använts. Fokusgruppen träffades två gånger för att diskutera detta ämne. Diamantmetoden användes som stimulusmaterial som stöd till diskussionen i fokusgruppen. Genom att jag använde mig av denna metod i studien fick jag tillgång till ett empiriskt material som sedan tolkades med hjälp av den hermeneutiska spiralen. I analys- och resultatdelen delades materialet in i två huvudteman med tillhörande underteman. Det som framkom i studien var bland annat att det förhållningssätt assistenterna hade när de mötte brukaren i dennes vardagsrutiner påverkade möjligheterna för brukarnas självbestämmande och inflytande i deras vardag. Deltagarna i fokusgruppen var överens om att självbestämmande var att vara delaktig i de beslut som togs kring den egna vardagen. Det som kunde underlätta för brukarnas självbestämmande och inflytande var tillgången till anpassade hjälpmedel var också en aspekt som betonades. Lewins tolkning av LSS värdegrund har använts som teoretisk utgångspunkt i denna uppsats.

Syftet med föreliggande uppsats var att studera vilka motivationsfaktorer, passionsfaktorer samt vilken grad av självförtroende som uppvisas hos ungdomslandslagsspelare i fotboll. Vidare undersöktes samband mellan passion och självförtroende samt hur motivation var relaterat till passion och självförtroende. I studien deltog 288 manliga och kvinnliga fotbollspelare i åldrarna 15-17 år (M=16,02, Sd=1,06) från svenska ungdomslandslaget i fotboll. I studien användes Vealeys Sportconfidence Scale (VSS), Sport Motivation Scale (SMS) och The Passion Scale (PS). Resultatet visade att det fanns statistiska signifikanta samband mellan de tre variablerna passion, motivation och självförtroende. Vidare påvisades att inre motivationsfaktorer var främst förekommande bland ungdomslandslagsfotbollspelare samt att individerna med harmonisk passion uppvisade starkare samband med självförtroende än individer med tvångsmässig passion. Studieresultaten har analyserats och diskuterats i förhållande till teorier och tidigare forskning. Likt alla forskningsområden behövs ytterligare forskning med slumpmässigt urval för att kunna fastställa några säkra slutsatser gällande huruvida resultaten går att generalisera på den stora populationen. / The purpose of the study was to investigate motivationalfactors, passionfactors and level of confidence players among the youth Swedish nationalteam in soccer. Furthermore the relationship between passion and confidence was investigated and also how motiovation is related to passion and confidence. 288 male and female soocer players aged between 15-17 (M=16.02, Sd=1.06) took part of the study. Vealey Sportconfidence Scale (VSS), Sport Motivation Scale (SMS) andThe Passion Scale (PS) was used in the study. The results showed statistically significant relationships between passion, motivation and confidence. The results showed that internal motivational factors was most common in youth national team players and that harmonic passion showed a more significant relationship with confidence than obsessive passion did. Further the results were analyzed and discussed in relation theories and earilier findings. Like all fields of research, further research on a wider population and with larger sample is needed in order to establish any form of conclusions.

Sverige har i likhet med andra länder en ökad andel äldre, vilket leder till att många människor kommer att bli beroende av vård. När människan åldras sker fysiska och psykiska nedsättningar som gör att människan blir mer skör. Upplevelsen av hälsa är ständigt föränderlig och kan upplevas på flera nivåer. Att flytta till särskilt boende är en förändring som kan påverka upplevelsen av hälsa. Man tvingas anpassa sig till andra boende, personal och rutiner. Därför är det av värde att beskriva vad de äldre själva tycker är betydelsefullt, för att uppleva hälsa och välbefinnande, när de åldras på särskilt boende. Studiens syfte är att beskriva vad äldre på särskilt boende upplever som betydelsefullt för att känna hälsa och välbefinnande. En litteraturstudie har genomförts där tio kvalitativa artiklar analyserats. Resultatet uppdelas i fem huvudteman och elva underteman. I resultatet framkommer att det är viktigt för äldre att bli respekterade som egna individer med rätt till självbestämmande. Även att få känslan av att vara i trygga händer och att få den omvårdnad och stöd som finns behov av är grundläggande förutsättningar för att uppleva hälsa. Dessutom upplevs det som viktigt att få vara en del av ett sammanhang och att leva i gemenskap med andra. I diskussionen belyses hur sjuksköterskan kan bidra till äldres upplevelse av hälsa och välbefinnande genom att ta tillvara den äldres resurser och att utgå från patientens livsvärld. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Autonomi betyder självbestämmande vilket beskrivs av litteraturen som oberoende och kontroll. Autonomiprincipen handlar om människans rätt till självbestämmande. I Hälso- och sjukvårdslagen betonas vikten av att vården skall ske på sådant sätt att patientens självbestämmande och integritet värnas. Vi har i vårt arbete fokuserat oss på äldre människor, för att åldrandet med fysiskt nedsatt funktionsförmåga, kognitiva inskränkningar och sjukdomar kan medföra sviktande kroppsfunktioner. Det kan leda till att den gamla människan hamnar i en beroendeställning, vilket i sin tur kan leda till sämre kontroll över sitt liv och sin livsvärld. Känslan av att vara beroende kan få den äldre att känna att autonomin begränsas och livskvalitén försämras. Syftet var att beskriva vad äldre människor i behov av hjälp, upplever som reducerande respektive stärkande av deras autonomi. Vi har valt att granska kvalitativa artiklar enligt Evans (2002) analysmodell. Artiklarna har vi funnit i databasen Cinahl. Resultatet redovisas i två teman med subteman: Att tillhöra en social gemenskap och Att uppleva livskvalité. Vi tycker att det vore beaktansvärt att finna de äldres upplevelser, av hur de upplever sin vardag och sin autonomi. Vad tycker de gamla är viktigt för dem?Vi anser att det är viktigt att belysa dessa frågor, för att vi ska kunna ge den bästa möjliga omvårdnad och en bevarad livskvalité. Detta är extra viktigt idag då den äldre andelen i befolkningen kommer att öka. / Program: Sjuksköterskeutbildning

The essay is based on the constitutional differences between two swedish laws and the fact that they appear collaterally in practice. The topic is the legal aspects of the conflict of interests that appears in the relationship between the Swedish Act concerning Support and Service for Persons with Certain Functional Impairments and the Work Environment Act. The separate interests are rediscovered in several different sources of law. This essay aims to find guidance for operators within care and welfare on how to make a correct consideration between these interests, in a legal purposive way. The legal dogmatic method has been used to achieve the purpose. The main conclusions is that the risk for a conflict of interests between the Work Environment Act and other laws has been foreseen by the swedish legislator. Although, the legislator states that it is impossible to find a general solution for the conflict and leaves to concerned authorities to issue further regulation if necessary. Today, these regulations does not provide for any guidance regarding the conflict of interest between the concerned laws. Although the consideration has a tendency to be subjective, some implications can be made regarding the argumentation of the court and authority. Case law takes self determination, integrity, participation and the functional impairments into account, when discussing the rights for persons with functional impairments. Regarding the workers’ rights, case law indicate that the psychological strain, the professional precondition and the regularity of the events are relevant factors. In summary, case law show that the person with functional disability has an unconditional right to the entitled assistance. How the assistance shall be performed is depending on a consideration whether the measures taken in order to improve the working environment are reasonable on the results that can be achieved. Further, some examples of taken measures estimated as being comfortable and not are rediscovered. Finally, the outcome for individuals is discussed followed by a further evolved analysis of the dilemma, with connection to specific cicumstances within care and welfare.

<p>Denna studie ville belysa en specifik grupps livsföring bland personer med funktionshinder nämligen de som inte kan föra sin egen talan. Området utforskades genom intervjuer med föräldrar. Syftet var att öka kunskapen om hur föräldrar till personer med flerfunktionshinder bemästrar sin situation. Frågeställningarna var dels hur föräldrarna uppfattade omgivningens stöd och stress, vad de tyckte om ett normalt liv och hur de bedömde samhällets insatser, dels deras syn på barnets autonomi och betydelsen av deras makt i relation till barnet. Studien hade en kvalitativ och fenomenologisk ansats och användes som metod. Resultatet visade att merparten av föräldrarna utvecklade aktiva copingstrategier för att anpassa sig till situationen även om de led av en kronisk sorg. Omgivningens stöd minskades med tiden. Föräldrarna tyckte inte att deras barn lever ett normalt liv men ett värdigt liv. De var nöjda med samhällsinsatserna men kommunala neddragningar kunde ibland hämma familjens möjligheter. Samtidigt som de var nöjda med personliga assistenters insatser hade de problem med enskildheten i hemmet. Föräldrarna bevakade barnets självbestämmande genom att kämpa för deras rättigheter. Föräldrarnas makt över dessa barn kunde förstås som ett positivt element vilket hjälper dem att organisera barnets vardag och lösa konflikter.</p>

<p>Den här uppsatsen belyser några äldre människors syn på sin vård- och omsorgssituation. Syftet med uppsatsen var också att ta reda på om Socialtjänstlagens mål och paragrafer samt den nationella Handlingsplanen för äldrepolitiken är något som fungerar och efterlevs i praktiken. Urvalet var begränsat till fyra äldre personer som bor på olika servicehus i Stockholms innerstad. Studien är en kvalitativ studie som genomfördes med hjälp av personliga intervjuer. Min studie analyserades utifrån ett kognitivt perspektiv. Resultaten visar att de flesta äldre hade någon form av daglig sysselsättning. De var alla nöjda med sitt boende. De hade överlag anhöriga eller vänner som de i viss utsträckning träffade även om umgänget hade minskat sedan de flyttade till servicehus. De äldre hade en god relation till personalen och var överlag nöjda med sin vård- och omsorgssituation. Resultaten ger dock vissa indikationer på att Socialtjänstlagens mål och paragrafer samt den nationella Handlingsplanen för äldrepolitiken kanske inte alltid efterlevs och fungerar i praktiken.</p>