Det senaste decenniet har visat en tydlig trend av ökad psykisk ohälsa, samt fysisk inaktivitet hos ungdomar i Sverige. Syftet med studien var att undersöka relationen mellan grundläggande psykologiska behov och psykisk hälsa genom de mellanliggande variablerna motivation och motionsbeteende hos gymnasieungdomar baserat på Självbestämmandeteorin. En kvantitativ undersökning genomfördes med 160 deltagare, varav 106 kvinnor och 54 män, i åldrarna 16 till 19 år (M=17,04, SD=0,93). Följande mätinstrument användes: Godin Leisure-Time Exercise Questionnaire, Behavioural Regulation in Exercise Questionnaire, Psychological Need Thwarting Scale och Self-Rated Mental Health. Resultatet från medieringsanalyserna visade ett tydligt negativt samband mellan behovsfrustration och psykisk hälsa. Hela medieringsmodellen visade även att kontrollerad motivation och motionsbeteende kunde mediera relationen mellan tillhörighetsfrustration och psykisk hälsa. Behovsfrustration är ett relativt nytt och understuderat begrepp, vilket gör att studiens resultat kan bidra till ökad kunskap kring de faktorer som påverkar ungdomars psykiska hälsa. Till framtida forskning föreslås att inkludera variabler som rör autonomistöd samt fortsatt fördjupning i tillhörighetsbehovet i motion- och skolmiljöer. Detta skulle kunna ge mer kunskap och förståelse för ungdomars psykiska hälsa och motivationsorientering, vilket i sin tur skulle kunna gynna hälsoinsatser och promotion för ökad hälsa bland ungdomar.

Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka hur biståndshandläggare upplever det möjligt att tillgodose självbestämmanderätten för äldre personer med demenssjukdom. Studien utgår ifrån en tvärsnittsdesign med semistrukturerade intervjuer med sex målstyrt utvalda biståndshandläggare. Genom en tematisk analys framkom två huvudteman arbetsrollens vardag och en lång process. Huvudtemana innehåller subteman vilket vidare beskriver det som utmärker upplevelsen. Studiens resultat tolkades i förhållande till Lipskys teori om frontlinjebyråkrater. Självbestämmande uttrycktes av biståndshandläggarna som något tidskrävande, utmanande och problematiskt. Vägen till självbestämmandet beskrivs som krokig och varierande, biståndshandläggarna fann sinsemellan liknande sätt att agera för att nå självbestämmande för individen. Arbetets komplexitet och svårighet till trots upplevdes arbetsrollen som spännande och tillfredsställande. / The purpose of this qualitative study was to investigate how care managers find it possible to assure the self-determination of older people with dementia. The study employed a cross-sectional survey design with semi-structured interviews of six purposively sampled care managers. Through a thematic analysis, two main themes emerged, the work role’s everyday routine and a long process. The main themes containeds sub-themes which further elaborated the care managers’ experience. The results of the study were interpreted from the perspective of Lipsky’s theory of street-level bureaucrats. Assuring self-determination was experienced by the care managers as time-consuming, challenging and problematic. While the path to self-determination was tortuous and varied, the care managers found similar ways to act in order to achieve self-determination. Despite the impression of the work as complex and difficult it was experienced as an exciting and satisfying job.

Vårdtiderna för äldre patienter på sjukhus har förkortats och detta har fått till följd att allt fler äldre med stora omvårdnadsbehov skrivs ut till det egna hemmet. Flera brister har uppmärksammats när det gäller samordnad vårdplanering för den äldre patienten vid utskrivning från sjukhus till hemmet. En av utmaningarna för den samordnade vårdplaneringen är att ge den äldre patienten en individuellt anpassad hjälp där patientens behov av trygghet och självbestämmande tillgodoses. Syftet med litteraturstudien var att beskriva äldre patienters upplevelser av samordnad vårdplanering. Den litteratur som studerades bestod av nio kvalitativa och en kvantitativ artikel. Resultatet sammanfattades till två centrala teman vilka beskrev äldre patienters upplevelse av Otrygghet och hinder för Självbestämmande. Underteman som påverkade de äldre patienternas upplevelse av otrygghet och självbestämmande identifierades och beskrev strukturen på den samordnade vårdplaneringen, de äldre patienternas förberedelse inför samordnad vårdplanering, samt olika slag av kommunikation som användes under den samordnade vårdplaneringen. Dessa underteman kunde antingen främja eller hämma de äldre patienternas upplevelse av trygghet och möjlighet till självbestämmande. Risk finns för att den samordnade vårdplaneringen orsakar vårdlidande då äldre patienters livsvärld inte inkluderas och patientperspektivet inte beaktas. Ytterligare forskning om äldre patienters upplevelser i samband med samordnad vårdplanering är angelägen för att kunna säkerställa patientens behov av trygghet och självbestämmande. / The length of stay for the elderly patients in hospitals are becoming shorter, and this has led to an increasing number of elderly people with high care needs being discharged to their own home. Several deficiencies have been noted when it comes to discharge planning for the elderly patient when being discharged from hospital to home. One of the challenges for the discharge planning is to provide the elderly patient with an individually adapted plan that satisfies the patient's need for security and self-determination. The aim of the literature study was to describe older patients' experiences in the context of discharge planning. The literature study consisted of nine qualitative and one quantitative article. The result was summarized into two key themes describing older patients' experience of insecurity and self-determination. Sub themes that affected the elderly patients 'experience of insecurity and self-determination were identified and described the structure of discharge planning, the elderly patients' preparation for discharge planning, and different types of communication used during discharge planning. These subjects could either promote or inhibit the elderly patient's experience of security and self-determination. There is a risk that the discharge planning will cause care suffering when the elderly's lifeworld is not included and the patient perspective is not taken into account. Further research on older patients' experiences in the context of discharge planning is anxious to ensure the patient's need for security and self-determination.

This study focuses on the influence a user may have over his or her welfare service, personal assistance. A county, an assistance firm and a user cooperative are compared with the thesis that the organisation that surrounds the users shapes the possibilities the user have to influence his or her personal assistance. There are questions that try to answer if there are outspoken social goals within each organisation. Questions regarding influence of the user when she or he is choosing the assistance provider and the users possibility to influence and his or her power to decide who and when anyone works as an assistant are asked. / Examination skedde vid Mittuniversitetet den 8 juni 2010 på campus Östersund. Betyget för uppsatsen är VG, väl godkänd enligt den äldre betygsmodellen. Uppsatsen är skriven som en del av min magisterutbildning med inriktning mot välfärdsstatens sociala och politiska ekonomi.

The aim of this study was to understand how care managers in elderly care relate to self-determination when encountering older people with dementia. The study was conducted through qualitative interviews with a hermeneutic approach. We interviewed eight care managers experienced in working with older people with dementia. While interviewing we used a semi-structured interview guide. The material from the interviews were then analyzed through a hermeneutic circle and then theoretically analyzed by the use of Kant’s duty ethics, Bentham’s consequence ethics (normative ethics) and Foucault’s definition of power. Our main conclusions were that older people's self-determination is important and a legal right that clarifies that the power shall lie with the older person. Self-determination is, despite being a legal right, difficult to interpret in practice when it comes to older people with dementia. Depending on which ethical duty care managers lean on and what consequences that might bring, the decisions may differ. Sometimes older people's self-determination is unconditional, but sometimes the municipality’s final responsibility for older people is more authorized than older person's right to self-determination. Power within the relationship between care managers and older people with dementia is dynamic and care managers sometimes have to use their power in order to prevent danger. Our conclusion is that care managers find it difficult motivating departures from self-determination, since there is no coercive in Swedish legislation towards older people with dementia. Self-determination is therefore difficult to handle and requires well-balanced assessments, sometimes on the verge of what is considered as coercive.

Syftet var att undersöka äldre personers uppfattningar om självbestämmande och inflytande relaterat till rambeslut i hemtjänsten. Att respektera individens rätt till självbestämmande och inflytande är grundläggande värden och förhållningssätt i svensk äldreomsorg. Rambeslut i hemtjänsten är ett salutogent arbetssätt som syftar till att i högre utsträckning stärka individens möjlighet till självbestämmande och att utöva inflytande över insatsernas utformning avseende hur och när de ska utföras. Uppsatsen tar sin utgångspunkt i den salutogena teorin.   Studien genomfördes med kvalitativ metod. Åtta äldre personer deltog i semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna bandades och transkriberades ordagrant och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Deltagarna ingick i ett pilotprojekt där rambeslut skulle utvecklas för att därefter införas för alla hemtjänstkunder i den aktuella kommunen.   Analysen resulterade i tre kategorier som beskriver äldres uppfattningar om självbestämmande och inflytande relaterat till rambeslut i hemtjänsten. Kategorierna inkluderade 1) de äldres vaga uppfattningar om innebörden av begreppen, 2) vad de äldre tycker är viktigt att ha inflytande över och 3) att de äldre uppfattar sig ha inflytande i stunden men inte i planeringen. De äldre uttryckte bland annat att det är viktigt att ha inflytande över när man ska få sin hemtjänst, hur städningen utförs och att det finns flexibilitet utifrån dagsform. En slutsats som kan dras utifrån detta är att det som de äldre tycker är viktigt att ha självbestämmande och inflytande över stämmer väl överens med intentionerna för införandet av rambeslut. En annan slutsats är att de äldre uppfattar att de har självbestämmande och inflytande i stunden, i den faktiska vardagen, men inte i själva planeringen av insatserna. En tredje slutsats är att samtliga tre salutogena faktorer, begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet, är essentiella för att rambeslutets intentioner om ökat självbestämmande och inflytande ska uppnås. / The objective was to examine older people’s perceptions of autonomy and influence related to Framework Decision in Home Help Services. Respect of individual's rights of autonomy and influence are fundamental values and attitudes in Swedish elderly care. Framework Decision in the Home Help Services has the main goal of strengthening the individual’s right to decide for himself and have influence over how the Home Help Service should be carried out and when it should be performed.   The study was conducted using qualitative method. Eight older persons participated in semi-structured interviews. The interviews were taped and transcribed verbatim, and the data was analyzed using qualitative content analysis. The participants were part of a pilot study aimed at developing Framework Decisionsin Home Help Services that subsequently would be implemented for all home care clients in the municipality.   The analysis resulted in three categories that describe the older persons’ perceptions of autonomy and influence related to the Framework Decision in Home Help Services. The categories included 1) the older persons have vague notions about the meaning of the terms, 2) what the older persons think is important to have influence over, and 3) that the older persons perceive themselves to have influence in the moment but not in the planning. The participants expressed, among other things, that it is important to have control over when to get help service, how the cleaning is carried out and that there is flexibility on daily basis. One conclusion that can be drawn from this is that the things the older persons think is important to have self-determination and influence over is in line with the intentions of the introduction of the Framework Decision. Another conclusion is that the older persons feel that they have autonomy and influence in the moment, in the actual everyday life, but not in the planning of activities. A third conclusion is that all three salutogenic factors, comprehensibility, manageability and meaningfulness, are essential in order to achieve the Framework Decision’s intentions of greater autonomy and influence.

Uppsatsens syfte är att undersöka förändringar och motiveringar inom aborträtten i Sverige från 1938 års abortlag till nutid samt undersöka på vilka sätt makt manifesterats inom dessa. Forskningsfrågan är att ta reda på hur förändringen och utformandet av makt över kvinnors kroppar ser ut i relation till aborträtten i Sverige. Detta undersöks genom en diskursanalys med teorier om biopolitik, biomedicin, feminism och en rättsociologisk diskussion om reproduktiv frihet. Studien avgränsar sig till abortfrågan inom Sverige utifrån Statliga offentliga Utredningar som primärkällor som behandlar aborträtten från Sveriges första abortlag 1938 till Sveriges nutid. Uppsatsens slutdiskussion klargör för vilka former av makt som manifesterats över kvinnors kroppar genom aborträtten. Uppsatsens slutsats visar därefter på en ständig reglering av kvinnors kroppar utifrån olika former av makt samt en väsentlig förändring i aborträtten av en makt som såg aborträtten som en befolkningsfråga till en makt som fokuserade alltmer på kvinnans självbestämmande. / The purpose of this essay is to examine changes and justifications within the abortion law in Sweden from the abortion law in 1938 to our present day as well as to investigate how different forms power has been manifested within these. The research question is to find out the change and forms of power over women’s bodies in relation to abortion rights in Sweden. The method used is a discourse analysis with theories of biopolitics, biomedicine, feminism and a legal sociological perspective regarding reproductive freedom. The delimitations are to focus on Sweden based on State Public Investigations as primary sources. The essay clarifies various forms of power that are manifested over women’s bodies. The conclusion of the essay demonstrates the constant regulation of women’s bodies as well as a significant change from abortion as a population issue to an increased focus on women’s self-determination.

För att personer med behov av vård och omsorg ska få den bästa vården krävs att olika professioner samverkar. I den kommunala vården har sjuksköterskan en central roll, samtidigt som det ofta är hemtjänstpersonalen som har den bästa kännedomen om personen/patienten. För att personens individuella behov ska synliggöras behövs en fungerande samverkan mellan dessa yrkesgrupper. Syftet med denna studie var att belysa hemtjänstpersonalens upplevelse av samarbetet med sjuksköterskan och om detta kan främja den äldres delaktighet och välbefinnande i kommunal äldreomsorg. Åtta intervjuer genomfördes med hemtjänstpersonal. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet utkristalliserades till tre huvudkategorier och sex subkategorier. Kommunikationen sågs viktig för att samverkan ska fungera och förbättrades när hemtjänstpersonalen lärt känna sjuksköterskan. Hemtjänstpersonalen önskade en närmare kommunikation och samarbete med sjuksköterskan. En fungerande samverkan med sjuksköterskan ansågs gynna den äldres mående och att stärka den äldres välbefinnande och delaktigheten sågs av informanterna som ett av den kommunala vårdens mål. Hinder för en god samverkan uppkom vid kommunikationsbrist och bristande förståelse mellan yrkesgrupperna. Det fanns även andra utmaningar då den äldres önskningar kan gå emot patientsäkerheten eller vårdens resurser. Diskussionen av resultatet visar att det behövs ett organisatoriskt stöd för att främja samverkan. Utan samverkan är den kommunala vården sårbar och den äldres möjlighet till delaktighet och välbefinnande minskar. / In order for people in need to recieve the best possible care, different professions need to collaborate. In the municipal care, the nurse plays a central role, while it's often the home care staff who have the best knowledge of the person. In order for the individual needs to be made visible, these two professions need the above mentioned collaboration. The purpose of this study was to illustrate the home care staff's experience of collaboration with the nurse and whether this can promote the elderly's participation and well-being in municipal elderly care. Eight interviews were conducted with home service staff. The interviews were analyzed with a qualitative content analysis. The results was then separated into three main categories and six subcategories. An important factor for a working collaboration was communication, which would improve when personal relations were delevopled between home care staff and the nurse. Results conducted that the home care staff wanted closer communication and collaboration with the nurse. An effective collaboration with the nurse was considered to benefit and strengthen the elderly's well-being and participation was seen by the respondents as one of the main goals of the municipal care. When trying to achieve a functional cooperation two main aggravations emerged, firstly a lack of clear communication and secondly an insufficient understanding between the professions. There were also other challenges as the elderly's wishes can go against patient safety or care resources. The discussion of the results shows that improved organizational support is needed to promote collaboration. Without proper collaboration, municipal care is vulnerable and the elderly's opportunity for participation and well-being is reduced

Studiens syfte var att undersöka om (a) självbestämmande motivation medierar sambandet mellan behovstillfredsställelse och idrottsrelaterad utbrändhet. Samt om (b) kontrollerad motivation medierar sambandet mellan behovstillfredsställelse och idrottsrelaterad utbrändhet. Föreliggande studie är en kvantitativ tvärsnittsstudie och datainsamling genomfördes via tillgänglighetsurval. Totalt deltog 138 Crossfit deltagare i åldrarna 19 - 58 år (M= 32.19, Sd= 9.02). Baserat på studies syftet skapades två hypoteser som vidare testades i varsin medieringsanalys. Medieringsanalys 1 kunde inte bekräfta hypotesmodell 1 då resultatet påvisar en icke signifikant indirekt effekt mellan behovstillfredsställelse och idrottsrelaterad utbrändhet via självbestämmande motivation. Å andra sidan kunde medieringsanalys 2 bekräfta hypotesmodell 2 eftersom resultatet visar en signifikant indirekt effekt mellan behovstillfredsställelse och idrottsrelaterad utbrändhet via kontrollerad motivation. Resultatet tydliggör förståelsen av att kontrollerad motivation inom Crossfit anses bidrar med lägre grad av behovstillfredsställelse och ökar risken för utveckling av idrottsrelaterad utbrändhet. / The purpose of the study was to investigate if (a) self-determining motivation mediates the correlation between psychological need satisfaction and athletic burnout. Also, if (b) controlled motivation mediates the correlation between psychological need satisfaction and athletic burnout. The current study is a quantitative cross-sectional study. Data was collected by accessibility sampling. There were 138 Crossfit participants who participated in the ages 19 - 58 (M= 32.19, Sd= 9.02). Based on the purpose of the study were two hypotheses created and tested in two separated mediation analysis. Mediation analysis 1 in the study could not accept hypotheses 1, based on the result which indicated no significant indirect effect between psychological need satisfaction and athletic burnout through self- determination motivation. Opposite, mediation analysis 2 could accept hypotheses 2 based on the result which indicated a significant indirect effect between psychological need satisfaction and athletic burnout through controlled motivation. The results illustrate the understanding of controlled motivation in Crossfit because it contributes lower psychological need satisfaction and higher the risk of developing athletic burnout.

Syfte Syftet med studien är att undersöka träningsmål och motivation till träning hos gymmedlemmar. Detta för att få ökad kunskap om gymmedlemmar drivs av inre motivation eller yttre motivation och vilka träningsmål gymmedlemmarna har. Förutom det undersöks även om det finns någon skillnad på motivationstyp och träningsmål hos de som tränar i gymmet och de som tränar gruppträning.   Metod Studien bestod av en kvantitativ undersökning i form av enkät. Enkäterna genomfördes med hjälp av färdiga mätinstrument, vilka var BREQ-3 och EMI-2. I undersökningen deltog 82 personer, varav 27 var män och 55 var kvinnor.   Resultat Det starkaste träningsmålet bland medlemmarna var hälsan. Det kom även fram att kroppen hade en tendens att vara träningsmål. Bland gymmedlemmarna drevs de flesta av inre, integrerad och identifierad motivation. Det visades inga stora skillnader bland de som tränade gruppträning och de som tränade gymträning.  Inre motivation var något högra än de som tränade gruppträning (M=4,1) i gym (M=3,9).   Diskussion Sammanfattningsvis visade studien att de mål som de flesta av gymmedlemmarna hade handlade om hälsa. De var mestadels långsiktiga och det visar på att de var motiverade och hade en positiv inställning till att klara träningen. De drevs främst av självbestämmande motivation, det vill säga inre, integrerad och identifierad motivation, detta tyder på att de trivs med sin träning och vet varför de tränar. / Purpose The purpose of the study was to investigate training and motivation goals for the training and motivation of gym members. This in order to gain increased knowledge about gym members is driven by internal motivation or external motivation and what training and motivation goals the gym members have. In addition, it is also investigated whether there is any difference in the type of motivation and training and motivation goals of those who exercise in the gym and those who exercise group training.   Method This is a quantitative study in the form of a survey. The questionnaires were made using ready-made measuring instruments, which were BREQ-3 and EMI-2. 82 people participated in the survey, of which 27 were men and 55 were women.   Results The strongest training and motivation goal among the members is health. It also emerges that the body tends to be training and motivation goals. Most of the gym members are driven by intrinsic, integrated and identified motivation. There were no major differences among those who exercise group training and those who exercise gym training. For example, intrinsic motivation where the group exercise (M = 4.1) is slightly higher than the gym (M = 3.9)   Discussion The goal that most of the gym members have is about health, where they are also mostly long-term, and it shows that they like what they do and have the right attitude to do the workout. Apart from that, it also shows that they are most driven by self-determined motivation, which is inner, integrated and identified motivation, this indicates that they enjoy their training and know why they exercise