Uppsatsen syftade på att ge en bild av hur personalen arbetade och bemötte de äldre som bodde på ett särskilt boende. Intresset för bemötande väcktes när jag under min praktik som enhetschef kom i nära kontakt med en Lex Sarah anmälan. Jag ville undersöka om de äldre hade möjligheter att påverka sin vardag eller om de måste rätta sig efter hur personalen styrdes av rutinarbetet, samt att se hur de äldre blev bemötta på det särskilda boendet. När en person behöver bo på ett särskilt boende, är de trots vad socialtjänstlagen säger, i en beroende ställning till personalen som sköter om dem. För att uppnå mitt syfte blev valet av metod att göra en öppen observationsstudie. Resultatet blev analyserat utifrån mina teorier, som var symbolisk interaktionism, organisation samt till relevant litteratur. Huvudresultatet var min observationsstudie på ett särskilt boende för äldre som hade behov att få hjälp att klara sin vardag. Frågeställningen var: Hur arbetar personalen? Kan den äldre påverka sin vardag? och Styr rutiner/schema arbetet med den äldre? Min observation visade på hur personalen på det särskilda boendet arbetade och bemötte den äldre, samt att vissa delar i vardagen kan den äldre bestämma över. Rutiner och schema styr det mesta av vad som sker under dagen.

<p>Uppsatsen syftade på att ge en bild av hur personalen arbetade och bemötte de äldre som</p><p>bodde på ett särskilt boende. Intresset för bemötande väcktes när jag under min praktik som</p><p>enhetschef kom i nära kontakt med en Lex Sarah anmälan. Jag ville undersöka om de äldre</p><p>hade möjligheter att påverka sin vardag eller om de måste rätta sig efter hur personalen</p><p>styrdes av rutinarbetet, samt att se hur de äldre blev bemötta på det särskilda boendet. När en</p><p>person behöver bo på ett särskilt boende, är de trots vad socialtjänstlagen säger, i en beroende</p><p>ställning till personalen som sköter om dem. För att uppnå mitt syfte blev valet av metod att</p><p>göra en öppen observationsstudie. Resultatet blev analyserat utifrån mina teorier, som var</p><p>symbolisk interaktionism, organisation samt till relevant litteratur. Huvudresultatet var min</p><p>observationsstudie på ett särskilt boende för äldre som hade behov att få hjälp att klara sin</p><p>vardag. Frågeställningen var: Hur arbetar personalen? Kan den äldre påverka sin vardag? och</p><p>Styr rutiner/schema arbetet med den äldre? Min observation visade på hur personalen på det</p><p>särskilda boendet arbetade och bemötte den äldre, samt att vissa delar i vardagen kan den</p><p>äldre bestämma över. Rutiner och schema styr det mesta av vad som sker under dagen.</p>

<p>Personal assistance was introduced in 1994 as part of “LSS”, Act concerning Support and Service for Persons with Certain Functional Impairments. The intention of this assistance is to enable people with severe and extensive impairments to live a “normal life”. In this law text the importance of the user’s influence on how to form the assistance is emphasized; the user also has the opportunity to choose which organization should carry out his/her achievement. The user is encouraged to act independently and autonomously.</p><p>The main purpose of the present investigation is to shed light on how the user’s influence in the process of gaining assistance and independence in everyday life is perceived and described. The study is based on different forms of qualitative interviews with users, legal representatives, assistance employers, handling officers and personal assistants.</p><p>The results show that many users need support from others in the process of applying for assistance. Obstacles in the user’s influence are mainly the impairment itself; a failing body, feebleness and other difficulties. Other impediments are lack of knowledge of one’s rights, legislation and the organization of the assistance.</p><p>Self-determination in everyday assistance is facilitated by the support being given by a few familiar persons in the household. The level of self-determination depends mainly on the relationship between the user and the personal assistant. Users develop different strategies such as adapting the content of the day to the assistant who works that particular day or to employ family members as assistants. For other users it can be difficult to find functioning strategies for self-determination and they imply that the assistants take over the home. The home is being turned into a workplace and the user’s independence in decision-making is questioned and threatened.</p><p>Many people with severe disabilities have a legal representative. In the inquiry the interviewed representatives are also relatives of the user – often parents. In the application process for assistance the results show that user influence is facilitated when there is a third party who can speak for the user. In daily life however self-determination in the user’s assistance becomes complicated – it becomes difficult for assistants and assistance employers to interpret the difference between the will of the user and the will of the relative/representative.</p><p>The Act concerning Support and Service for Persons with Certain Functional Impairments becomes a paradox when the individual user lacks chances to live up to an active and responsible role which is assumed in the text of the law. The frailest persons lacking representatives run the risk of heavier vulnerability. Then the right to independence and self-determination in their own lives is reserved for the users who have a strong voice of their own or a strong willpower from their legal representatives who are able to claim their rights to influence and self-determination.</p>

Bakgrund och problem: Självbestämmanderätt är en grundprincip i socialtjänstlagen och ska genomsyra allt socialt arbete. Socialtjänstlagen gör ingen skillnad på friska eller sjuka människor, vilket kan skapa dilemman för biståndshandläggare vid behovsbedömning. Syfte och frågeställningar: Studiens syfte är att uppnå en förståelse kring hur bistånds-handläggare arbetar med självbestämmanderätt och inflytande vid behovsbedömning. Studiens frågeställningar är följande: Hur ser biståndshandläggare på äldres självbestämmanderätt när det finns en bristande insikt i de egna behoven? Hur hanterar biståndshandläggare anhörigas inflytande? Metod: Studien är influerad av en kvalitativ och kvantitativ metodblandning och består av en vinjett besvarad av 24 biståndshandläggare, samtliga arbetande utifrån socialtjänstlagen inriktat mot äldreomsorg. Det insamlade empirimaterialet från biståndshandläggarna har bearbetats genom en tematisk analys. Resultat och slutsatser: Resultatet visar att biståndshandläggare menar att den äldre har självbestämmanderätt trots bristande insikt i sina egna behov. Biståndshandläggarnas utsagor visar att den moraliska aspekten att göra gott för den äldre väger tyngre än dennes självbestämmanderätt. Resultatet visar att anhöriga har ett stort inflytande och spelar en viktig roll vid behovsbedömning.

Specialistsjuksköterskan med inriktning vård av äldre ska arbeta med ett personcentrarat förhållningsätt där både patienten och sjuksköterskans kunskaper och erfarenheter är viktiga för utformandet av vården. Delaktighet och självbestämmande kring det som rör mat och måltider kan leda till en positiv självkänsla och förhindra undernäring hos äldre personer iordinärt boende.Syftet med studien var att undersöka upplevelsen av självbestämmande hos äldre personer med biståndsbeslut som rör måltiden, genom att undersöka hur de upplevde att de var delaktiga och kunde påverka kring maten, måltiden och måltidsmiljön. Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie. Tio deltagare i åldern 69- 97 år som hade insatser som rörde mat och måltider i Örebro kommun intervjuades. De transkriberadesvaren analyserades sedan med kvalitativ innehållsanalys. Att välja från matlistan innebar en möjlighet att vara delaktig och påverka samtidigt som dessa maträtter var förutbestämda, och valet var därmed begränsat. Matlistan var svår att fylla i självständigt och det hände att fel maträtt valdes. Svårigheter att tillreda enklare maträtter på egen hand beskrevs. Att förenkla eller förbereda var strategier för att kunna vara delaktig eller självständig. Om assistans behövdes från personalen för att exempelvis värma matlådan framkom också att personalens rutiner delvis styrde när måltiden intogs. Även medicinering eller behov av assistans vid omvårdnad påverkade när måltiden kunde intas. Sjukdom, nedsatt ork och mobilitet kunde påverka delaktigheten i göromål runt måltiden och möjligheten att påverka måltidsmiljön. Måltiden intogs helst tillsammans med andra. Att ha insatser som rör mat och måltider innebar olika möjligheter att påverka och vara delaktiga i det som rör maten, måltiden och måltidsmiljön för de som deltog i studien.

The purpose of this study was to examine students’ attitudes regarding the concept of health, motivation for physical activity and to emphasize their opinions about the upcoming health promotion work at Mariebergsskolan The result of this study aims therefore to be used as an underlying material for the preparation phase and implementation of health promotion activities for the students in the school. The study is a qualitative survey with a phenomenography scientific approach, which aims to describe students’ conceptions, experiences, opinions, beliefs and attitudes. The research was conducted with four focus groups interviews. The result of the study showed that the majority of the students possess a positive attitude towards the health promotion work. Overall the students agree on that self- determination in terms of individual choses combined with ‘’having fun’’ would be considered as two fundamental parts, explaining why they would continue being physically active. To increase participation in physical activities students wish to be more involved and sharing their propositions. Using this strategy would accordingly to several of the students increase motivation, which could encourage them to participate in activities. Additionally students’ claims that they prefer performing activities together with other people, since this could lead to new social interactions. Furthermore students confirm the importance of being healthy and by being physical active they emphasise positive effects on their physical and mental health, such as improved endurance and concentration. The study indicated that students’ inner motivation is positive correlated with psychological needs and participation in physical activities. The result also indicated students self-determination are positive related to inner motivation which lead to positive effects in students’ physical behaviour and well-being.

Personal assistance was introduced in 1994 as part of “LSS”, Act concerning Support and Service for Persons with Certain Functional Impairments. The intention of this assistance is to enable people with severe and extensive impairments to live a “normal life”. In this law text the importance of the user’s influence on how to form the assistance is emphasized; the user also has the opportunity to choose which organization should carry out his/her achievement. The user is encouraged to act independently and autonomously. The main purpose of the present investigation is to shed light on how the user’s influence in the process of gaining assistance and independence in everyday life is perceived and described. The study is based on different forms of qualitative interviews with users, legal representatives, assistance employers, handling officers and personal assistants. The results show that many users need support from others in the process of applying for assistance. Obstacles in the user’s influence are mainly the impairment itself; a failing body, feebleness and other difficulties. Other impediments are lack of knowledge of one’s rights, legislation and the organization of the assistance. Self-determination in everyday assistance is facilitated by the support being given by a few familiar persons in the household. The level of self-determination depends mainly on the relationship between the user and the personal assistant. Users develop different strategies such as adapting the content of the day to the assistant who works that particular day or to employ family members as assistants. For other users it can be difficult to find functioning strategies for self-determination and they imply that the assistants take over the home. The home is being turned into a workplace and the user’s independence in decision-making is questioned and threatened. Many people with severe disabilities have a legal representative. In the inquiry the interviewed representatives are also relatives of the user – often parents. In the application process for assistance the results show that user influence is facilitated when there is a third party who can speak for the user. In daily life however self-determination in the user’s assistance becomes complicated – it becomes difficult for assistants and assistance employers to interpret the difference between the will of the user and the will of the relative/representative. The Act concerning Support and Service for Persons with Certain Functional Impairments becomes a paradox when the individual user lacks chances to live up to an active and responsible role which is assumed in the text of the law. The frailest persons lacking representatives run the risk of heavier vulnerability. Then the right to independence and self-determination in their own lives is reserved for the users who have a strong voice of their own or a strong willpower from their legal representatives who are able to claim their rights to influence and self-determination.

Ungdomar upplever att studie- och yrkesvägledningen i skolan kommer för sent. Med detta som grund uppstod studiens valda ämne vilket är studie- och yrkesvägledning i mellanstadiet. Syftet med denna uppsats är att granska hur studie- och yrkesvägledare och mellanstadielärare arbetar med vägledning i mellanstadiet och hur samarbetet ser ut mellan professionerna. Undersökningen genomfördes via en kvalitativ intervjumetod där fyra studie- och yrkesvägledare och fyra mellanstadielärare deltog varav ingen av informanterna arbetar på samma skola. Informanterna som deltog fick svara på hur de arbetar med vägledning i mellanstadiet och hur samarbetet ser ut professionerna sinsemellan. I analysen används Social exchange theory, som är en beteendeteori, och Self-determination theory, som är en motivationsteori. Teorierna har använts för att analysera och förklara resultatet. Teoretiska begrepp som blir viktiga är: utbyte, belöningar, kostnader, beteende, behov, autonomi, kompetens och samhörighet. Samtliga av informanterna använder sig av vägledning i mellanstadiet i någon form. Det som varierar är hur mycket det används och på vilket sätt. När det gäller samarbetet mellan professionerna skiljer sig resultatet åt beroende på yrkesroll. Skillnaderna visar sig i att samtliga studie- och yrkesvägledare menar att de har ett samarbete med lärarna medan majoriteten av de intervjuade lärarna å andra sidan uttrycker att ett samarbete med studie- och yrkesvägledare inte finns. Resultatet visar att goda relationer, attityder och upplevelsen av att befinna sig på samma kompetensnivå är faktorer som gynnar samarbetet. För att ett sådant samarbete ska vara möjligt måste det finnas inplanerad tid, förståelse för varandras yrkesområde och en huvudman som anser att vägledningsfrågor är viktiga.

Mitt syfte är att studera hur coacherna i min studie förhåller sig till begreppet utanförskap, samt vilka färdigheter de använder sig av för att motivera unga vuxna som befinner i det som kallas för utanförskap. Jag använder mig av sociologiska och psykologiska teorier som presenterar Hodkinson & Sparkes karriärbesluts teori och Decis självbestämmandeteori. Teorierna anser jag vara relevanta i min forskning då de handlar om samhällets spelregler. Hodkinson & Sparkes förklarar samhällets spelregler utifrån habitus, kapital och fält. Dessa sociologiska begrepp har jag använt mig av för att förstå varför individer delas upp i ”utanförskap” och ”innanförskap”. Deci tydliggör hur självbestämmande har inverkan på motivationsprocessen och vad som avgör om motivationen ökar eller hämmas. Intervjumetoden är kvalitativ intervju med fem coacher på en organisation i Malmö. Coacherna jobbar med unga vuxna i olika situationer och som behöver olika stöd i sin vardag. Huvudresultatet visade att samhällets negativa syn på utanförskap har förvärrat situationen och att det är ett ”innanförskap” som skapar utanförskap. Begreppet utanförskap är politiskt och används framför allt på utsatta områden, skolor i utanförskapsområden och på individer som inte är självförsörjande. Det finns olika teser om utanförskap och olika former av utanförskap. Begreppet utanförskap är också problematisk då det är stigmatiserande. Det är samhället som bestämmer vem som är innanför och utanför och inte själva individerna. Utanförskap är inte bara att hamna utanför arbetsmarknaden och utbildningen, utan det är något djupare än så och det är själva känslan som gör att man känner sig utanför. De unga vuxnas hela livssituation och bakgrund påverkar och är avgörande för karriärsbeslut. Individen måste kunna se en mening för att kunna hitta sin motivation. Omständigheter har en avgörande roll och likaså de tidigare erfarenheterna för att de unga vuxna ska kunna känna sig motiverade. Att samhället visar empati och är lyhörd är början till förändring för individen.

Många forskare och samhällsteoretiker menar att den tid vi lever i präglas av individualism, strävan efter självbestämmande och självförverkligande. Några forskare problematiserar detta och menar att individualismen inte bara befriar utan också lägger ett orimligt ansvar på individen att forma sitt eget liv. Den här studien tar avstamp i en del av Sveriges vägledarförenings riktlinjer som talar om att vägledningen sätter individen i centrum och verkar för självbestämmande och fria val . Syftet med uppsatsen är att undersöka hur vägledare förhåller sig till individens självbestämmande och egna fria val. Vidare är syftet att synliggöra om den individualiserade grundsynen i vägledning kan innebära dilemman för vägledarna. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med sex utbildade studie- och yrkesvägledare. Det empiriska materialet har analyserats genom begreppen frigörelse , ontologisk trygghet och motstånd hämtade främst från Ulrich Beck, Anthony Giddens och James Scott.Studiens resultat visar att studie- och yrkesvägledarna värderar individens självbestämmande högt och att den genomsyrar tanken om vad vägledning är för samtliga respondenter. Samtidigt ger resultatet en tydlig bild av hur respondenterna ställs inför dilemman när de ska få ihop de etiska riktlinjerna och individualiserade grundsynen inom vägledning med de enskilda individernas behov. Här urskiljer vi ett antal paradoxer som vi diskuterar i studiens sista kapitel.