This study examines the issue regarding three reproductive aspects in relation to women’s right to make own decisions regarding her life, body and reproductive health. The aspects include abortion, assisted fertilisation and surrogacy. In addition, this study investigates if the perception of liberty, in relation to laws and regulation of the female body and the right and freedom of reproductive health, is rooted in explicit versus implicit liberal feminism or conservative feminism. By using idea analysis, this investigation aims to distinguish the ideas behind the regulation of the three aspects. The results of the study shows that explicit and implicit liberal and conservative ideas from a feminist perspective occurs in the distinct aspects. The study concludes that women have been given liberty and the right to make own decisions regarding her body and reproductive health when it comes to abortion, and also in great extent when it comes to assisted fertilisation. However, in the aspect of surrogacy, women has continuously been denied these decision-making rights regarding her own body.

Bakgrund: Att låta sina egna personliga känslor och värderingar uttryckas i den professionella rollen anses i tidigare forskning vara nödvändigt för att undvika utbrändhet. Det är viktigt att man som professionell är medveten om sina egna känslor och tillåter dem att ta plats men att man i arbetet med brukare ständigt låter fokuset vara på deras självbestämmande. Samtidigt som man skapar sig en relation till brukaren där man som professionell vet när man bör ta ett steg tillbaka för att öka och låta individen själv utveckla ett självbestämmande.Syfte & frågeställningar: Studiens syfte är att undersöka hur personal inom LSS upplever att deras egna känslor påverkar deras arbete med att främja brukarens självbestämmande. Utifrån detta har vi tre frågeställningar som berör personalens hinder och möjligheter i att främja självbestämmandet och hur erfarenhet kan påverka personalens känslohantering. Sista frågan berör personalens egna upplevelse av känslor och värderingar i arbetet med självbestämmande.Metod: För att besvara studiens syfte och frågeställningar har sju semistrukturerade intervjuer utförts med personal inom LSS olika verksamheter. För att skapa en förståelse och struktur i vår empiri utförde vi en tematisering och kodning. Studien har även utgått från emotionsteori och en teori om sociala band.Resultat: Resultatet uppmärksammar hur informanterna som deltagit i vår studie anser att det är av vikt att erhålla en professionell roll i arbetet med att främja brukarens självbestämmande. Samt hur de väljer att inte låta sin personliga roll med egna känslor och värderingar få utrymme i rollen som professionell och hur de utvecklat strategier för att hantera känslorna som kan uppstå. Anledningen till att de inte låter sina egna känslor och värderingar ta plats i sin professionella roll bygger enligt informanterna på en förväntan kring hur de som professionella bör agera i olika situationer i arbetet. / Background: In order to avoid burnout, previous research has shown the need to express one’s own personal feelings and values in the professional role. It is important that as a professional to be aware of your own feelings and allow them to take their place, but while working leave the focus on the users’ self-determination. While creating a relationship with the user, you as a professional know when to take a step back to increase and allow the individual to develop a self-determination.Aim & questions: The purpose of the study is to examine how staff at LSS experience that their own emotions affect their work in promoting the user's self-determination. Based on this, we have three research questions focusing on staff's barriers and opportunities in promoting self-determination and how experience can affect staff emotional management. The last question concerns the staff's own experience of feelings and values in the work of self-determination.Method: To answer the study's aim and questions, seven semi-structured interviews were conducted with staff at LSS different operations. In order to create an understanding and structure of our empiricism, we performed a thematic and a coding system. The study has also been based on emotion theory and a theory of social ties.Results: The result highlights how the informants who participated in our study believe it is important to obtain a professional role in the work of promoting the user's self-determination, as well as how they choose not to let their personal role with their own feelings and values take up space in the role of professional, and lastly how they have developed strategies for dealing with the emotions that may arise. The reason why they do not let their own feelings and values take their place in their professional role is, according to the informants, based on an expectation about how they as professionals should act in different situations at work.

Syftet med denna studie är att undersöka hur delaktigheten ser ut på särskilda boenden vilka regleras genom Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Lagstiftningen omfattar personer med intellektuella och psykiska funktionsnedsättningar som är i störst behov av samhällets stödinsatser för att kunna erhålla en god livskvalitet. Verksamheternas riktlinjer utgår från LSS-lagstiftningen och dess värdegrund och villkorar bland annat självbestämmande och inflytande för personer i gruppbostäder. Studiens avgränsning är personer med intellektuella funktionsnedsättningar boende i gruppbostad. Syftet är att undersöka arbetssätt och metoder personalen i sitt dagliga arbete använder för att främja boendepersonernas självbestämmande och inflytande. Tidigare forskning visar att delaktighet och inflytande påverkas av stödets utformning. Forskning visar även att personalens arbete är komplext och präglas av en ständig balansakt i det att de ska både kunna rama in och ge handlingsutrymme till personer med intellektuella funktionsnedsättningar. För denna studie har den kvalitativa intervjuformen använts. Resultatet visar att en viktig förutsättning för delaktighet är personal som är flexibel och empatisk och som vill möta den andre personen som en jämlike. Personal som bryr sig och är lyhörd har då också en möjlighet att bli delaktig i den andre personens livssituation, en så kallad omvänd delaktighet. Delaktighet och inflytande är dock i hög grad beroende av att det mellan boende och personal finns en fungerande kommunikation. I grunden handlar delaktighet inte om att få välja mat eller kläder själv utan om att bli sedd som en hel och komplex person. En person med samma rättigheter och skyldigheter som alla andra samhällsmedborgare. / The purpose of this study is to investigate how participation is based on special housing, which is regulated by the Act on Support and Service to Some Disabled People (LSS). The legislation covers persons with intellectual and mental disabilities who are in greatest need of society's support efforts in order to obtain a good quality of life. The guidelines of the operations are based on the LSS legislation and its core values and conditional on, among other things, self-determination and influence for persons in group housing. The delimitation of the study is people with intellectual disabilities living in group homes. The purpose is to investigate the working methods and methods the staff use in their daily work to promote the residents' self-determination and influence. Previous research shows that participation and influence are influenced by the design of the support. Research also shows that the work of the staff is complex and is characterized by a constant balance sheet in that they must both be able to frame and give room for action to persons with intellectual disabilities. For this study, the qualitative interview form has been used. The result shows that an important prerequisite for participation is staff who are flexible and empathic and who want to meet the other person as an equal. Personnel who care and are responsive then also have the opportunity to participate in the other person's life situation, a so-called reverse participation. Participation and influence, however, depend to a large extent on the fact that there is a functioning communication between residents and staff. Basically, participation is not about choosing food or clothing itself but about being seen as a whole and complex person. A person with the same rights and obligations as any other citizen.

Bakgrund: Utskrivningsprocessen har förändrats på grund av sjukvårdsreformer med mål att stärka patienters ställning och förkorta vårdtider inom sluten vård. Samtidigt som en åldrande befolkning med ökande multisjukhet och komplexa vårdbehov ställer höga krav på samverkan mellan berörda parter. Äldre patienters upplevelse av utskrivningsprocessen är av intresse för sjuksköterskor i rollen som samordnare av insatser under utskrivningsprocessen. Syfte: Syftet var att belysa äldre personers upplevelser av utskrivningsprocessen från slutenvård till primärvård. Metod: Efter en kvalitetsgranskning gjordes en litteraturöversikt enligt Fribergs metod på nio kvalitativa och tre kvantitativa studier ur databaserna CINAHL och PubMed. Resultat: Ur analysen identifierades fem teman under utskrivningsprocessen och var patienters: informationsbehov och vårdpersonalens betydelse, känsla av utsatthet, nöjdhet och tillfredställelse med vården, strategier och empowerment, samt anhörigas betydelse för patienterna. Slutsats: Äldre patienter upplevelser av utskrivningsprocessen var brist på delaktighet och samordning vilket gav upphov till känslor av oro, stress, förvirring och maktlöshet. Patienter upplevde en ojämlik tillgång till insatser, i synnerhet personer ≥ 80 år. Bristande kommunikation mellan vårdpersonal och patienter påverkar patienters upplevelse av utskrivningsprocessen negativt och orsakade vårdlidande. / Background: The hospital discharge process (DP) has changed due to healthcare reforms whose aim has been to promote the status (voice) of patients and to shorten hospital stays. At the same time as an ageing population with increased multimorbidity and complex care needs puts high demands for integrated care on the partners concerned. Elderly patients’ experiences of the hospital discharge process are of interest to nurses in their role as coordinators of integrated care during the discharge process. Aim: The aim was to highlight older persons’ experiences of the discharge process from inpatient to primary care. Method: Following a quality review, a literature review was conducted according to the method by Friberg on nine qualitative and three quantitative articles from the databases CINAHL and PubMed. Results: From the analysis five themes emerged during the DP and were patients’: need for information and the importance of care personnel, feeling of vulnerability, satisfaction with health care, strategies and empowerment as well as the importance of relatives for the patients. Conclusion: Older patients’ experiences of the DP were lacking in participation and integrated care which aroused feelings of concern, stress, confusion and powerless. Patients experienced an unequal access to care and support, especially persons ≥ 80 years. Lack of communication between care professionals and patients influence patients experience of the DP negatively and can lead to health care-induced suffering.

Bakgrund: Att involvera patienterna och de närstående i planeringen av vården i livets slut är en essentiell del av palliativ vård. För att uppfylla detta behöver patienternas självbestämmande stärkas. Syfte: Syftet var att kartlägga begreppet självbestämmande i palliativ vård. Metod: Begreppsanalys enligt vårdforskarna Walker och Avants metod.  Resultat: De definierande attributen för självbestämmande i palliativ vård är; respektera patientens frihet, information, samarbete och kommunikation. Alla attribut behöver inkluderas för att stärka patienternas självbestämmande i palliativ vård. Slutsats: Patienternas självbestämmande i palliativ vård kan stärkas genom att vårdpersonalen arbetar personcentrerat enligt 6S-modellen. / Background: To involve patients and their families in the planning of care in the end of life is an essential part of palliative care. To meet this, patients self-determination needs to be strengthened. Aim: The aim was to clarify the concept of self-determination in palliative care. Method: Concept analysis according to Walker and Avants method. Results: The defining attributes of self-determination in palliative care are; respecting the patients freedom, information, cooperation and communication. All attributes needs to be included to be able to strengthen patients self-determination i palliative care. Conclusion: Patients self-determination in palliative care can be strengthened if healthcare professionals work person-centered according to the 6S-model.

Syftet med studien var att undersöka vad som motiverar individer med fysiska funktionsnedsättningar att delta i parasport samt vad upplevda barriärer och resurser har för betydelse för motivationen. Tio intervjuer genomfördes med aktiva atleter inom parasport. Samtliga var män i åldrarna 24–73 (M= 45.2, SD= 17.28) och alla hade en fysisk funktionsnedsättning.  En semistrukturerad intervjuguide baserad på SDT tillämpades (Ryan & Deci, 2002). Resultatet visade på att det fanns flera faktorer som motiverade deltagarna till att delta i parasport. De mest framträdande faktorerna var att det är roligt, må bättre både fysiskt och psykiskt samt att känna en tillhörighet till omgivningen. Vidare visade resultatet att deltagarna upplevde barriärer som kunde försvåra deras deltagande i parasport som exempelvis långa resor och dyra kostnader för utrustning. Däremot hade deltagarna tillgång till resurser som bidrog till att de kunde delta i parasport. Dels visade sig att tillgång till ekonomiskt stöd och stöd från omgivningen var av betydelse. Deltagarna redogjorde även för att tillgång till rätt utrustning och möjlighet att låna utrustning underlättade deltagandet i parasport, vilket inte tidigare studier har redogjort för som underlättande faktorer.  Studiens resultat redogör för motivationsfaktorer till deltagande i parasport samt upplevda barriärer och vilka resurser som är av betydelse för att underlätta deltagandet i parasport. Därmed kan föreningar och organisationer använda sig av denna kunskap för att skapa strategier för att få fler individer aktiva inom parasporten samt få de som redan är aktiva att fortsätta med parasport. / The purpose of the study was to investigate what motivates individuals with physical disabilities to participate in parasport and how experienced barriers and resources can affect the motivation. Ten interviews with active athletes in parasport were conducted. All of them were men in the ages 24 to 73 (M= 45.2, SD=17.28) and had a physical disability. A semi structured interview guide based on SDT was applied (Ryan & Deci, 2002).  The result showed that there were various factors that motivated the participants to participate in parasport. Most prominent of these factors were that parasport was fun, better physical, and psychological health and a sense of belonging to the surrounding. Furthermore, the result showed that the participants did experience barriers that could complicate for them to participate in parasport, for example long-way travels and expensive equipment costs. However, the participants had access to resources that contributed to their ability to participate in parasport. Both financial support and support from their environment were important. They also reported that an ability to access proper equipment and loan of equipment facilitated participation in parasport, which previous studies has not reported to be facilitating factors. The results of this study reports motivation factors for participation in parasport, experienced barriers and which resources that are of importance to facilitate parasport participation. Thus, association and organisations can use this knowledge to create strategies that can enable for more individuals to participate in parasport and make more to continue with parasport.

Ideella föreningars existens är beroende av motiverade volontärer men de har sällan möjlighet att använda sig av monetära ersättningar som exempelvis löner och bonusar som vinstdrivande företag. Syftet med denna studie är därav att öka förståelsen kring hur informella och formella motivationssystem kan vara utformade i ideella föreningar och hur det påverkar volontärers motivation. Studien baseras på en kvalitativ undersökning med semistrukturerade intervjuer där en av Sveriges största Friskis & Svettis-föreningar valts som studieobjekt. En inledande genomgång av teoretiskt ramverk resulterade i studiens fokus på tre grundbehov; social samhörighet, upplevd kompetens och självbestämmande. Dessa användes som utgångspunkt för studien och med inspiration från en abduktiv ansats justerades innehållet i kategorierna under studiens gång. Utifrån intervjuer med sex respondenter från olika områden och hierarkiska nivåer drogs slutsatsen att motivationssystem i ideella föreningar kan vara utformade efter social samhörighet, upplevd kompetens och självbestämmande, varför benämningarna på kategorierna återfinns i analysen. Studiens resultat visar vidare att motivationssystem med denna uppbyggnad kan öka motivationsnivån hos volontärer som redan drivs av självbestämd inre motivation men inte hos det fåtal som drivs av yttre motivation. Detta tillsammans med att motivationssystem i ideella föreningar kan bestå av ett högt antal åtgärder för att motverka att volontärer säger upp sig över dagen står i kontrast med de vinstdrivande företag som motiverar anställda med hjälp av löner.

No description available.

Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie var att ge en djupare förståelse kring aktiva elit-damfotbollsspelares erfarenheter och synpunkter kring tidig specialisering/diversifiering i förhållande till motivationsaspekter. Frågeställningarna var: Vad är aktiva elit-damfotbollsspelares syn på tidig specialisering och diversifiering? Hur ser aktiva elit-damfotbollsspelare på sina erfarenheter inom idrotten i förhållande till motivationsaspekter? Metod Studien är kvalitativ och har genomförts genom intervjuer. Fyra aktiva elit-damfotbollsspelare mellan 17–18 år deltog i studien, från tre olika elit-certifierade föreningar i Stockholmsområdet. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades. Författarna letade efter beskrivningar som stämde överens med förutbestämda teorier/definitioner och nya tankar/idéer. Resultat Resultatet visade att samtliga deltagare hade liknande synpunkter kring tidig specialisering; att tidigt utveckla idrottsspecifika färdigheter. Alla deltagare hade erfarenheter av diversifiering och tre av dem specialiserade sig inom fotbollen vid 16 års ålder. Alla deltagare rekommenderade att tjejer ska bestämma själva om man ska specialisera eller diversifiera sig. Fyra huvudteman framkom utifrån intervjuerna; syn på tidig specialisering, erfarenheter av diversifiering och senarelagd specialisering, diversifiering och motivationsaspekter, samt senarelagd specialisering och motivationsaspekter. Slutsats Idrottarens väg till elitprestation är mer komplicerad än vad författarna trodde, exempelvis kan man satsa på en huvudidrott och utöva andra idrotter för nöjets skull tills man är uppe i gymnasieålder. Det kanske handlar mindre om att specialisera sig eller inte utan hur träningen upplevs, hur man utvecklar idrottsspecifika idrottsfärdigheter, en kvalitetstränare, idrottarens autonomi, att nå sin fulla potential och vara i en involverande kamrat-miljö med gemensamt intresse av att spela fotboll.

Background: The report Laga efter Läge (Rapport, 2020: 4) states that there is limited knowledge about the effects of the Act on collaboration for patients and care recipients. The report emphasizes that the discharge process has changed at a rapid pace, which they mean can challenges both coordination and care recipients' participation and security. The law of Sweden contains an intention for legal recognition of human beings. Swedish legislation also regulates various principals (region, primary care and municipality) in the health and care sector and their respective responsibilities for the individual. The study is based on the fact that the individual is a central part but also as an intersection between these various principals in their collaboration and the legislation's intention of recognition and self-determination. The discharge-process itself is a broad and in some case relatively explored field within the health and care sector, but relatively unexplored from a social work perspective. In that sense that earlier studies have contributed with perspectives on how professionals, elderly and relatives experience different moments in how practice is done, it may be valuable to take note of the elderly people´s own experiences to contribute with increased knowledge among healthcare and social-care professionals in their daily work. Purpose: The purpose is to describe and analyse how older people understand and relate to being discharged from hospital care in order to instead receive support and care in their own home. A special focus will be on their ability to influence and participate during this care transition. The analysis will be based on theories of recognition and social psychological role theory. Method: The study was based on a hermeneutic approach and the empirical material was collected by using a qualitative semi-structured telephone-interviews with 12 people with the age of 70-90 years old. The analysis was based on a hermeneutic analytic method with the theoretical approach of recognition by Honneth (2000/2003) and Heidegren (2009) and concepts from Erving Goffman's dramaturgical perspective. Results and conclusion: The study indicates that elderly people are heterogeneous in terms on how they experience participation and self-determination in the discharge process from hospital to home and in their own home with home-care. The study resulted in four different themes; the role as individual, patient and care recipient; Recognition from other as individual, patient and care recipient; Recognition in practice and Compliance or struggle for recognition. One main finding in the study was that the elderly had different ways of considering their own role as part in the discharge process, the view of being included as active part or put their trust in the hands of professionals and relatives to plan for their continued support and help at home. It appeared that the elderly themselves not alone sets the terms of participation and autonomy in the discharge process without this being something that is also assured to the individual from others (professionals and relatives). Finally, it emerged that for the participating individuals in the study who did not experience participation, recognition and self-determination in the discharge process, ended up with a choice of how to handle the experience of lack of self-determination and recognition. Either compliance or the choice to go to battle to ensure a desired recognition. The overall conclusion is that the elderly are not involved and experience self-determination in the care transition as the intention is in legislation.