Denna kvalitativa studie tar sikte på hur biståndshandläggare hanterar äldre människor som har demenssjukdom. Studien syftar till att uppmärksamma dessa upplevelser och hur biståndshandläggare arbetar med äldre människor som har demenssjukdom. Studien använde en hermeneutisk ansats och semistrukturerade intervjuer för att ta reda på vad studien ville utforska. Biståndshandläggarna som intervjuats har erfarenhet av att fatta beslut om åtgärder för äldre personer med demens. Det teoretiska konceptet "handlingsutrymme" har använts för att tolka materialet. Dessutom har teorier och idéer om gräsrotsbyråkrati samt professionsetik och professionalitet använts.Med hjälp av tematisk analys som använts i vår studie har vi kunnat identifiera tre olika huvudteman som handlar om strategier för att erhålla samtycke, samarbete med andra aktörer samt dilemman och svårigheter. Studiens resultat tyder på biståndshandläggarna ställs inför flera utmaningar relaterat till naturen av målgruppen som karaktäriseras av nedsatt kognitivförmåga. Det framkommer att biståndshandläggarnas agerande är baserat utifrån både professionellt ansvar samt personligt engagemang. Det framgår även att brukarens självbestämmande och delaktighet inte alltid garanteras.Vi vill påpeka att studiens rubrik är inspirerad av ett citat från en intervjuperson. Rubriken tyder på en strategi, ett lirkande sätt, som många av våra intervjupersoner har använt sig av för brukarens bästa. När den äldre personen har gått långt i sin demens och löper en stor risk att skada sig eller andra. När denna äldre inte ger sitt samtycke för att flytta till ett demensboende så måste biståndshandläggaren engagera sig och hitta på en strategi som lirkar den äldre i syfte att få henom flytta till en tryggare miljö, i enlighet med citatet från en av biståndshandläggarna: ”ett Café med gratis kaffeservering”

Självförsummelse är ett fenomen som är vanligast bland personer som har nedsatt beslutsfattande till följd av olika kognitiva funktionsnedsättningar som demens. Fenomenet handlar om personer som har uppenbara behov, men av olika skäl tackar nej till stöd. Fenomenet i sin tur utgör en utmaning för biståndshandläggare som arbetar med målgruppen. Denna studie syftade till att få en förståelse och fördjupad kunskap om hur biståndshandläggare arbetar med äldre personer med demens, samt hur de bemöter utmaningarna när självförsummelse är aktuellt. Studien lyfte även fram vilka stöd biståndshandläggare har i arbetet och hur biståndshandläggare upplever stöden. Metoden som applicerades i studien var kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med fem biståndshandläggare. Det teoretiska ramverket i studien består av styrkeperspektiv, lösningsfokuserad praktik samt omsorgsrationalitet. Utifrån intervjuerna analyserades empirin med tematisk analys. Det huvudsakliga resultatet av studien var att biståndshandläggare möter flera utmaningar i arbetet med målgruppen. Vidare visade studien att biståndshandläggare utvecklat egna strategier för att möta utmaningarna i arbetet. En genomgående utmaning i arbetet är socialtjänstlagens betoning på självbestämmande samtidigt som äldre personer med demens har svårigheter att tillgodose sina behov. Studien visade även att den svåraste utmaningen är hur biståndshandläggare ska hanterat dilemmat kring personens autonomi och självbestämmande som är reglerad av socialtjänstlagen, samtidigt som biståndshandläggaren försöker tillgodose stödbehovet hos äldre personer med demens och som uppvisar självförsummande beteende. Studien visade även att biståndshandläggarna upplever att deras stöd i arbetet till viss del är tillräckligt, men vissa biståndshandläggare önskar mer kompetensutveckling kring demens. / Self-neglect is a phenomenon that is prevalent within individuals who have low decision-making abilities as a result of cognitive impairment like dementia. The phenomenon is about people that have obvious needs but resists care. The phenomenon in turn creates a challenge for professionals who work with them. The purpose of this study was to explore and gain a deeper understanding for how social workers meet the challenges in working with elderly people with dementia who self-neglect. This study also had an aim to highlight the different support systems that social workers can utilize when met with challenges, and how they experience these support systems. Strengths-perspective, solution-focused practice and care rationality were used as the theoretical framework for the study. Through a qualitative approach, semi-structured interviews were conducted with five social workers. The empirical material was then analyzed using thematic-analysis which showed that social workers meet great challenges when working with the described demographic. The analysis showed that social workers have adapted and developed their own strategies in order to meet these challenges. The study concluded that the hardest challenge arises when social workers meet the dilemma of conserving a self-neglecting person’s autonomy and self-determination, which is regulated by law, while simultaneously trying to meet their needs. The study further showed that some social workers perceived their support systems as adequate, while some other social workers expressed the need of competence development pertaining to dementia.

Bakgrund Ställningstagande till hjärt-lungräddning (HLR) innebär att utifrån ett medicinskt perspektiv väga nyttan av behandling mot riskerna som detta medför, samtidigt som patientens vilja tas i beaktande. Patienten kan behöva stöttning för att kunna vara delaktig i beslut kring den egna vården och det är sjuksköterskans uppgift att vägleda patienten i detta. Med hjälp av sjuksköterskan kan den existentiella hälsan främjas genom samtal om livet och synen på döden och lidandet. För att öka förståelsen och kunskapen kring dessa beslut finns det ett behov av att belysa patientens möjlighet att vara delaktig. Syfte  Syftet var att belysa patientens möjlighet att vara delaktig vid ställningstagande inför beslut om hjärt-lungräddning (HLR) vid inneliggande sjukhusvård. Metod Designen var en icke-systematisk litteraturöversikt och resultatet utformades med stöd i 15 vetenskapliga artiklar. Datainsamling utfördes i databaserna PubMed och CINAHL med hjälp av söktermer och artiklarna i resultatet kvalitetsgranskades utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag. En integrerad dataanalys genomfördes för sammanställning av resultatet.  Resultat Utifrån resultatets innehåll utformades tre huvudkategorier; Kunskap kring hjärt-lungräddning vid ställningstagande, Tydlig dokumentation och tidig information om ställningstagande och Individuell diskussion med ansvarig läkare vid ställningstagande. Resultatet visade att de flesta patienter ville vara delaktiga i ställningstagande inför beslut om HLR, däremot var det många som inte fick chansen. Resultatet lyfte omständigheter och orsaker till detta samt hur vi kan inkludera patienter.  Slutsats  I vissa fall väljer vårdpersonal att exkludera patienten från ställningstagande. Studiens resultat betonar hur brist på delaktighet kan orsaka onödigt lidande för patienten och att detta med olika medel kan förhindras. Framför allt belyste studien en ökad möjlighet att vara delaktig när patienten får tidig information, det finns tydlig dokumentation och en god inställning till patientdeltagande hos vårdpersonal. / Background Decision-making regarding cardiopulmonary resuscitation (CPR) involves assessing the medical benefits and associated risks, while also considering the patient's preferences. Patients may require support to actively participate in decisions about their healthcare, and it is the nurse's responsibility to guide the patient in this process. With the assistance of a nurse existential well-being can be promoted through discussions about life and perspectives on death and suffering. To enhance understanding and knowledge of these decisions, there is a need to highlight the patient's opportunity for involvement. Aim  The aim was to illuminate the patient's opportunity to be involved in decision-making regarding cardiopulmonary resuscitation (CPR) during inpatient hospital care.  Method  The design was a non-systematic literature review and the results were formulated with the support of 15 scientific articles. Data collection was conducted in the PubMed and CINAHL databases using search terms and the articles in the results were quality-assessed based on Sophiahemmet University's assessment criteria. An integrated data analysis was performed for the compilation of the results.  Results  Based on the content of the results, three main categories were formulated: Knowledge about cardiopulmonary resuscitation in decision-making, Clear documentation and early information about decision-making and Individual discussions with the attending physician in decision-making. The results indicated that most patients want to be involved in decision-making regarding CPR however, many did not get the opportunity. The results highlighted circumstances and reasons for why and how we can include patients.   Conclusions  In certain instances, healthcare professionals choose to exclude the patient from decision-making. The findings of the study emphasize how this lack of involvement can lead to unnecessary suffering for the patient and how it can be prevented through various measures. Most notably, the study illuminated an enhanced potential for participation when the patient receives early information, there is clear documentation and healthcare personnel exhibit a positive attitude towards patient involvement.

Syftet med uppsatsen är att undersöka LSS-handläggares upplevelse av hur barn somomfattas av LSS får sin självbestämmanderätt beaktad i enskilda beslut. Upplevelsernainnefattar det praktiska arbetet kring lagstiftning samt att ta hänsyn till barnets tankar ochåsikter. Uppsatsen bygger på intervjuer med sex LSS-handläggare. Utifrån en tematisk analyshar vi analyserat uppsatsens resultat med teorianknytning till makt, begreppethandlingsutrymme från Lipskys teori om gräsrotsbyråkrater samt Shiers delaktighetsmodell.Resultatet visar på såväl positiva som negativa aspekter. De positiva aspekterna är attLSS-handläggarna alltid använder sin makt för att i största möjliga mån möjliggöra barnetssjälvbestämmande praktiskt i utredningsprocessen oavsett om det är att prata direkt medbarnet, med vuxna eller genom andra arbetssätt. Trots svårigheter i kommunikation ochavsaknaden av fungerande hjälpmedel säkerställer handläggarna barnets delaktighet genomatt lyssna till och delge barnet information samt höra barnets vårdnadshavare vilka har godinsikt i hur barnet fungerar och dennes behov. De negativa aspekterna är LSS-handläggarnasavsaknad av tid och resurser till att bland annat träffa barnen. Det ligger även ett betydandeansvar på varje enskild handläggare att använda sig av det befintliga handlingsutrymmet somfinns inom verksamheten för att vid varje tillfälle beakta barnets självbestämmande ochdelaktighet i utredningsprocessen. Begränsningarna i handlingsutrymmet kan ses vara tillföljd av bristande kommunikation mellan handläggare och barn och LSS-handläggares högaarbetsbelastning som delvis är en effekt av otillräckliga resurser inom verksamheterna. / The purpose of the essay is to examine LSS caseworkers' experience of how children coveredby LSS have their right to self-determination taken into account in individual investigations.The experiences include the practical work around legislation and taking the child's thoughtsand opinions into account. The essay is based on interviews with six LSS case workers.Based on a thematic analysis, we have analyzed the essay's results with theoreticalconnections to power, the concept of room for action from Lipsky's theory of Street-levelbureaucracy and Shier's Pathways to Participation model. The result shows both positive andnegative aspects. The positive aspects are that the LSS caseworkers always use their power toenable the child's self-determination practically in the investigation process to the greatestextent possible, regardless of whether it is talking directly to the child, through adults or othermethods. Despite difficulties in communication and the lack of working aids, the caseworkersensure the child's participation by listening to and sharing the child information and hearingthe child's guardians, who have great insight into the child's functions and needs. Thenegative aspects are the LSS caseworkers' lack of time and resources to, among other things,meet the children. There is also a significant responsibility on each individual caseworker tomake use of the room for action that exists within the operation in order to take the child'sself-determination and participation into account in the investigation process at everyopportunity. The limitations in the room for action can be seen as a result of a lack ofcommunication between caseworkers and children and LSS caseworkers' high workload,which is partly an effect of insufficient resources within the operations.

BakgrundAndelen äldre personer i världen kommer att öka, vilket medför ökat vårdbehov inom hälso- och sjukvården. Det kan komma att bli en utmaning för hälso- och sjukvårdspersonalen när äldre skall vårdas i sina hem, som då blir en arbetsplats. Detta kan innebära att den äldre inte kan kontrollera vad som sker i hemmet. Hälso- och sjukvårdspersonalen måste ta hänsyn till äldres integritet, behov och önskemål för att säkerställa äldres självbestämmande. SyfteSyftet var att belysa äldre personers upplevelse av självbestämmande vid vård och omvårdnad i det egna hemmet. MetodLitteraturstudien är utformad som en strukturerad litteraturöversikt där 13 artiklar av kvalitativ metod använts. Artiklarna är hämtade från databaserna CINAHL och PubMed. ResultatEtt tema och två huvudkategorier identifierades. Tema: Brist på personcentrerad vård påverkade självbestämmande/autonomi negativt och huvudkategorierna: Organisationsstrukturen skapade inte förutsättningar för personcentrerad vård och omvårdnad samt Personcentrerat arbetssätt hos vårdpersonalen inverkade på upplevelsen av självbestämmande. Båda kategorierna identifierades som de största orsakerna till upplevelsen av minskat självbestämmande. SlutsatsÄldre personer med vård- och omvårdnadsinsatser i hemmet upplever minskat självbestämmande. Självbestämmandet påverkas av organisationsstrukturen och av vårdpersonalens arbetssätt, bemötande och värderingar. Personcentrerad vård behöver tillämpas i större utsträckning för att säkerställa den äldres självbestämmande. / BackgroundThe number of older people will increase worldwide, which will lead to an increased need for healthcare. This may be challenging for healthcare personnel when the older person receives home-care as their home becomes a workplace. It may also mean that the older person is not in control of what happens in his or her home. Healthcare personnel must consider the older person’s integrity, needs and wishes to sustain self-determination. AimThe aim of this study was to illuminate older people’s experiences of self-determination receiving home-care. MethodThis literature study was designed as a structured literature review where thirteen articles using qualitative method were included. The articles were taken from the databases CINAHL and PubMed. ResultsOne theme and two main categories were identified. The theme: Lack of person-centred care negatively affected self-determination/autonomy, and the main categories: The organizational structure did not create the conditions for person-centred care and nursing and Person-centred care had impact on the experience of self determination. Both categories were identified as the main causes for experiences of diminished self-determination. ConclusionsOlder people with home health-care experience diminished self-determination. Impact on self-determination was caused by organizational structure, working and treatment and values amongst health-care personnel. There is a greater need for person-centred care to ensure self-determination.

I Sverige styrs välfärdsstaten av politiken. Det är det politiska styret som sätter ramar och regler för de offentliga verksamheterna. De professionellas arbetsuppgifter påverkas av verksamhetens ramar och regler som i sin tur påverkar brukare. Målet med att förskriva ett hjälpmedel är bland annat att möjliggöra för brukare att ha ett självständigt liv, att kunna vara delaktig på lika villkor i samhället som alla andra samt att öka möjligheten till ett aktivit liv för brukaren. Det ställs stora krav teoretiskt sätt på att brukaren ska vara delaktig och ha inflytande under förskrivningsprocessen av hjälpmedel.  Vikten av brukardelaktighet beskrivs vara central i forskning samt under förskrivning av hjälpmedel, samtidigt som en avsaknad av mätmetoder av upplevelsen lyfts fram. Syftet med studien är att undersöka de professionellas arbetssätt och metoder för att främja brukares delaktighet, inflytande och självbestämmande under processen kring hjälpmedelsförskrivning. Brukardelaktighetens komplexitet exemplifieras utifrån de professionellas perspektiv på brukardelaktighet. Arbetet bygger på en kvalitativ studie med utgångspunkt i teorin om gräsrotsbyråkration och Goffmans teori om stigma. Tidigare forskning visar att brukardelaktighet och inflytande påverkas av organisationers utformning samt prioriteringar. Forskning visar även att de professionellas arbete är komplext och präglas av en balansakt i det att de ska både kunna förhålla sig till brukares behov samt säkerställa att man förhåller sig till de ramar och riktlinjer som finns inom organisationen.  Resultatet av undersökningen belyser möjligheter och begränsningar samt understryker behovet av framtida forskning inom området. Främst ur de professionellas perspektiv då det upplevs saknas idag. / In Sweden, the welfare state is governed by politics. It is the political government that sets the framework and rules for public activities. The tasks of professionals are affected by the framwork and rules of operations, which in turn affect users. The goal of prescribing an aid is, among other things, to enable users to have an independent life, to be able to participate on equal terms in society as everyone else and to increase the possibility of an active life for the user. In theory, great demands are made on the user to be involved and have an influence during the prescribing process of an aid.  The importance of user participation is described as central in research and during the prescribing of aids, at the same time is a lack of mesurement method of the experience is highlighted. The purpose of the study is to investigate the professionals´ working methods and methods for promoting user participation, influence and self-determination during the process of prescribing assistive technology. The complexity of user participation is exemplified from the professionals´ perspective on users participation. The work is based on a qualitative study based on the theory of grassroots bureaucracy and Goffman´s theory of stigma. Previous reaserch shows that user participation and influence are affected by the design of organisations and priorities. Reaserch also shows that the work of professionals is complex and characterized by a blancing act in that they must both be able to relate to users´ needs and ensure that they relate to the frameworks and guidelines that exist within the organization.  The results of the survey highlight the opportunities and limitations and underline the need for future research in the field. Mainly from the professionals´ perspective as it is percived to be lacking today.

Detta arbete syftar till att ge en bild av elevers inställning, attityd och motivation till läsning i grundskolans första år genom att intervjua elever i årskurs ett om deras upplevelse kring läsning och läsvanor i hemmet. Det är en kvalitativ studie med motivationspsykologisk utgångspunkt och särskild tonvikt på elevers läsande självbild och förutsättningar hemifrån för att utveckla läsmotivation.  I studien har 34 förstaklasselever intervjuats i 10 fokusgrupper fördelat på två skolor belägna i områden med låg respektive hög socioekonomisk status. Namnen på skolorna är fingerade. Resultatet visade att fler elever på Sjöskolan beskrev framåtsyftande mål medan eleverna på Temaskolan till högre grad beskrev motivation i nuet. Vidare föredrog eleverna på Temaskolan att läsa för en vuxen medan eleverna på Sjöskolan föredrog tyst läsning. Resultatet synliggjorde även en markant skillnad mellan skolorna kring läsvanor i hemmet och tillgång till böcker.  I analys av data kunde slutsatsen dras att deltagarna över lag hade en positiv inställning till läsning. Emellertid skiljde sig de bakomliggande motivationsfaktorerna åt mellan skolorna. Studiens resultat framhållen vikten av att bibehålla läsmotivationen för framtiden genom att bygga broar mellan hem och skola, anpassa svenskundervisningen för att inkludera elever med svenska som andraspråk samt utveckla undervisningsmetoder utifrån ett vidgat läsbegrepp.

Det framkommer i studiens bakgrund att föreningsidrotten är en viktig aktör som bidrar till att öka fysisk aktivitet och minska stillasittandet i befolkningen. För att undvika låg fysisk aktivitet och avhopp inom föreningsidrotten krävs det att individen känner sig motiverad till att delta i idrottsföreningar. Syftet med studien var att undersöka motivationsaspekter bland äldre tonårsflickor som deltar i motionsaktiviteter i idrottsföreningar. En kvalitativ intervjustudie användes som metod för studien, med ett strategiskt urval som kom att bli lagidrottande tonårsflickor som motionsidrottar. Materialet analyserades med stöd av en kvalitativ innehållsanalys där nyckelord sorterades ut och kategorier bildades. Resultatet visade på att ett flertal aspekter är viktiga för tonårsflickors motivation för motionsidrott: kärlek till idrott, hälsoaspekter, att vara en del av laget, omgivningens betydelse, förutsättningar och bekräftelse. Självbestämmande och samhörighet visade sig vara viktiga komponenter för skapandet av motivation. Utifrån konklusionen borde dessa två komponenter stå centralt i diskussioner om hur föreningsidrotten bör organiseras för att kunna öka intresset för deltagande i idrottsföreningar. / It emerges in the background of the study that club sports are an important player that has the resources to increase physical activity and reduce sedentary population. To avoid low physical activity and defections in club sports requires that the individual feels motivated to participate in sports. The aim of the study was to investigate motivational aspects of older teenage girls participating in exercise activities in sports clubs. A qualitative study was used as a method in the study, with a strategic choice that resulted in team sports by teenage girls who exercise sports. The material was analyzed through a qualitative content analysis where keywords were sorted out and categories formed. The results showed that several aspects are important for teenage girls' motivation for physical exercise: the love of sport, health aspects, to be part of the team, ambient impact, conditions and confirmation. Self-determination and togetherness proved to be important components for creating motivation and should, on the basis of the conclusion, play a vital role in the discussions about how the club sports could be organised in order to increase interest in participating in sports clubs.

Syftet med denna studie var dels att undersöka vad som motiverar människor att arbeta ideellt enligt självbestämmande teorin och i allmänhet genom en öppen fråga, samt om antalet år inom organisationen påverkade motivationsfaktorerna. Utifrån självbestämmande teorin undersöktes hur det tre motivationsbehoven autonomi, kompetens och samhörighet förändrades över tid hos volontärarbetarna. För att undersöka detta utformades en enkät som byggde på basic need satisfaction at work scale (BNS) som distribuerades till 70 volontärarbetare inom Röda korset verksamhet i Gävle. En hierarkisk regressionsanalys visade att behovet av samhörighet hos volontärarbetarna minskade över tid. Orsaker till att samhörigheten minskade över tid hos volontärarbetare diskuterades. / The purpose of this study was to examine what motivates people to volunteer both in general by an open-ended question, and according to self-determination theory. The purpose was also to investigate if the number of years in the organization affects the motivation factors. To investigate this a questionnaire based on the basic need satisfaction at work scale (BNS) was distributed to 70 volunteers in the Red Cross organization in Gävle. Based on self-determination theory this study examined how the three motivation needs of autonomy, competence and relatedness changed over time with volunteer workers. A hierarchical regression analysis showed that the need for relatedness of volunteer workers decreased over time. Reasons for the volunteer reduces of relatedness over time where discussed.

The study aims to describe and analyse how case managers reflect and act in the regards to self-determination when caring for residents with dementia diagnosis. Our main questions dealt with how the case managers handle the right to self-determination in relation to the residents’ relatives’ opinions when a person has dementia. To find answers to our questions, we interviewed seven care takers within elderly care in four different municipalitys in the Southern Sweden. We used qualitative interviews based on a semi-structured interview guide and two vignettes. The vignettes were based on two fictive narratives which both included persons with dementia but with different relatives and opinions. The purpose of the vignettes were to investigate whether there was different perceptions among the case managers in terms of consideration the residents’ self-determination in relation to their relatives. The results of the study were analyzed using Hasenfeld’s theory on Human service organizations, Lipsky’s street-level bureaucracy and Strauss’ negotiation-perspective. We displayed similarities to previous research showing that the case managers work with the residents’ best interest in mind even though relatives can be very obstinate. Our main conclusions are that the interpretation of self-determination is fluidity according to the case managers is fluidity and the case managers at some occasions try to persuade the person with dementia to apply for care and welfare. Furthermore can the relatives of the person with dementia be both beneficial and disadvantageous depending of the relation between them.