Title: User influence for people with a dementia diagnosis within the social work for home care services.  This bachelor thesis studies the user influence for elderly people with a dementia diagnosis in the social work surrounding home care services. The bachelor thesis has a qualitative study design. The “vignette method” was used for the interviews which means that the interviewees read a fictional case, after which they were asked questions in connection to the case. Eight social workers from four different municipalities working with home care services for elderly participated in our interviews. After the interviews had taken place the material was overlooked and divided into four main themes that later served as headlines for our results and analysis. The results were analyzed using Michael Lipsky theory of  Street-level-bureaucracy as well as the theory of ethics of duty and ethics of consequences. It was found that user influence for people with a dementia diagnosis is a complex issue, which is difficult in practice. The social workers working with at home services face various obstacles in their work such as relatives to people with dementia putting their own needs first or people with dementia who refuse to receive help, despite needing it greatly. Our result showed that the social workers use different strategies to handle these obstacles. In our results and analysis we also discuss the social workers guidelines set by their municipality that can be used for support and guidance. Depending on which municipality the social workers worked for our results showed that some are more likely to act beyond the guidelines in favour of the elderly and use their legal right for room for maneuver, while others hardly act beyond the guidance of the guidelines set by the municipality.

Bakgrund: Äldre patienter med nedsatt beslutsbeslutsförmåga har svårare att ta självständiga beslut, och har svårare att vara delaktiga i sin egen sjukvård. Självbestämmande anses vara en förutsättning för ett gott liv, och en rättighet för alla patienter i dagens sjukvård. Att tillgodose äldre patienters självbestämmande i ambulanssjukvården kan ibland vara utmanande, och vid nedsatt beslutsförmåga ställer det ökade krav på ambulanspersonalen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva ambulanspersonalens erfarenheter av självbestämmande hos äldre patienter med nedsatt beslutsförmåga. Metod: En kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Deltagarna rekryterades genom ett strategiskt urval, och data analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet resulterade i fyra teman; "strategier för att bedöma äldre patienters möjlighet till självbestämmande", "tillvägagångssätt för att främja äldre patienters självbestämmande", "utmaningar för att tillgodose äldre patienters självbestämmande" och "situationer där äldre patienters självbestämmande fråntas". Slutsats: Nedsatt beslutsförmåga innebar ökade utmaningar för att bedöma äldre patienters förmåga till självbestämmande. Utmaningarna handlade om att balansera medicinsk bedömningen mot patienters självbestämmande, där det beroende på situation kunde tillämpas både ett pliktetiskt och konsekvensetiskt synsätt. För att det i framtiden ska bli enklare att tillgodose äldre patienters självbestämmande, efterfrågas bättre anpassade riktlinjer och utökade resurser. Tidigare forskning visar också att det krävs en ökad etisk medvetenhet hos ambulanspersonal för att bättre kunna bemöta äldre patienters vårdbehov i framtiden.

Studiens syfte är att med avseende på skönlitterär läsning undersöka relationen mellan inre och yttre motivation. För att samla in data genomfördes semistrukturerade intervjuer med sex verksamma svensklärare. Insamlat material analyserades dels utifrån en diskursanalys där lärarna resonerade om sin egen roll som motivationsfaktor, dels utifrån Deci och Ryans självbestämmandeteori och dess tillhörande begrepp självbestämmande, kompetens och meningsfullhet (2017). Resultatet visar att yttre motivationsfaktorer ofta är en förutsättning för att väcka elevernas inre motivation. Lärarna har en likvärdig syn på vad som ryms inom motivationsbegreppet men har olika syn på hur motivation skapas. Vidare visar resultaten att lärarna inte låter elevernasjälva välja vad de vill läsa (självbestämmande) men att detta inte har en negativ påverkan på elevernas motivation. Lärarna arbetar med att motivera eleverna och anpassa undervisningen utefter elevernas behov (kompetens) samt med att låta eleverna samtala om litteraturen (meningsfullhet).

Den här uppsatsen behandlar ämnet varför vissa utbrytarstater kan uppnå ett internationellt erkännande medan andra inte gör det, mer specifikt om varför Sverige har erkänt Palestina men inte Kurdistan. Syftet med uppsatsen är att försöka avgöra vilka motiv som ligger bakom besluten utifrån ett deklaratoriskt och konstitutivt perspektiv, alltså teorier som behandlar internationellt erkännande av stater.     För att kunna diskutera och få en tydligare bild av hur Sveriges utrikesdepartement arbetar med erkännanden av stater behövs en översiktlig redogörelse för vad som faktiskt är en stat. Den gängse meningen brukar vara att Montevideokonventionen från 1933 innehåller de kriterier som är grundläggande för att erkännas som en självständig stat. För att bli internationellt erkänd krävs oftast en överenskommelse med moderstaten. Här har de två olika teorierna olika kriterier för att ge rätt till ett erkännande.     Metoden som har tillämpats är en motivanalys där ett analysschema ställdes upp utifrån båda teorierna. Studiens resultat visar att den konstitutiva teorin har ett starkare förklaringsvärde i att förklara motiven bakom beslutet att erkänna Palestina men inte Kurdistan.

The aim of this study was to investigate how unit-managers implement home-care users right to self-determination within home-care services and witch conditions that indicated home-care users self-determination. The empirical material was analysed through qualitative content analysis, which generated two themes: 1) To be the center of the spider web and 2)  To work with implementation plans. The empirical material was also analysed with previous research, implementation theory and street-level bureaucracy.  The result show that unit-managers has a duty to implement and contribute to home-care users self-determination. Unit-managers shall ensure that home-care users has self-determination within the organisational framework, conditions and requirements and also based on home-care users preferences. Methods like IBIC (individual based care) and function preservation work method, are being used to preserve home-care users independency and self-determination throughout the work. Unit-managers implement self-determination using opinion-forms, implementation-plans, contact persons and through dialog with home-care personal creates normes, values and work methods. The conclusion is that self-determination is used by home-care users to influence their aid by leaving complains and opinions to home-care personal, on a opinion form or directly to the unit-manager. Home-care users can decline aid if they are unhappy or feel that they does not have the need for the specific aid. Self-determination has conditions and it exists many obstacles for home-care users desires and right to self-determination.

Bakgrund Även kroniskt sjuka människor som med tiden blir mer och mer beroende av stöd anstränger sig för att bibehålla sin autonomi. Upprätthållande av autonomi är det viktigaste i relation till åldrandet. Hälso-och sjukvårdslagen och socialtjänstelagen slår fast att vården ska bedrivas med respekt för vårdtagarens självbestämmande och integritet. Dock prioriterar sjuksköterskor äldres fysiska behov på bekostnad av äldres självbestämmande och livskvalitet och utövar makt i vissa vårdsituationer. En institutionell vårdkultur spelar viktig roll i uppkomst av missförhållandena på ett vård- och omsorgsboende. Vårdtagarna inom äldreomsorg är en av de mest maktlösa grupperna i samhället med få möjligheter att påverka sin situation. Syfte Syftet var att utifrån sjuksköterskornas perspektiv skatta vårdtagarnas självbestämmande inom äldreomsorgen. Metod Kvantitativ studiedesign i form av en enkätstudie användes. Enkäten innehöll 14 påståenden med fem svarsalternativ i form av en Likert-skala. Totalt delades 84 enkäter ut på 22 vård- och omsorgsboenden. Det erhölls 67 enkäter tillbaka. Bortfallet låg på 20 procent. Beskrivande statistik användes för att analysera data och presentera resultat. Resultat Resultaten från denna studie visade att det råder brist på självbestämmande bland vårdtagare på ett vård- och omsorgsboende och sjuksköterskornas uppfattning om deras självbestämmande påverkades av sjuksköterskornas ålder och subjektivitet. Brist på självbestämmande hos vårdtagare kopplades till den maktlöshet som de äldre upplevde när de flyttade till vård- och omsorgsboende. Slutsats Brist på självbestämmande hos äldre på ett vård- och omsorgsboende är ett hälsoproblem som kan förebyggas genom att självbestämmande implementeras i omvårdnadsprocessen och en skattningsenkät i självbestämmande utarbetas.

Syftet med studien var att identifiera faktorer och egenskaper av belöningssystem som kan påverka banktjänstemäns inre och yttre motivation. Faktorer som studerades var banktjänstemäns upplevda kontrollerbarhet, rättvisa och transparens av ett belöningssystem. De två olika kontrasterande forskningsströmmarna inom motivation tillsammans med ökat intresse för motivation och arbetstillfredsställelse inom banksektorn har skapat ett relevant område att utforska och identifiera belöningssystemets påverkan på både den yttre och inre motivation hos banktjänstemän. Studien tillämpade en kvantitativ forskningsansats i form av en enkätundersökning där deltagarna var anonyma. En statistik analys med hjälp av SPSS användes för att ta fram resultaten i studien. Totalt 22st banktjänstemän på en bank i norra Sverige har deltagit i undersökningen. Resultatet tyder på att det finns ett positivt samband mellan banktjänstemäns upplevda kontrollerbarhet, rättvisa och transparens av belöningssystemet och deras yttre motivation. Vidare indikerar resultatet att banktjänstemäns upplevda kontrollerbarhet, rättvisa och transparens av belöningssystemet inte har någon signifikant påverkan på deras inre motivation. Detta tyder på att den negativa undergrävande effekten som belöningssystem har på inre motivation är frånvarande. Ytterligare forskning som undersöker effektens storlek genom att mäta förändringen på prestation både innan och efter införandet av ett belöningssystem som tar hänsyn till de faktorerna som lyfts fram i studien kan rekommenderas för att få en förbättrad förståelse för om den positiva effekten på yttre motivation är betydande eller inte. / The purpose of the study was to identify factors and characteristics of reward systems that can affect bank employees' intrinsic and extrinsic motivation. Factors studied were bank officers' perceived controllability, fairness, and transparency of a reward system. The two different contrasting streams of research in motivation together with increased interest in motivation and job satisfaction in the banking sector have created a relevant area to explore and identify the impact of the reward system on both the extrinsic and intrinsic motivation of bank employees. The study applied a quantitative research approach in the form of a survey where the participants were anonymous. A statistical analysis using SPSS was used to produce the results in the study. A total of 22 bank employees at a bank in northern Sweden have participated in the survey. The result suggests that there is a positive relationship between bank employees' perceived controllability, fairness and transparency of the reward system and their extrinsic motivation. Furthermore, the results indicate that bank employees' perceived controllability, fairness and transparency of the reward system have no significant impact on their intrinsic motivation. This suggests that the negative undermining effect that reward systems have on intrinsic motivation is absent. Further research investigating the magnitude of the effect by measuring the change in performance both before and after the introduction of a reward system that considers the factors highlighted in the study may be recommended to gain an improved understanding of whether the positive effect on extrinsic motivation is significant or not.

Effekterna av covid-19-pandemin har gjort att många småföretagare har drabbats hårt av ekonomiska problem, som kraftigt minskad omsättning och likviditetsproblem. Vi har gjort en kvalitativ studie där vi intervjuat åtta verkställande direktörer för små aktiebolag inom tjänstesektorn. Vi vill skapa en förståelse för hur dessa ägare har finansierat respektive verksamhet under pandemin, för att utreda vilka finansieringsbeslut småföretagare fattar för att klara sig ur ekonomisk kris. Vi fick reda på att småföretagare föredrar att använda sig av internt kapital i första hand och av externt kapital i nödfall. Det viktigaste är att minimera kostnader och att inte använda sig av kortsiktiga finansieringsformer med en hög ränta och en kort återbetalningstid, för att som företag överleva en ekonomisk kris. / The effects of the covid-19 pandemic have meant that many small businesses have been hit hard by financial problems, such as sharply reduced sales and liquidity problems. We have done a qualitative study in which we interviewed eight CEOs of small limited companies in the service sector. We want to create an understanding of how these owners have financed each business during the pandemic, to investigate what financing decisions small businesses make to cope with an economic crisis. We found that small business owners prefer to use internal capital in the first place and external capital in emergencies. The most important thing is to minimize costs and not to use short-term forms of financing with a high interest rate and a short repayment period, in order for a company to survive an economic crisis.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur äldre, efter att de flyttat in på särskilt boende, upplever självbestämmande. Även att öka kunskapen om vilka faktorer det är som medverkar till ett ökat självbestämmande hos den äldre. Till detta syfte formulerades följande två frågeställningar: ”Hur upplever äldre självbestämmande på särskilt boende?” samt ”Vilka faktorer medverkar till skapandet av självbestämmande?” Frågeställningarna handlar om att få fram informationen utifrån hur de äldre själva ser på begreppet självbestämmande, hur det skapas och hur de ser på betydelsen av självbestämmande. Uppsatsen har en kvalitativ ansats med utgångspunkt i den hermeneutiska meningstolkningen. Intervjuer utgör primärdata där analys gjorts med de teoretiska utgångspunkter som uppsatsen bygger på: Självbestämmande, Rollteorin samt Livskvalitet och känsla av sammanhang. I studien framkom att äldre upplever helheten på särskilt boende som positivt, men att de utifrån självbestämmande saknar information om vad de har rätt till. De äldre kände av organisationsstrukturen; att personal har lite tid till varje person och valde då många gånger att missunna sitt eget självbestämmande. Vad som dock underlättade upplevelsen av självbestämmande var att personalen bekräftade den äldre som en unik individ med lika rätt som alla andra att få tillgång till hjälp. Ytterligare en underlättande faktor till ökad självbestämmande, grundar sig i enkla framkomligheter; kan de äldre lättare ta sig dit de vill, ökar också upplevelsen av självbestämmande då de inte blir beroende av personalen. / The purpose of this study is to investigate how elderly, after they moved into assisted living, are experiencing self-determination. Also, increase the knowledge about the factors that are contributing to a greater self-determination for the elderly. To this purpose, the following two questions were raised: “How do older experience their autonomy in assisted living facilities?” and “What factors contribute to the creation of self-determination?” The questions are formulated to get the information on what the elderly themselves believe involve autonomy, how it is created and how they look at the importance of self-determination.The thesis has a qualitative approach based on the hermeneutic sense interpretation. Interviews constitute primary data where analysis was made with the theoretical premises on which the essay is based on: Empowerment, Role Theory also the Quality of Life Theory and Meaningful experience.As a result of the study, it was found that elderly people experience life in elderly care as positive, but regarding of self-determination they have limited information about their rights. The older people felt the organizational structure: that staffs have little time for each person and the elderly was often choosing to neglect their own self-determination to help the staff. However, what facilitated the experience of self-determination was that the staff confirmed the elderly as a unique individual, with the same right as everybody to access assistance. Another facilitating factor for increasing autonomy, based in simple accessible units; could the older easier get where they want, it would also increase the perception of self-determination when they not become dependent on the staff.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur personal på dagliga verksamheter i södra Sverige gör för att arbeta för att främja deltagarnas empowerment. Studien tar sin utgångspunkt ur ett personalperspektiv. Metoden för insamling av material består av sju kvalitativa intervjuer med personal på dagliga verksamheter som samtliga har olika utbildningar. Personalen arbetar på fyra olika dagliga verksamheter som kan kategoriseras som samhällsintegrerade respektive traditionella dagliga verksamheter. Studiens resultat baseras även på en observation som utfördes på en av de dagliga verksamheterna. Resultatet av denna studie tyder på att samtliga respondenter dagligen arbetar för att främja deltagarnas empowerment. Respondenterna anser att de termer som ingår i begreppet empowerment, så som självständighet, inflytande, personliga resurser samt delaktighet är viktigt i arbetet med personer med funktionsnedsättningar. Samtliga respondenter beskriver i studien hur de intar olika roller för att främja deltagarna på den dagliga verksamheten. Respondenterna beskriver hur de ibland agerar ledare när de anser att detta gynnar deltagarna, och hur de ibland tar ett steg tillbaka för att öka deltagarnas självständighet och initiativförmåga. Samtliga respondenter beskriver att de hela tiden försöker känna av och överväga hur mycket stöd som är motiverat att ge en deltagare i en viss situation. Flera av respondenterna lyfter fram att det är viktigt att arbeta individcentrerat. Någon av respondenterna framhåller att man måste arbeta med empowerment på rätt nivå i förhållande till individen för att det annars kan bli väldigt fel. Vidare lyfter ett par av respondenterna upp att det är viktigt att uppmuntra positiva initiativ som deltagarna tar för att på så sätt stärka dem. / The purpose of this study was to investigate how the employed at daily activities in southern Sweden does to promote the participants’ empowerment. The study is based out of an employed perspective.The method for collection of material consists of seven interviews with employed on the daily activities that all have different educations. The employed is working on four different daily activities which may be categorized as community integrated and traditional daily activities. The study findings are also based on an observation performed in one of the daily activities.The results of this study indicates that all respondents daily work to promote the participants empowerment. The respondents believe that the terms inherent in the concept empowerment, such as independence, influence, personal resources and involvement is important in the work with people with disabilities.All respondents describe in the study how they occupy different roles to enhance the participants at the daily activity. The respondents describe how they sometimes act leader when they see that this benefits the participants, and how they sometimes take a step back to increase participant´s independence and initiative. All respondents describe that they constantly try to detect and consider how much support is justified to give a participant in a particular situation. Several of the respondents highlighted that it is important to work individual centered. Some of the respondents points out the need to work with empowerment at the correct level in relation to the participants because otherwise it may become very unsuitable. Further a few of the respondents’ highlights the importance of encouraging positive initiatives taken by the participants for the order to strengthen them.