Studiens syfte var att undersöka hur biståndshandläggare upplever mötet med äldre med kognitiv svikt avseende problem och möjligheter med att inhämta samtycke. Studien baseras på en kvalitativ metod och med stöd av intervjusamtal med fem biståndshandläggare eftersöks en djupare förståelse för deras arbete med äldre med kognitiv svikt. Intervjuerna analyseras vidare med stöd av valda teoretiska perspektiv i form av gräsrotsbyråkrati, handlingsutrymme och professionsetik samt tidigare forskning inom området för att bringa en djupare förståelse kring socialt arbete med äldre med kognitiv svikt samt de dilemman som biståndshandläggare kan hamna i. Forskningsstudien visar att de intervjuade biståndshandläggarna upplever möten med äldre med kognitiv svikt som utmanande men lärorika, varierande och givande. De berättar om några av de dilemman som uppkommit under deras arbete med äldre med kognitiv svikt och hur de hanterar dessa situationer. Precis som varje brukare är en unik individ har biståndshandläggarna individuella strategier för att hantera uppkomna problem och möjligheter i sitt dagliga arbete. / The purpose of the study was to examine how aid administrators experience the meeting with elderly people with cognitive impairment regarding problems and opportunities to obtain consent. The study is based on a qualitative approach and by interviewing six aid administrators, the aim is to get a deeper understanding of their work with elderly people with cognitive impairment. The interviews were analyzed with selected theoretical perspectives about the theory of street level bureaucracy and how aid administrators work with the framework of law, guidelines and regulations as well as the ethical dilemmas that may encounter between their personal and professional self to fulfil their clients’ needs. The study also presents previous research on the field. The result shows that the interviewed aid administrators experience the meetings with elderly with cognitive impairment as challenging but instructive, various and rewarding. They tell about some of the dilemmas that arise during their work with elderly with cognitive impairment and how they handle these situations. Just like every elderly is a unique individual, aid administrators have individual strategies to handle emerging problems and opportunities in their daily work.

The purpose of our work is to investigate how public administrators relate to individuals' self- determination and, if so, how it manifests in the working process. We would also like to investigate the different factors that could influence the self- determination of the elderly. To get answers to our purpose we have come up with the following research questions: What knowledge do the public administrators have about the core values? How will the self- determination of the elderly express itself in the working process? How much space is assigned to the self- determination of the elderly in the working process? What are the guidelines and routines in the public sector regarding the working process and do these affect the elderlies influence and participation?Our investigation builds on a qualitative platform where we have presupposed the perspective of the participants and targeted the public administrators perceptive and experience regarding self- determination in the working process. The method we have used is semi-structured interviews with where we have interviewed six accommodation public servants employed within Malmö Stad. We have then, based on our collected material, chosen relevant theories to analyse our empiric material. We have chosen the theoretical concept of limitation and the salutogenic perspective. The investigation reveals that the public servants have two ways to view core values and self- determination. Other conclusions we have discovered is that accommodation public servants have different approaches regarding the limitations of their work process. We have also identified conclusions that capture how the guidelines and routines in the public sector are followed and in what way this may affect the participation and influence of the elderly, Next of kin reveals itself as a restricting factor for the self- determination of the elderly in certain situations. We have noticed that a salutogene perspective stands out in the public servants work process as they adapt the self- determination by the individuals understanding and abilities.Keywords: Aid, autonomy, kin, public administrators, participation, working process, influence, national value base, self-determination, retirement home, elderly.

Självbestämmande och delaktighet är begrepp som väger tungt i Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Begreppen utgör en slags utgångspunkt för de som arbetar runt en brukare. Därmed intog studien ett syfte av att lyfta fram professionellas upplevelser kring framgångsrika strategier i arbetet med dessa begrepp för brukaren. Valet av metod landade i en kvalitativ studie där semistrukturerade intervjuer användes. Vi fick in fem respondenter som arbetar på gruppboende, serviceboende samt daglig verksamhet i södra Sverige. Därefter utfördes en tematisk analys av det empiriska materialet där vi fick fram tre huvudteman, med tillhörande underteman. För att analysera vårt material har vi använt oss av Scheffs teori om sociala band, Antonovskys KASAM och Bronfenbrenners teori om utvecklingsekologi. Resultatet visar att olika metoder för att kunna kommunicera, samarbeta mellan olika professionella samt att relationen mellan brukare och professionell är av största vikt för brukaren. De slutsatser som kunde göras efter analysen var vikten av att samtliga huvudteman tillsammans måste få ta plats, det går inte att fokusera på ett av dem, utan alla tre har betydelse för brukarens möjligheter till förverkligandet av att vara huvudpersonen i sitt eget liv.

Detta ämne valdes eftersom det har upptäckts att matematik anses vara ett tråkigt ämne i skolan, som inte kan användas och anpassas till det vardagliga livet och anses därmed vara ett onödigt ämne (Jenner, 2004). Däremot enligt Skolverket i kommentarmaterial till kursplanen i matematik 2017, leder ämnet matematik till ett logiskt och nyanserat tänkande som kan hjälpa en att lösa olika problem i livet. Därför valde jag att fördjupa mig i att försöka hitta olika metoder som kan motivera elever till att lära sig matematik. Syftet med den här studien är att dels utreda elevernas motivation inom matematik påverkas av olika arbetsformer och studera olika metoder för att motivera elever till matematik i årskurs 7-9. För att uppfylla syftet med examensarbetet användes undersökningsmetoderna: enkätfrågor, observation samt intervju med några lärare. Resultatet visade att det fanns olika faktorer som påverkar elevernas motivation i skolan bland annat relationen mellan lärare och elev, lärarens tydliga strukturer, en lugnare miljö för att skapa trygghet hos elever samt varierande och stimulerande arbetsformer för att bedriva intressant och meningsfull undervisning. Slutsatsen är att läraren spelar en central roll när det gäller att uppmuntra och motivera sina elever. Detta innebär att varje elev med hjälp av sina lärare och ansvariga kan skapa sin egen metod för att i sin tur skapa en slags motivation för att lära sig.

Att få uttrycka och utöva självbestämmande kan ses som centralt i många länder, speciellt i de länder där individualismen är stark, som i Sverige där rätten till självbestämmande är lagstadgad och gäller för alla människor. Frågan är om det verkligen ser ut så i verkligheten, speciellt om man har en intellektuell funktionsnedsättning och kan vara beroende av stöd och hjälp av andra människor. Syftet med studien är att genom en litteraturstudie få ökad kunskap om hur människor med intellektuella funktionsnedsättningar upplever deras självbestämmande. Metod och datainsamling i uppsatsen är Scoping Review som är en form av litteraturstudie som i uppsatsen utgörs av 10 tidigare studier. I resultatet framgår vad som hindrar respektive bidrar till självbestämmande för människor med intellektuella funktionsnedsättningar. Stödpersonal, familj, föräldrar och skola visar sig vara både bidragande och hindrande medan tekniska hjälpmedel endast upplevs vara bidragande för självbestämmandet. Slutsatsen i studien är att det är svårt att komma fram till ett enhetligt svar om hur självbestämmande upplevs då det handlar om andra personers upplevelse. Det är ett socialt fenomen som är i konstant förändring och det är många olika faktorer som spelar in.

Syftet med studien är att uppmärksamma hur förskollärare tolkar, respekterar och förstår barns integritet vid fotodokumentation. Tidigare forskning visar att det finns begränsade studier om barns integritet i förskolan samt hur förskollärare tänker kring ämnet. Forskning visar även att det kan uppstå etiska dilemman vid dokumentation av barn. I studien har ett relationellt perspektiv använts tillsammans med begrepp som: human being, human becoming samt det kompetenta barnet för att analysera det insamlade materialet. Studien utgår från en kvalitativ ansats där semi-strukturerade intervjuer har genomförts med sju utbildade förskollärare. Resultatet sammanställdes i följande rubriker: Att fråga eller att inte fråga. Relationen avgör. Fotodokumentation är viktigt. Finns det konsekvenser? Behöver barn vara med på foto? Barns rättigheter och förskollärarnas roll. En slutsats dras av att ämnet är komplext.

Bakgrund: Äldre personer ställs inför mycket när åldrandets process vidtar och ska få leva ett värdigt liv. Det särskilda boendet är den äldre personens egna hem där omvårdnaden ska vara individanpassad. Sjuksköterskans ansvar är att främja den äldres hälsa vilket är starkt förknippat med autonomi och självbestämmande. Syfte: Att beskriva äldre personers upplevelser av självbestämmande på särskilt boende. Metod: Litteraturstudien genomfördes genom en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Tio vetenskapliga artiklar inkluderades och kvalitetsgranskades. Resultat: De äldre personers upplevelser på särskilt boende beskrivs i fyra huvudkategorier: ”Att friheten begränsas”, ”Att tvingas acceptera det nya livet”, ”Att vara beroende” och ”Att förlora sin identitet”. Äldre personer hade negativa uppfattningar och upplevelser på särskilt boende. De kände att deras självbestämmande och identitet togs ifrån dem. De äldre kände sig fängslade och inlåsta och upplevde sig som ett objekt. Det fanns även positiva upplevelser som förbättrade hälsan för den äldre. Slutsats: Det är viktigt som sjuksköterska att ha kunskap för att stödja och vårda den äldre personen. Personen ska ses som en unik individ med olika behov och att arbeta personcentrerat kan hjälpa sjuksköterskan att främja den äldres hälsa och identitet utifrån deras självbestämmande. Fortsatt forskning inom området behövs för att utveckla och ge den äldre den bästa vården.

Självbestämmande för omsorgstagare är lagstadgat genom Lagen om stöd och servicetill vissa funktionshindrade och Socialtjänstlagen men kommer även till uttryck genomFörenta nationernas definiering av mänskliga rättigheter. Syftet med studien är attundersöka omsorgspersonalens attityder gällande självbestämmanderätten föromsorgstagare inom Särskilt boende för äldre och Bostad med särskild service förvuxna. Studien är utformad utifrån en kvantitativ metod med konstruktivistisk ansats.Som stöd i analysen utgår vi ifrån Foucault maktteori och Meads teori om jaget.Resultatet visar på vissa attitydskillnader mellan omsorgspersonalen på de olikaboendeformerna samtidigt som kunskapsnivån om självbestämmanderätten är allmänthög. En slutsats som dras är att omsorgspersonal inom Bostad med särskild servicefrämjar självbestämmande för omsorgstagare i sitt arbete i högre grad änomsorgspersonalen på Särskilt boende för äldre.

Revisionsbranschen i Sverige har under en längre tid haft problem med att behålla sina revisorsassistenter. Detta har skapat ett problem inom den svenska revisorsbranschen där auktoriserade revisorer har drastiskt minskat under senare år. För att bli auktoriserad revisor krävs det att man ska ha utfört minst tre år av praktiskt jobb som revisorsassistent innan man har chans för auktorisation. Tidigare forskning som gjorts gällande detta har främst kollat på auktoriserade revisorer och revisorsassistenter och fokuserat på enskilda fenomen. Forskningen härstammar främst från Ostasien där kvantitativa undersökningar gjorts. Detta väckte ett intresse hos oss där vi ville få en förståelse för vilken motivation de hade när de valde att lämna. Den tidigare forskningen har även bevisat att motivation har en stor påverkan i beslutet av att byta arbete. Studien har genomförts genom att analysera revisorsassistenternas motivation utifrån motivationsteorin om självbestämmande (SDT). Här har de psykologiska behoven, autonomi, kompetens och samhörighet analyserats men även hur de yttre faktorerna som organisatoriska värderingar och belöningar påverkat den inre motivationen. För att få fram information gällande detta så har nio intervjuer genomförts. Studien kom fram till att revisorsassistenterna påverkas av de psykologiska behoven samt de yttre faktorerna som finns i SDT. Efter genomförandet av studien framgick det att motivationen har förändrats under tiden som revisorsassisten och vid tillfället de lämna var som lägst. Resultatet visade på att respondenterna inte hade samma samhörighet som tidigare när beslutet av att lämna gjordes. Respondenterna har även upplevts som kontrollerade där företagets kultur och värderingar inte helt internaliserats.

När personer med missbruksproblematik utsätter sig för allvarlig fara kan tvångsvård enligt LVM övervägas. När personer med en demenssjukdom riskerar att allvarligt skada sin hälsa står socialtjänsten utan befogenheter om den enskilde motsäger sig hjälp. Anhöriga förväntas istället ta ett stort ansvar. Syftet med denna studie var att undersöka hur anhöriga till personer med demenssjukdom upplever och ställer sig till de insatser, det handlingsutrymme och lagstöd som finns, alternativt inte finns, inom demensomsorgen. Studien har visat, med hjälp av kvalitativa intervjuer med sex stycken anhöriga, att det förekommer handlingar av tvångskaraktär utan lagstöd inom handläggningen och utförandet av äldreomsorgen. Anhöriga är mestadels emot en tvångslag, dock framkommer det att värdighet, säkerhet och trygghet är faktorer som gör att man överväger och stundtals kan vara för ett införande av lagstöd för tvång. Trots om ett behov av tvång ansågs finnas, så var den moraliska grundinställningen att värna om självbestämmanderätten, samt att en lagstiftning troligen skulle vara problematisk i sitt framställande. Istället framkom det alternativa lösningar som ökad utbildning hos personal, olika juridiska lösningar, samt utveckling av äldreomsorgen och personalens bemötande. Studien visar dessutom att anhöriga upplever en stor påfrestning mentalt som yttrar sig som exempelvis dåligt samvete. / When people with substance abuse problems expose themselves to severe danger, coercive care can be considered, by law. When people with dementia put their health at serious risk the social services are without authority to act. Relatives are instead expected to take great responsibility. The aim of this study was to examine how relatives of people with dementia experience the care services, the scope for action and legislative support that does or doesn’t exists in dementia care. The study shows, through qualitative interviews with six relatives, that there are acts of coercive nature without legal basis in the case management and execution of eldercare. Overall, relatives are against a coercive law. There are, however, factors that can increase the acceptance of introducing a legal basis for coercion, such as dignity and safety. Even if a need for coercion was considered, the basic moral attitude was to protect the right to self-determination, and that the legislation would probably be problematic. Alternative solutions emerged, such as further education for caregivers as well as continuous development of eldercare and the treatment from caregivers. The study also shows that relatives experience a great deal of mental strain which can manifests itself such as bad conscience.