Sedan början av 1900-talet har de flesta förlossningar skett på sjukhus och antalet hemförlossningar har minskat drastiskt. Idag är hemförlossningar ytterst ovanligt i Sverige och finns ej som ett vårdval trots att kvinnor har rätt till självbestämmande vad gäller sin graviditet och förlossning.  Syftet var att beskriva kvinnors anledningar till att välja hemförlossning.    En litteraturöversikt med ett systematiskt tillvägagångssätt utfördes som metod. Databassökning skedde i databaserna PubMed, CINAHL samt PsycInfo. Artiklarna kvalitetsgranskades och inkluderade artiklar analyserades med integrerad analys.   Studiens resultat mynnade ut i två huvudkategorier. Den första huvudkategorin var “på kvinnans egna villkor” med subkategorierna “egenmakt och kontroll”, “hemmet som en trygg plats”, “tron på den egna kroppen” och “den fysiologiska födseln” samt “val av närvarande personer”. Den andra huvudkategorin var “att undvika negativa upplevelser” med subkategorierna “tidigare negativa erfarenheter” och “viljan att undvika interventioner”.    Slutsatsen var att det finns olika anledningar till att kvinnor väljer hemförlossning där de främsta är att föda på sina egna villkor och önskan att undvika negativa upplevelser. Kvinnor vill ha inflytande över sin förlossning och ha möjlighet att välja personer som ska närvara och stödja kvinnan. Hon vill föda på en trygg och säker plats, hemmet, där hon har större möjlighet till en normal eller fysiologisk förlossning utan onödiga interventioner. För att främja kvinnors självbestämmande bör alternativ till sjukhusförlossning erbjudas. / Since the beginning of the twentieth century, the majority of births have taken place in hospitals, and the number of home births has decreased substantially. Home birth is utterly rare in Sweden, and it is not a publicly funded option for Swedish women, even though women should have the right to independently make decisions about their pregnancy and labor.   The aim of the study was to describe women’s reasons for choosing home birth.  A literature review with a systematic approach was the performed method. Databases used for this purpose were PubMed, CINAHL and PsycInfo. The articles were quality reviewed and analyzed through integrated analysis.    The findings of the study were presented in two main categories with appurtenant subcategories. The first main category was “the woman’s own terms” with subcategories “empowerment and control”, “the home environment is a safe space”, “belief in the body and the physiologic birth” and “choosing present people”. The second main category was “wanting to avoid negative experiences” with subcategories “previous negative experiences” and “wanting to avoid interventions”.  The conclusion was that there are various reasons why women choose home birth where the main reasons were to give birth on their own terms and a desire to avoid negative experiences. Women want to be able to influence their labor and have the opportunity to choose people who will be present and support the woman. She wants to give birth in a safe and secure place, her home, where she has a better chance for a normal and physiological birth without unnecessary interventions. In order to promote women's self-determination, alternatives to hospital birth should be offered.

Syftet med studien var att få en djupare förståelse för hur socialsekreterare som handlägger ekonomiskt bistånd upplever klientens självbestämmande i relation till myndighetsutövning. Vi tolkade dessa upplevelser utifrån en teoretisk ram baserad på Empowerment. Studien har en kvalitativ design och genomfördes med semistrukturerade telefonintervjuer. Populationen för studien var socionomer som handlägger ekonomiskt bistånd. Urvalsgruppen bestod av sju socionomer verksamma i Sverige. Resultaten och den efterföljande analysen genererade fyra huvudteman samt nio subteman gällande uppfattningar om begreppet självbestämmande i sig, om klientens självbestämmande i förhållande till lagar och regler samt om de strategier som respondenter använder sig av för att främja klientens självbestämmande. Resultatet visade på att delaktighet var en viktig del i arbetet för att främja klientens självbestämmande. / The aim of this study was to gain a deeper understanding of how social secretaries who handle financial support perceive the client’s self-determination in relation to the exercise of authority. We interpreted these experiences through a theoretical framework based on Empowerment. The study has a qualitative design and was conducted with semi- structured telephone interviews. The population for the study was social workers who handle financial assistance. The selection group consisted of seven social workers active in Sweden. The results and the subsequent analysis generated four main themes and nine sub-themes regarding perceptions about the concept of self-determination per se, about the client's selfdetermination in relation to laws and regulations and about the strategies that respondents use to promote client self-determination. The results showed that participation was an important part of the work to promote client self- determination.

För att ha ett hållbart Sverige måste alla medborgare känna sig som en del av samhället, med andra ord är inkludering nyckeln till ett Sverige som håller ihop. Medborgarskapet bör vara det gemensamma verktyget mellan svenska medborgarna för att kunna ha en känsla av tillhörighet till samhället. Frågan blir då om alla medborgaren upplevelser sitt medborgarskap på samma sätt. Rinkeby i Stockholm har enligt polisen klassificerats som ett särskilt utsatt område och det som kännetecknar dessa områden är den växande känslan av utanförskap. Med anledning till den begränsade forskningen kring medborgarskap i relation till område utifrån ett statsvetenskapligt perspektiv har denna studie valt att lyfta upp hur marginaliserade unga vuxna i territoriellt stigmatiserade områden upplever sitt medborgarskap i förhållande till området de bor i. Valet av teorier rättfärdigas av att lyfta fram och problematisera vad svenska medborgare som lever i ett utanförskap, det vill säga, unga vuxna som är bosatta i ett särskilt utsatt område, har för syn på sitt medborgarskap. För att samla in empiri och få ett internt perspektiv av området har metoden som tillämpats för att besvara frågeställningen varit kvalitativa intervjuer. Studiens resultat har visat att det finns ett glapp mellan svenska medborgarna och detta har visat sig bero på området dessa medborgare bor i. Studiens resultat tyder på att unga vuxna medborgare som bor i Rinkeby inte känner att de är lika erkända som andra medborgare som bor i ett finare område, de upplever även orättvisa i samhället, saknar makten att kunna bestämma över sina liv och saknar solidaritet med externa aktörer. Marginaliserade unga vuxna i Rinkeby uppfyller inte ett inkluderat medborgarskap enligt Listers definition.

The purpose of this paper was to look at the perception of self-determination for adults with intellectual disabilities from their perspective. We wanted to examine the experience of the space available for self-determination in some key areas of life, and how their own thoughts and ideas have been addressed by others. Through interviews with six people with intellectual disabilities, we have found that a single definition of self-determination is elusive. The key seems to be that you get the opportunity to do what you want, to have your voice heard and to receive and take responsibility. The space for self-determination is perceived by respondents as both large and small. It is seen as large in relation to where you want to work, though within secure areas, and choices related to food situations. Smaller in relation to the home, leisure and love. Least in relation to where to live. The fact that there were not always alternatives in the choice of where to live was not perceived as a restriction to self-determination in itself, but it can lead to uncertainty about subsequent choices. The response to their own thoughts and ideas were interpreted as almost the same as the scope for autonomy. Thus, both good and bad. The key seems to at least get to be a co-player in the choice related to oneself, and to be able to compromise from both sides. Both from those who want something and from those who have the power to execute that will.

Bakgrund: Palliativa patienter finns i många olika vårdkontexter och varje enskild individ har olika önskemål och preferenser. Autonomi är något som anses viktigt inom den palliativa vården. Vårdpersonal jobbar nära palliativa patienter och behöver kunskap om hur de kan bemöta dem för att tillgodose deras behov på bästa sätt. Syfte: Att beskriva patienters upplevelse av autonomi inom palliativ vård. Metod: En litteraturstudie där ansatsen var induktiv, och kvalitativ manifest innehållsanalys användes som metod för dataanalys. Resultat: Fyra kategorier sammanställdes: “Att känna värdighet genom att rättigheter respekteras samt friheten att fatta egna beslut”, “Att känna en otillräcklig delaktighet, kontroll och bristande information från vårdpersonal samt närstående”, “Att känna lidande till följd av förlust av förmågor och självständighet”, “Att få sina önskningar dokumenterade och uppmärksammade av andra gav en känsla av kontroll”. Resultatet visade att patienternas upplevelse av autonomi varierade, men de mest förekommande upplevelserna och känslorna ligger som grund för kategoriernas namn. Slutsats: Patienterna värderade att känna självbestämmande och att göra sina önskningar kända för andra, men kunde också känna en otillräcklig delaktighet och bristande information, samt lidande till följd av förlust av förmågor och självständighet. Denna litteraturstudie kan bredda förståelsen för palliativa patienters upplevelse av autonomi och hur vårdpersonal kan tänkas bemöta dessa patienter. Området kräver dock mer forskning då det fanns begränsat med material ur patienternas perspektiv.

I forskning från tidigt 2000-tal uppmärksammades våld mot kvinnor med funktionsnedsättning som ett problem och att brister fanns i arbetet med målgruppen. Sedan dess har statistik visat att kvinnor med funktionsnedsättning löper stor risk att utsättas för våld, trots det anser vi att ämnet inte uppmärksammas tillräckligt. Syftet med denna studie är att undersöka hur arbetet med våld mot kvinnor med funktionsnedsättning kan se ut på boenden som bedrivs enligt Lag 1993:387 om stöd och service till vissa funktionshindrade [LSS]. Vidare syftar studien till att undersöka vilken kunskap som kan finnas i verksamheterna samt informanternas bild av verksamheternas kunskapsläge. Studiens datamaterial består av semistrukturerade intervjuer med tre enhetschefer och två personal, som alla var yrkesverksamma vid LSS boenden. I resultatet framkom att flera informanter hade egna erfarenheter av att ha mött kvinnliga brukare som utsatts för våld. Förövarna var personal, anhöriga eller partners och våldet var av sexuell, psykisk eller fysisk karaktär. I studien används Foucaults maktteori och intersektionellt perspektiv som hjälp i förståelsen av den komplexa och dubbla utsatthet som kvinnor med funktionsnedsättning kan ha. Det framkom i studien att kvinnornas självbestämmanderätt kunde krocka med personalens vilja att agera. Slutsatserna i studien är att verksamheternas arbete skilde sig åt gällande rutiner samt hur prioriterat området våld mot kvinnor med funktionsnedsättning var. Vidare är slutsatserna att informanterna önskade utökad kunskap om våld mot kvinnor med funktionsnedsättning och att mer utbildning ansågs vara ett utvecklingsområde i flertalet av verksamheterna.

Bakgrund: Den 11:e mars 2020 klassades covid 19 som en pandemi. Pandemin förde med sig oro, isolering, försämrad fysisk och psykisk mående samt att många människor avled till följd av sjukdomen. Både hög ålder och underliggande sjukdomar var riskfaktorer för utveckling av allvarligt sjukdomsförlopp till följd av corona, vilket gjorde äldre människor till en av de mest utsatta grupperna. För att skydda denna grupp, infördes smittskydds restriktioner.  Syfte: Syftet med denna studien var att beskriva äldres upplevelser av ensamhet under covid 19 pandemin Metod: En kvalitativ litteraturstudie med induktiv ansats utfördes. Studien baserades på 10 vetenskapliga artiklar och analyserades enligt Fribergs analysmetod för kvalitativa artiklar.  Resultat: Analysen av artiklarna resulterade i tre huvudteman och åtta underteman. Äldre upplevde att deras psykiska och fysiska hälsa påverkades med en ökad ensamhet, oro, rädsla, depression och ångest. Deras vardag förändrades i form av minskade sociala kontakter samt att de upplevde svårigheter med användning av digitala enheter vilket begränsade kommunikationen med deras anhöriga och bekanta. Slutsats: Ensamhet och social isolering var en av de största faktorerna som bidrog till både psykisk och fysisk ohälsa bland äldre. Ensamhet och social isolering kan i vården utgöra ett lidande för patienten, vilket förutsätter att sjuksköterskan har kunskap för att kunna identifiera och förebygga sjukdomar relaterade till ensamhet och social isolering.

Syftet med studien är att undersöka elevernas motivation i relation till ämnet idrott och hälsa, via en frågeställning: Vad är det som motiverar elever inom idrott och hälsa? Metoden är systematisk informationssökning i databaser som ERC, SPORTDiscuss och Swepub. Det har valts ut 12 primärstudier baserat på relevans och huruvida källan är aktuell. Resultatet är att det finns olika sorters motivation, men där inre motivation anses vara den bästa motivationen. Inre motivation anses bidra mest till glädje, ansträngning och fysisk aktivitet överlag även utanför skoltid. Inre motivation bidrog även positiva aspekter inom sportsmannaanda för eleven. Det finns olika metoder för att uppnå inre motivation, men egenskaper som anses vara viktiga för att nå inre motivation är autonomi, kompetens och samhörighet. Lärarens kommunikation och relation med eleverna påverkar den inre motivation också, där en positiv kommunikation och nära relation påverkar positivt. Studien visar att innehåll som framkallar inre motivation från eleven skapar ett större deltagande, engagemang, kompetens och inspiration till att utöva fysisk aktivitet även utanför ämnet idrott och hälsa.

AbstraktDenna uppsats handlar om mänskliga rättigheter och utilitarism. Vi vill utreda om man kanförstå mänskliga rättigheter utifrån ett utilitaristiskt perspektiv. Vi har valt utilitarismen dådess tanke om att den mest moraliska handlingen är den som maximera nyttan kan verkasjälvklar men dess följder motsätter sig ofta våra moraliska intuitioner. Det är intressant attjämföra utilitarismen och mänskliga rättigheter då mänskliga rättigheter utgår från en tankeom naturliga rättigheter som tillkommer människan endast i egenskap av att vara justmänniska. Våra frågeställningar är om utilitarismen kan förklara iden om mänskligarättigheter och om FN:s resolutioner och konventioner kan förstås genom en utilitaristiskteori. För att göra detta har vi ett teorikapitel som går igenom dels olika tankar om rättigheteroch dels om utilitarismen. I detta avsnitt går vi även igenom teorin om naturliga rättigheter dådet är dessa mänskliga rättigheter hänvisar till. I vår analys tar vi upp några av FN:skonventioner och resolutioner. Vi har valt barnkonventionen, folkmordskonventionen ochWienkonventionen och resolutioner som följer av dessa. Vi redovisar genom dessa FN:sståndpunkter och riktlinjer och analyserar dem genom vår teori, alltså utilitarismen, för att seom man kan förstå dessa utifrån ett utilitaristiskt perspektiv. Genom denna analys har vikommit fram till att den utilitaristiska teorin kan försvara de flesta av FN:s riktlinjer somkommer av dessa konventioner och resolutioner. Trots att utilitarismen har en motsattutgångspunkt än FN kan utilitaristen försvara dessa rättigheter då de tenderar att öka nyttan.Om man kan gå med på att syftet med en rättighet inte har någon betydelse kan mänskligarättigheter förstås utifrån ett utilitaristiskt perspektiv. / AbstractThis essay deals with Human Rights and Utilitarianism. We intend to investigate whether it ispossible to understand Human Rights from a utilitarian perspective. We have chosenutilitarianism as it is based upon a philosophy in supports of the action which creates thegreatest good and while this at first may seem obvious, its consequences often contradict ourmoral intuitions. It is interesting to compare Utilitarianism to Human Rights since HumanRights are based upon a belief of Natural Rights applicable to all humans solely on the criteriaof being humans. The question we pose is whether the idea of Human Rights and the UN’sresolutions and conventions can be understood from a utilitarian theory. In this chapter wewill also deal with the Theory of Natural Rights as these will be referred to. In our analysis weconsider some of the UN’s conventions and resolutions. Namely; the Child Convention; theGenocide Convention; and the Vienna Convention and the resolutions as a result of these.Through them we intend to explain UN guidelines and principles and analyse them throughour theory, utilitarianism, to find out whether it’s possible to understand them from autilitarian perspective.Our analysis has made us conclude that most of the UN’s guidelines, as a result of theseconventions, can be by supported a utilitarian theory. Despite contradictive basic valuesutilitarianism defend UN rights as these strive to increase the greater good. If you agree thatthe aim of an action has no relevance Human Rights can be understood from a utilitarianperspective.

Bakgrund: För att främja ungdomars hälsosamma och långsiktiga deltagande i fysisk aktivitet är det avgörande att upprätthålla en sund motivationsnivå. Föräldrar, som betydelsefulla aktörer i ungdomars liv, kan ha en central roll i att forma det motivationsklimat som omger ungdomsidrotten. Trots att forskningen traditionellt har fokuserat på tränarens betydelse finns det indikationer att föräldrar också kan påverka ungdomars motivation till idrottande. Syfte: Undersöka vilken betydelse föräldrar har i att forma motivationsklimatet för ungdomar inom organiserad idrott och hur deras påverkan skiljer sig mellan individuell idrott respektive lagidrott. Metod: En strukturerad litteraturstudie genomfördes i databaserna Discovery och PubMed som efter kvalitets- och etikgranskning gav till följd att tolv artiklar inkluderades i studiens resultat. Av dessa artiklar uppvisade tio hög kvalitet, medan två klassificerades med medelhög kvalitet.  Resultat: Föräldrar har genomgående en betydelsefull roll i att tillgodose sina idrottande ungdomar med autonomistöd för att skapa ett bra motivationsklimat. En högre föräldrainvolvering i ungdomens idrottande kräver att föräldrarna förmedlar en hög känsla av autonomi för att inte ska upplevas kontrollerande och därmed få negativa effekter för ungdomens motivation. Föräldrar tenderar att uppfatta sig själva som mer positivt motiverande och mindre demotiverande än vad deras barn upplever dem. Det förekommer kompensatoriska effekter mellan föräldrar, tränare och lagkamrater i utformandet av motivationsklimatet. Föräldrars påverkan på ungdomars motivation inom individuell idrott var starkare än tränarnas. Inom lagidrott hittades en interaktiv effekt mellan föräldra- och tränarstöd, medan motsvarande inte fanns inom individuell idrott. Slutsats: Av anledningen att föräldrar har en stor betydelse för ungdomarnas motivationsklimat inom organiserad ungdomsidrott är det av stor vikt i att de ingår i framtida interventioner som avser främja ungdomarnas basbehov. Det skulle medföra en förbättrad motivationskvalitet bland ungdomarna, som i sin tur kan generera mer av de positiva effekterna som fysisk aktivitet medför.