Av socialtjänstlagen (SFS: 2001:453) kapitel 5, 5§ framgår det att äldreomsorgen ska verka för att äldre ska ha möjlighet att bo kvar i sitt hem med hjälp och stöd från hemtjänst, samt att de har rätt till självbestämmande och integritet. Studiens syfte är att få en fördjupad kunskap om hur självbestämmandet tillgodoses eller begränsas i hemtjänsten utifrån ett personalperspektiv. Studien genomfördes med kvalitativ metod med en hermeneutisk ansats. Studien baseras på åtta stycken semistrukturerade interjuver med undersköterskor. Sju kvinnor och en man deltog i studien. Intervjuerna genomfördes på två olika arbetsplatser där fyra stycken undersköterskor vardera intervjuades. Den teoretiska utgångpunkten i studien grundas i street-level bureaucrats teorin. Teorin anses som lämplig då den utgår från personalens upplevelser. Enligt Lipsky (2010:xii) innebär teorin att individerna som jobbar närmast klienterna, är dem som ser hur arbetet ska utföras på bästa sätt. Lipsky benämner dessa som gräsrotsbyråkrater. Eftersom studiens utgångpunkt utgår från ett personalperspektiv, blir teorin således lämplig i studien. Analysen resulterade i två kategorier som var väsentliga i relation till hemtjänst och självbestämmande. De väsentliga kategorierna var arbetsmiljö och tid. Personalen upplevde att arbetsmiljö och tid hade en avgörande faktor på självbestämmandet. De slutliga resultaten i studien är att självbestämmandets utsträckning beror på klienternas hjälpbehov. Det vill säga att desto mer hjälp och stöd klienten behövde, desto mindre utrymme lämnades åt självbestämmandet. Klienter med mindre hjälpbehov hade i regel större självbestämmande. / Within The Social Services Act (SFS: 2001:453) chapter 5, 5§, it appears that the geriatric care is aimed as an opportunity for elderly individuals to live at their homes with help and support from home care as well as having a right for self-determination and integrity. The aim of this study was to gain richer insights regarding how self-determination is accommodated or limited within the home care, from the perspectives of the personnel. The study was conducted with a qualitative method with a hermeneutic approach. The study is based on eight semi-structured interviews with assistant nurses. Seven females and one male participated in the study. The interviews were conducted on two different workplaces, with four assistant nurses interviewed on each workplace. The theoretical framework in the study was based on the street-level bureaucracy theory. The theory is considered as adequate as it is emanated from experiences of the personnel. According to Lipsky (2010:xii), the individuals who interact directly with clients are those with the best judgement in the execution of their work. Lipsy names them street-level bureaucracy The theory in the current study is considered as adequate as the starting point is emanated from the experiences of personnel. The analysis resulted in two categories, which were essential in relation to home care and self-determination. The essential categories were work-environment and time. The personnel experienced the work-environment and time as an determinant factor on self-determination. The final results in the current study shows that self-determination, at large, is due to clients needs for help. In other Words, the more help and support clients need, the less space for self-determination. Clients with less need for help had, on average, larger selfdetermination.

The purpose of the study is to investigate what unmotivated pupils´ experiences, thoughts and feelings of the school subject physical education and health. To understand the pupils´ experience of physical education and health the Self-Determination theory has been used and the study has been based on the needs for competence, relatedness and autonomy to analyse the pupils´ motivation. A qualitative method was used and focus group interviews were chosen as method for collecting data. The study used a data analysis of coding where the transcribed material from the focus group interviews was read through and linked to the keywords. The study was conducted at a countyside school and a total of seven pupils divided into three already existing groups participated in the survey. The results showed that unmotivated pupils rarely get the basic needs of relatedness, competence and autonomy satisfied. The results also showed that there are times when pupils´ have these needs met and want to participate in the physical education and health lessons and that pupils´ can be driven by external motivation but still feel joy in the physical education and health lessons. The conclusion is that there are times when the pupils´ have their needs met and they then want to participate in the lessons. As a teacher in physical education and health can self-determination theory's three needs competence, relatedness and self-determination be used as starting point and in that way develop the teaching so that these pupils are motivated to participate.

The purpose of the thesis was to investigate how assistance users and personal assistance are presented in government official reports by examining which discourses dominate the official reports. To achieve the purpose of the study, a discourse analysis was performed based on Norman Fairclough's three-dimensional method. As a theoretical starting point for analyzing the texts, social constructionism and the critical concept of the struggle over needs were chosen. The results showed that the social discourse and the needs discourse were found in all investigations, but there were also dominant discourses that differed between the reports. In the analysis, it could be interpreted that pressure groups for assistance users gained a great deal of influence in the inquiry in 1991, when the dominant discourses were the rights discourse and the self-determining discourse. In recent reports, it could be interpreted as the state has worked to regain influence. The reports, which was published in 2018, was mainly dominated by the cost discourse and the appropriateness discourse. In 2021, a discourse on the rule of law and a discourse on standardization dominated, which could be interpreted as a way of retaining influence and control. The conclusion was that discourses about rights and self-determination have been left behind in recent reports and that discourses about costs and control have been given more space. This results in people with disabilities being portrayed as cost bearers in the latest official report, but as individuals with civil rights in the oldest report. / Uppsatsens syfte var att utreda hur assistansanvändare och personlig assistans framställs i statliga utredningar genom att granska vilka diskurser som dominerar i utredningarna. För att uppnå syftet med studien genomfördes en diskursanalys utifrån Norman Faircloughs tredimensionella modell. Som teoretisk utgångpunkt för analyserna av texten så valdes socialkonstruktionism och det kritiska begreppet kampen om behoven. Resultatet visade att den sociala diskursen och behovsdiskursen återfanns i samtliga utredningar men att det även fanns dominerande diskurser som skiljde sig åt mellan utredningarna. Vid analysen så kunde det tolkas som att intresseorganisationerna för assistansanvändarna fick ett stort inflytande i utredningen 1991, då de dominerande diskurserna var rättighetsdiskursen och självbestämmande diskursen. I de senare utredningarna så kunde det tolkas som att staten har arbetat med att återta inflytandet. Utredningen som publicerades år 2018 dominerades främst av kostnadsdiskursen och ändamålsenlighetsdiskursen. År 2021 så dominerade en rättsäkerhetsdiskurs och en standardiseringsdiskurs vilket kunde tolkas som ett sätt att behålla sitt inflytande och kontroll. Slutsatsen blev att diskurser om rättigheter och självbestämmande har fått stå tillbaka i de senare utredningarna och att diskurser om kostnader och kontroll har fått ett större utrymme. Detta resulterar i att personer med funktionsnedsättning framställs som kostnadsbärare i de senaste utredningarna, men som individer med medborgliga rättigheter i den äldsta utredningen.

The purpose of the essay was to investigate how older people's self-determination inretirement home is met, this through the care staff's perspective. To get an answer on thepurpose we used a qualitative method where we interviewed six care staff. Five of these weretrained assistant nurses and one of them worked as a care assistant, all interviewed haddifferent years of experience from the profession. Qualitative content analysis was used toanalyze the data collected through the interviews. Through the qualitative content analysis,several steps have been performed to analyze data, the work consisted of among other things,finding units of meaning, codes and then formulating themes. The results showed that theolder person, living in retirement home, may decide for himself at certain points in everydaylife. At the same time, the older person is not allowed to decide for himself to a greater extent.This dependes on both lack of time and care staff, additional factors that are affected by olderpeople's right to self - determination were physical and / or cognitive impairment. The resultwill also be that the care staff have an established value base of workers with and which isimplemented in their daily work. An analysis was made using the theoretical concept,motivation. The analysis showed, among other things, that external motivation, pressure fromthe chief in the form of lack of time and care staff lead to the elderly person not being met withself-determination to a greater extent. It also emerged from the analysis that internalmotivation in the form of dialogue and feedback from the chief at workplace meetingsregarding values base could contribute to increasing self-determination for the elderly inretirement home.

I mötet med personer med demenssjukdom ställs biståndsbedömare inför olika utmaningar i sitt arbete, för att tillmötesgå den enskildes behov och vilja. Biståndsbedömaren ska alltid utgå från den enskildes självbestämmanderätt samt se till ett helhetsperspektiv gällande den enskildes livssituation, behov och nätverk av personer som finns runt personen. Syftet med studien var att undersöka hur yrkesverksamma biståndsbedömares bemötande yttrar sig i mötet med personer med demenssjukdom samt hur deras handlingar förhåller sig till socialtjänstlagens bestämmelser om självbestämmande. Vidare undersöktes också vilka strategier biståndsbedömare använder i möte med personer med demenssjukdom. Intervjuer genomfördes med fyra biståndsbedömare. Det insamlade materialet transkriberades och analyserades utifrån en hermeneutisk ansats. Empirin har analyserades utifrån tidigare forskning, accoount teorin och gräsrotsbyråkrati. Resultatet visade för att möjliggöra biståndsbedömarens arbete använder de sig av olika strategier vilka kan variera mellan olika individer. Strategierna vi påträffar är att samtalen hålls korta samt att det kan hållas flera kortare möten. När det blir mycket information lämnar biståndsbedömaren informationsfolder samt att de skriver en sammanfattning av vad som framkommit. Andra strategier är att guida brukaren att själv beskriva sina behov, samt att lirka eller styra brukaren i en specifik riktning, för att leda brukaren till att söka den hjälp som biståndsbedömaren noterat att brukaren är i behov av. Biståndsbedömarna utmanas i sitt yrkesutövande när resurser, rutiner och lagstiftning inte har anpassats efter målgruppens sviktande kognitiva förmågor. Det leder till att biståndsbedömarna inhämtar information gällande brukaren genom kontakt med en eller flera av följande: brukarens nätverk i form av anhöriga och bekanta, demensteam, sjukvårdspersonal samt brukaren själv. Det visar sig dock att i de flesta av fallen är det inte nödvändigtvis brukarens egna synpunkter som är viktiga utan det är andras. / Care mangers face different challenges in meetings with persons who suffer from dementia in order to meet their individual needs and wishes. The care managers must always be based on the individual's right of self-determination and ensure a holistic perspective regarding the individual's life situation, needs and network of people around the person. The purpose of the study was to investigate how care managers express themselves in the meeting with people with dementia, and how their actions relate to the provisions of the Social Services Act on self-determination. Furthermore, the strategies that care manager use in meeting people with dementia are also investigated. Interviews were conducted with four care managers. The collected material was transcribed and analysed based on a hermeneutic approach. The empiricism has been analysed based on previous research, the account theory and street-level bureaucracy. The results showed that to enable the care manager's work, they use different strategies which can vary between different individuals. The strategies we find are that the conversations are kept short and that several shorter meetings can be held. When there is a lot of information, the care manager leaves information folders and they also write a summary of what has emerged during the meeting. Other strategies are to guide the user to describe their needs themselves, and to coax or steer the user in a specific direction, to lead the user to seek the help that the care manager has noted that the user is in need of. Care manager are challenged in their professional practice when resources, routines and legislation have not been adapted to the target group's declining cognitive abilities. This leads to the care manager collecting information about the user through contact with one or more of the following: the user's network in the form of relatives and acquaintances, dementia teams, healthcare staff and the user himself. It turns out, however, that in most cases it is not necessarily the user's own views that are important, but those of others.

The study aimed to investigate the working methods of nursing home managers in orderto facilitate self-determination for elderly individuals with dementia. Eight managers were interviewed in a qualitative interview study. The focus of the study was on the triad: "nursing home managers – care staff – elderly persons with dementia." The results showed that difficulties related to the values of different groups within the triad and contradictory legislation could constitute obstacles to the self-determination of persons with dementia. In general, nursing managers' working methods were about reaching consensus on self-determination issues within the triad. Consensus could be achieved through dialogue and sustainable relationships, where the empathy ability was needed.The role of nursing home manager, based on the study results, can be described as acreator of consensus and values and as an agent of change. The other strategies that emerged in the study results can be regarded as typical for the context “nursing home” and those are the following: to increase the participation of persons with dementia, break isolation and adapt housing routines and physical environment to the needs of persons with dementia. The result was interpreted using the interactionist perspective / Uppsatsen syftade till att undersöka boendechefers arbetssätt för att främjasjälvbestämmande för äldre med demens. Åtta chefer för särskilda boenden intervjuades i en kvalitativ intervjustudie. Studiens fokus låg främst på triaden: ”boendechefer –omsorgspersonal – de dementa.” Resultatet visade att svårigheter relaterade till olika gruppers värderingar, och motsägande lagstiftning kunde utgöra hinder för de dementas självbestämmande. Generellt sett handlade boendechefers arbetssätt om att åstadkommasamförstånd i självbestämmandefrågor inom triaden. Samsynen kunde uppnås genomdialog och hållbara relationer, där boendechefens empatiförmåga var nödvändig. Utifrån studieresultatet kan boendechefsrollen beskrivas som samförstånds- ochvärdeskapande samt som en förändringsagent. De andra strategierna som kom fram istudieresultatet kan ses som typiska för sammanhanget ”särskilt boende” och ärföljande: att öka de dementas delaktighet, bryta isolering samt anpassa boenderutineroch fysisk miljö till de dementas behov. Resultatet tolkades med hjälp av detinteraktionstiska perspektivet

Bakgrund Kommunikation är utbytet av information, tankar och känslor mellan individer och något som används dagligen inom sjukvården. Hälso- och sjukvårdslagen samt patientsäkerhetslagen redogör för hur sjuksköterskan är skyldig att i samråd med patienten utföra omsorgsfull vård med respekt och omtanke. En vårdteori som används generiskt är den personcentrerade vården som bygger på att främja patientens självbestämmande och autonomi genom att göra denne delaktig i beslut samt att lyssna på vad denne har att säga. Genom att respektera patientens autonomi ökar dess självbestämmande och upplevelse av trygghet och tillit till vården.  Syfte Syftet är att belysa hur kommunikation mellan patient och sjuksköterska kan påverka patientens självbestämmande och autonomi.  Metod Studien är en icke-systematisk litteraturöversikt baserad på 15 vetenskapliga originalartiklar. Utvalda artiklar består av kvalitativa och kvantitativa ansatser och är insamlade från databasernas PubMed och CINAHL med hjälp av sökord. Efter urval har artiklarna granskats utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för att vetenskapligt klassificeras och kvalitetsgranskas. Sammanställning och analys av studiens resultat har gjorts med integrerad dataanalys.  Resultat Föreliggande studies resultat beskriver betydelsen av att bygga en god relation mellan patient och sjuksköterska. Detta kräver ett personcentrerat förhållningssätt där kommunikationen anpassas till patientens personliga kunskapsnivå för att minska kunskapsklyftorna gällande sjukdomsstatus för att självbestämmande ska vara möjligt. Omtänksamhet, respekt och förtroende mellan parterna gynnar patientens autonomi och självbestämmanderätt. Relationsbyggandet och utbildandet kräver tid vilket är en bristvara inom delar av vården, detta trots bevisning om att vårdtiderna blir kortare vid högre självbestämmande.  Slutsats Större resurser på ökad utbildning av sjuksköterskor inom ämnet kommunikation, patient-sjuksköterska skulle gynna patientens självkänsla, autonomi och självbestämmande. Ett varmt bemötande och intresse för patienten som helhet utan tidspress kan även korta vårdtiderna. / Background Communication is the exchange of information, thoughts, and emotions between individuals and is used daily in healthcare. The Swedish Health and Medical Services Act, as well as the Swedish Patient Safety Act, specify that nurses are obligated to provide careful care in consultation with the patient, with respect and compassion. A commonly used nursing theory is person-centered care, which aims to promote the patient's selfdetermination and autonomy by involving them in decision-making and listening to their perspectives. By respecting the patient's autonomy, their self-determination and sense of security and trust in healthcare are increased. Aim The purpose is to highlight how communication between patients and nurses can impact patients' self-determination and autonomy. Method The study is a non-systematic literature review based on 15 scientific original articles. The selected articles consist of qualitative and quantitative approaches and were gathered from the PubMed and CINAHL databases using search terms. After selection, the articles were reviewed based on the assessment criteria of Sophiahemmet University to be classified and quality-assessed scientifically. Compilation and analysis of the study's results were conducted using integrated data analysis. Results The results of the underlying studies point towards the significance of building a good relationship between the patient and nurse. This requires a person centered approach where communication is adapted to the individual knowledge level of the patient, in order to lessen the disease status knowledge gap, and in order to make self-determination possible. Thoughtfulness, respect and trust between the parties is beneficial for the autonomy of the patient, and the patients right to self-determination. Relationship building and education in healthcare requires time, which is of short supply within parts of healthcare, even though there is evidence that the period of care is shorter with higher self-determination. Conclusions Larger resources invested in education of nurses within the subject of communication, patient-nurse, would increase the patients level of self-determination, autonomy and selfesteem. A warm treatment in healthcare, and interest in the patient holistically without time pressure would even shorten the period of care.

An improved working model at the daily activity center. An improvement work and a qualitative study on the perception of professionals on motivating participants with high-functioning autism to attend daily activities. Despite daily activities efforts to contribute to personal development, through offering meaningful activities, attendance among participants with high-functioning autism is low as those who have been granted the decision do not fully attend. This increases the likelihood of social isolation. In the absence of evidence-based working methods, the improvement team tested whether modifying the ordinary model would increase participants' attendance. This was through incorporating a model called Step Out. Step Out’s five components focused on increasing participants' motivation, by the professionals seeing the big picture, actively creating trust, working with solution-focused methods, and using motivational interviews. Four participants with low attendance were selected to take part in the intervention. The improvement work was conducted at a daily activity center in a small city in Sothern Sweden. The improvement work aimed to understand why the attendance of participants was low and to increase participant attendance through Step Out. The study aimed to gain an understanding of the professionals' perception of working with Step Out in the improvement work. The study was conducted through a qualitative study with five individual interviews and where the self-determination theory formed the basis for the analysis of professionals' perceptions. The results indicate that the smart goal to double the average attendance of the participants during the intervention was achieved in two participants but was not achieved in the other two participants. In addition, six reasons were shared by the participants on why they did not attend their daily activities. The professionals perceived that Step Out had given them new tools to strengthen the participant's autonomy, competence, and sense of belonging. Structural barriers were perceived as the greatest hindrance to the implementation of Step Out. In conclusion, participants are individuals with unique skills and interests, and professionals at the daily activity center must use an individualized approach.  Keywords: low-attendance, motivation, self-determination theory, Step Out / Ett förbättrat arbetssätt på dagligverksamheten. Ett förbättringsarbete samt en kvalitativ studie om de professionellas uppfattning om att motivera deltagarna med högfungerande autism att delta på daglig verksamhet. Trots Daglig verksamhets goda intentioner att bidra till personlig utveckling och främja delaktighet i samhället genom att erbjuda meningsfull sysselsättning, är närvaron bland deltagarna med högfungerande autism låg eftersom de som beviljats insatser inte deltar fullt ut.  Detta ökar risken för social isolering.  I brist på evidens-baserade arbetsmetoder testade förbättringsteamet att modifiera den ordinarie arbetsmodellen genom att införliva en modell som heter Kliv Ut.  Kliv Ut bestod av fem delar vars fokus låg på att öka deltagarnas motivation. Detta till dels genom att personalen skaffade sig en mer komplett bild av deltagaren, delvist genom ett aktivt skapande av initialt förtroende hos deltagarna, delvist lösningsfokuserade arbetsmetoder samt motiverande samtal. Fyra deltagarna med låg närvaro valdes ut för att delta i interventionen. Förbättringsarbetet genomfördes på en dagligverksamhet i en mindre stad i södra Sverige. Syftet med förbättringsarbetet var att förstå varför deltagarnas närvaro var låg och att öka närvaron med modellen Kliv Ut. Syftet med studien var att förstå de professionellas uppfattningar om att arbeta med Kliv Ut under förbättringsarbetet. Studien genomfördes genom en kvalitativstudie med fem enskilda intervjuer där självbestämmande teori utgjorde underlag för analys av de professionellas uppfattningar av Kliv Ut.  Resultaten visade att SMART-målet att fördubbla deltagarnas genomsnittliga närvaro under interventionsperioden uppnåddes för två av deltagarna men inte hos två. Dessutom identifierades sex grundläggande orsaker till att deltagarna inte deltog i sina dagliga aktiviteter. De professionella uppfattade att Kliv Ut hade gett dem nya verktyg att stärka deltagarnas autonomi, kompetens och tillhörighet. Strukturella barriär identifierades av de professionella som det största hindret att genomföra Kliv Ut.  Sammanfattningsvis betraktas deltagarna som individer med unika färdigheter och personliga intressen varför de som arbetar på dagligverksamheten behöver använda ett genomgående individanpassat tillvägagångssätt.   Nyckelord: låg närvaro, motivation, självbestämmande teori, kliv ut

Bakgrund Patienters rätt till delaktighet understryks i flera lagar och riktlinjer. Trots detta visar studier att personer med demenssjukdom i stor utsträckning helt exkluderas från delaktighet i beslut rörande deras vård. Dessa utmaningar och komplexiteten med att skapa delaktighet trots nedsatta kognitiva funktioner utgör ett ökat behov av kunskap och förståelse för demenssjuksköterskors arbete med att främja delaktighet för personer med demenssjukdom. Syfte Syftet är att beskriva demenssjuksköterskors erfarenhet av att arbeta med delaktighet för personer med demenssjukdom inom kommunal hälso- och sjukvård. Metod Studiens genomfördes som en empirisk kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats och analyserades sedan med en kvalitativ innehållsanalys med manifest fokus. Resultatet bygger på semistrukturerade intervjuer med sju demenssjuksköterskor. Resultat Resultatet visar att demenssjuksköterskor arbetar med delaktighet på organisatorisk nivå genom att nå ut med information i ett tidigt skede och genom att samverka med regionen. Ett personcentrerat förhållningssätt präglar arbetet med delaktighet på individnivå genom ett gott bemötande, individanpassad kommunikation, att etablera en relation samt genom dokumentation skapa en bild av personen med demenssjukdom. Vidare främjas delaktighet på individnivå av att arbeta i team och av en underlättande vårdmiljö. Resultatet visar att otydlighet och att få ett uttalat samtycke kan utgöra hinder för delaktighet, liksom att vårdpersonal eller anhöriga fråntar personen med demenssjukdom möjligheten att delta. Konklusion Demenssjuksköterskor har en viktig funktion i arbetet med att på olika nivåer skapa förutsättningar för personer med demenssjukdom att vara delaktiga i sin vård genom hela sjukdomsförloppet. / Background Patients' right to participation is underlined in several laws and guidelines. Despite this, studies show that people with dementia are to a large extent completely excluded from participation in decisions regarding their care. These challenges and the complexity of creating participation despite impaired cognitive functions constitute an increased need for knowledge and understanding of dementia nurses' work to promote participation for people with dementia. Aim The aim of this study is to describe the experiences of dementia nurses´ with the participation of people with dementia within municipal healthcare. Method The study was conducted as an empirical qualitative interview study with an inductive approach and then analyzed with a qualitative content analysis with manifest focus. The results are based on semi-structured interviews with seven dementia nurses. Results The results show that the dementia nurse works with participation at an organizational level by reaching out with information at an early stage and by collaborating with the region. A person-centred approach characterises the work with participation at the individual level through good treatment, individualized communication, establish a relationship and through documentation create an image of the person with dementia. Furthermore, participation at the individual level is promoted by teamwork and a facilitating care environment. The results show that ambiguity and obtaining explicit consent can be obstacles to participation, as well as that healthcare professionals or relatives deprive the person with dementia of the opportunity to participate. Conclusions The dementia nurse has an important function in the work of creating conditions at different levels for people with dementia to be involved in their care throughout the course of the disease.

Denna studie syftar till att undersöka personalens perspektiv på brukarinflytandet inom daglig verksamhet enligt LSS. Studien ska utforska och belysa hur personal resonerar kring brukarinflytandet samt kring deras uppfattningar kring eventuella, organisatoriska barriärer och hinder i förhållande till det brukarinflytande som finns. De frågeställningarna som har behandlats har varit vilka tänkbara barriärer kan det finnas enligt personalen för brukarinflytande, hur arbetar personalstyrkan för att förebygga dessa. samt hur uppfattar personalen brukarinflytandet utifrån de organisatoriska förutsättningar som finns i verksamheten. Studien har genomförts utifrån en kvalitativ metod där sex stycken semistrukturerade intervjuer har genomförts. Intervjupersonerna representerar sex olika dagliga verksamheter, från tre olika enheter inom en förvaltning i Malmö stad.Resultaten har analyserats genom tidigare forskning samt genom teorin maktteori. Resultatet av undersökningen visar på att intervjupersonerna upplever att det finns ett antal barriärer eller hinder för främjandet av brukarinflytande inom de dagliga verksamheterna samt att2personalen upplever att de har strategier för att förebygga dessa. Intervjupersonerna uppfattar vidare att brukarinflytandet är högt och positivt, utifrån de organisatoriska förutsättningarna som finns i verksamheten. / This study aims to investigate the staff's perspective on user participation in daily activities according to LSS. The study explores and sheds light on how staff reason about user participation, as well as their perceptions of possible organizational barriers and obstacles regarding user participation. The research questions addressed in this study were: What possible barriers do staff see for user participation, how does the staff work to prevent these barriers, and how does staff perceive user participation based on the organizational conditions in the activity. The study was conducted using a qualitative method, where six semi-structured interviews were conducted. The interviewees represent six different daily activities, from three different units within one administration in Malmö city. The results were analyzed through previous research and the power theory. The results of the study show that the interviewees perceive that there are a number of barriers or obstacles to promoting user participation in the daily activities, and that the staff have strategies to prevent these barriers. The interviewees also perceive that user participation is high and positive based on the organizational conditions that exist in the activity.