Den teknik som utvecklas i dag borde inkludera alla människor för att möta deras behov. I dag uppleverflera människor med intellektuella funktionsnedsättningar att deras önskningar och behov inte tas hänsyntill. Syftet med denna studie är att undersöka hur barn med intellektuella funktionsnedsättningar uppleveratt färdas med självkörande bussar samt vilken roll stödperson och säkerhetsförare spelar. Utöver det ärsyftet även att ge förslag på hur bussarna kan designas för att öka motivationen att åka bussarna igen. Föratt besvara syftets frågeställningar anordnades åkturer för barn som har diagnosen intellektuellfunktionsnedsättning där intervjuer även hölls efteråt. Resultatet visar på en blandad upplevelse av desjälvkörande bussarna. Många barn hade en positiv upplevelse men det finns förbättringsområden idesignen. Utifrån observationer framgår det även att stödperson och säkerhetsförare spelar en stor rollför säkerheten och den sociala miljön. Stödpersonen gör det även möjligt för en del barn att kunna åkade självkörande bussarna. Säkerhetsföraren delger även information under resan om hur bussen fungerar. Både stödperson och säkerhetsförare har en positiv påverkan på barnens upplevelse. För att mötabarnens behov och färdigheter samt främja motivering att åka bussen igen, behöver bussen främstbromsa in långsammare samt ha enklare säkerhetsbälten att fästa.

Denna småskaliga studie syftar till att undersöka vad som förefaller vara viktigt för att skolan ska bli välfungerande för elever som möter utmaningar med att läsa och skriva. Fokus har även lagts vid vad som upplevs motiverande i skolan, samt hur stödinsatser uppfattas av vuxna som ser tillbaka på sin skolgång. Att läsa och skriva är viktiga förmågor som behövs livet ut. Enligt Svenska Dyslexiföreningen beräknas att ungefär 5–8% av befolkningen har dyslexi och ungefär vart femte barn brukar få erfara någon sorts svårighet när läs- och skrivinlärningen inleds. Det är viktigt att ta reda på vad som kan göras i skolan för att underlätta för de personer som möter utmaningar med att läsa och skriva. Studien utgick från en kvalitativ forskningsansats med inspiration av fenomenologisk metodansats. Semistrukturerad intervju valdes som datainsamlingsmetod. För att tolka resultatet användes Interpretative Phenomenological Analysis (IPA). Det innebar att data sorterades in utifrån olika teman, så kallade kluster: relationer i skolan, lärmiljö i skolan, stödinsatser i skolan och metakognition. För att få ytterligare förståelse för resultatet användes det teoretiska ramverket Självbestämmandeteorin (SDT). Resultatet i studien bekräftar mycket av det som skrivits fram i tidigare forskning. Relationer i skolan samt att få möjlighet att tillgodogöra sig strategier för att övervinna utmaningar framträder som betydelsefullt både inom tidigare forskning och i denna studie. En implikation för specialpedagoger är att stötta och implementera en undervisning som utgår från ett förhållningssätt som ser olikheter som något positivt.

Syftet med denna studie är att undersöka hur ledarskapsbeteendet på en arbetsplats påverkar arbetsmotivationen, det psykosociala välbefinnandet och prestationen hos medarbetare och jämföra hur detta upplevs i en kvinnodominerad respektive mansdominerad bransch. Metoden som används för denna studie är en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer och en kvantitativ metod i form av en enkätundersökning. Den huvudsakliga teorin som kommer användas är självbestämmandeteorin. Resultatet av studien visar bland annat att medarbetarna inom båda branscherna känner en starkare motivation om de har en ledare som har ett relationsorienterat och ett transformativt ledarskap. Studiens resultat visar även att medarbetare och ledare inom sjukvården är överens om att ett relationsorienterat och transformativt ledarskap motiverar medarbetare och bidrar till ett bra välbefinnande, och ledarna och medarbetarna inom byggbranschen är överens om att ett transformativt ledarskap bidrar till medarbetares motivation och välbefinnande. Skillnaden som finns mellan branscherna är att sjukvården använder sig mer av feedback, peppning samt regelbundna medarbetarsamtal och visar på ett relationsorienterat och transformativt ledarskap. Byggbranschen är mer mål och uppgiftsinriktad men också familjära, vilket tyder på en blandning mellan transformativt-, transaktionellt och uppgiftsorienterat ledarskap. / The purpose of this study is to analyze how leadership behavior in a workplace affects work motivation, the psychosocial well-being and performance of employees and to compare how this is experienced in a female-dominated and a male-dominated industry. The method used for this study is a qualitative method in the form of semi-structured interviews and a quantitative method in the form of a survey. The main theory that will be used is the self-determination theory. The results of the study show, among other things, that the employees in both industries feel stronger motivation if they have a leader who has a relationship-oriented and transformative leadership. The results of the study also show that employees and leaders in healthcare agree that a relationship-oriented and transformative leadership motivates employees and contributes to good well-being, and the leaders and employees in the construction industry agree that a transformative leadership contributes to employee motivation and well-being. The difference that exists between the industries is that healthcare uses more feedback, encouragement and regular employee meetings and demonstrates a relationship-oriented and transformative leadership. The construction industry is more goal and task oriented but also familial, which indicates a mix between transformative, transactional and task oriented leadership.

Det här examensarbetet skrevs vårterminen 2024 på Konstfacks institution för bild och slöjdpedagogik. Arbetets utgångspunkt är den visuella kulturen fanart och undersöker gymnasielärares uppfattningar om den samt hur de uppfattar fanart som potentiell metod i undervisningen. Data till studien samlades in genom intervjuer med lärarna. Empirin utifrån detta analyserades genom abduktiv tematisk analysmetod där teorier såsom konvergenskulturen och självbestämmandeteorin användes för att tolka resultaten, samt användes som ledstjärna i varför fanartskapande kan vara relevant som metod i undervisningen. Resultaten visade att lärarna ser elevers visuella kultur fanart som något som kan motivera, inspirera och ge möjlighet för utforskande. Lärarna ser många aspekter i fanartskapandet och deltagarkulturen som sker kring dessa som beskrivs i konvergenskulturen. Lärarna beskriver även att det finns tydliga kopplingar på att motivationen stiger om eleverna får möjlighet att välja till exempel vilken media de vill arbeta utifrån. De ser även vissa potentiella svårigheter att inkorporera det i undervisningen, främst gällande upphovsrätt och styrdokument från Skolverket. Arbetet kopplas även till begrepp som samhörighetsrum, deltagandekultur, folkkonst och folkkultur och komfortzon. Studien gestaltades även med en triptyk föreställande Sailor Moon och Chibi-Usa med inspiration från kristen religiös konst, för att exemplifiera hur fanart går att arbeta med i undervisning samt som en koppling till uttryckets ”fan”:s historiska betydelse.

På svenska arbetsplatser är psykisk ohälsa i arbetslivet ett problem för både individer och organisationer. Ett sätt att stävja eskaleringen av människor som mår dåligt i arbetslivet är genom hälsofrämjande förhållningssätt som motiverar medarbetare att använda sin fulla kapacitet i arbetet. Detta examensarbetes övergripande syfte är att bidra till ökad förståelse av medarbetarengagemang genom att beskriva och undersöka begreppet som en del av den organisatoriska och sociala arbetsmiljön i ett kommunalägt bolag. I examensarbetet användes självbestämmandeteorin som ett övergripande teoretiskt ramverk. Utifrån kvalitativa djupintervjuer med tjugo informanter framkom det att förutsättningar för ökat medarbetarengagemang återfinns i skapandet av en god organisatorisk och social arbetsmiljö. Resultatet visar att det är genom medarbetares tolkning av sin arbetsmiljö möjlighet ges till förståelse för vilka faktorer som möjliggör eller förhindrar medarbetarengagemang. Denna kunskap är relevant för organisationer som vill arbeta hälsofrämjande för medarbetares ökade engagemang och välbefinnande. / At Swedish workplaces, mental ill-health in work life is a problem for both individuals and organizations. One way to counter this issue is through health promoting approaches that motivate employees in using their full capacity at work. The overall aim of this thesis was to contribute to increased understanding of employee engagement by describing and examining the concept as part of the organizational and social work environment of a municipality-owned company. In the thesis work the self-determination theory was used as an overall theoretical framework. Based on qualitative interviews with twenty informants, what emerged was that the conditions for increased employee involvement are found in the creation of a good organizational and social work environment. The result showed that it is through employees interpretation of their working environment that the understanding of what factors enables or prevents employee engagement lies. This knowledge is relevant to organizations who want to work with health promotion with intent to increase employees' engagement and well-being.

The purpose of this study is to investigate physical education teachers, from the upper secondary school's, view of martial arts teaching in the subject of physical education. The study also examined physical education teachers' views on challenges and self-strengthening elements that are linked to martial arts teaching in the subject of physical education. The study was carried outwith six semi-structured in-depth interviews with physical education teachers from western. The results showed that a large proportion of the teachers had similar views on the suitability of martial arts in school. Their responses were consistent with previous research on the benefits of martial arts lessons for students. Based on self-strengthening elements and challenges with martial arts, the teachers had different points of view. This was due to the different levels of knowledge in the martial arts.

The police force has shown itself to be a workplace that often suffers from burnout syndrome. In turn, this leads to a reduced desire to work among the employees and it can even go as far as voluntary termination. Previous research describes that praise has a good effect on employee’s motivation towards work, which is an important factor of success within organizations. People can find themselves motivated in different ways. One may feel motivated due to a form of self-interest while another may feel motivated due to some type of external pressure and compulsion. How praise in turn affects different types of motivation within the police is however unexplored. The purpose of the thesis is therefore to investigate how verbal rewards in the form of praise from chiefs can affect police officers' work motivation. To answer the purpose of the essay, a qualitative interview study was conducted on police officers. The choice of police officers in external service was based on the fact that it is an occupational group who circulate out in society and face many different types of challenges and stressful efforts daily at work. Therefore, it was seen as particularly interesting to study whether their work motivation is affected by praise. The focus of the study has been to investigate how police officers receive praise, in which way they prefer to receive praise and finally how praise affects their work motivation. Eleven police officers on external duty have been interviewed. The study shows that the effect of praise from the chief of police on the police's work motivation varies. During our thesis, we highlight four different types of motivation, which we then investigate whether praise from the manager has an effect on or not. Worth mentioning is that the majority of police officers do not see praise as the primary focus in their work. Many police officers see themselves getting driven by their own goals and not least by the society for which they work. However, the study shows that praise tends to influence their various motivations to a certain extent. / Poliskåren har visat sig vara en arbetsplats som ofta drabbas av utmattningssyndrom. I sin tur leder detta till minskad arbetslust hos de anställda och det kan till och med gå så långt som till frivillig uppsägning. Tidigare forskning beskriver att beröm har en god påverkan på arbetsmotivation hos medarbetare och arbetsmotivation är en viktig framgångsfaktor inom organisationer. Människor kan i sin tur uppleva sig motiverade på olika sätt. En individ kan känna motivation på grund av ett eget intresse medan en annan kan känna motivation på grund av någon typ av externt tvång. Hur beröm i sin tur påverkar olika motivationstyper inom polisen är emellertid outforskat. Syftet med uppsatsen är därav att undersöka hur verbala belöningar i form av beröm från chefen påverkar polisers arbetsmotivation. För att besvara syftet med arbetet har vi genomfört en kvalitativ intervjustudie på poliser. Valet föll på poliser i yttre tjänst då det är en yrkesgrupp som dagligen rör sig ute i samhället och stöter på många olika typer av utmaningar och påfrestande arbetsinsatser. På grund av det sågs det extra intressant att studera huruvida deras arbetsmotivation påverkas av beröm. Fokus i studien har varit att undersöka hur poliser får beröm, hur beröm påverkar deras arbetsmotivation och på vilket sätt de själva föredrar att få beröm på. Sammantaget har elva poliser i yttre tjänst intervjuats. Studien visar att hur beröm från chefen påverkar polisens arbetsmotivation varierar. I arbetet lyfter vi fyra olika motivationstyper som vi sedan undersöker huruvida beröm från chefen påverkar eller inte. Värt att nämna är att majoriteten av poliserna inte ser beröm som det primära i deras arbete. Många ser sig själv drivas av sina egna mål och inte minst samhället som de arbetar för. Däremot visar undersökningen att beröm tenderar att påverka deras olika motivationer i viss mån.

Studien syftar till att öka förståelsen för ledarskapets inverkan i hur innovationer skapas på arbetsplatser. Vi studerar ledarskapets roll för att skapa motivation och motivationens roll är att se hur individerna inom organisationen strävar efter att engagera sig för arbetsplatsen och branschens framtid. Fokus är på banksektorn där caset utgör ledarskap, motivation ochinnovation inom en traditionell svensk storbank. Studien riktar sig till bankpersonal, vilket baseras på semistrukturerade intervjuer samt enkätfrågor. Det teoretiska bidraget som studien kommer att tillskjuta är hur innovation och risk kommuniceras mellan banken, cheferna och medarbetarna. Fokuset är hur balansen förhåller sig mellan innovation och risk. Det praktiska bidraget är att få en förståelse i hur banken arbetar med sin riskexponering och hur innovation samt risk kommuniceras mellan organisationen, cheferna och medarbetarna. Författarna har gått mellan teori och verklighet, därav en abduktiv metod. I resultatet beskrivs en analytisk intervjuerna där ledarskapet framhävs, hur de motiverar sina anställda och hur de ser på innovation inom organisationen. Därefter framkommer den deskriptiva datan från enkätfrågorna och vad medarbetarna anser hur ledarskapet är och vilken motivation de har samt hur innovationen ser ut. I analysen/diskussionen tar författarna hänsyn till tidigare litteratur och vad teorin säger hur resultatet kan tolkas för att sedan kunna använda sig av en innehållsanalys och ta fram olika kategorier och underkategorier. Exempelvis framgick det att innovationen påverkas av ledarskapet och motivationen, där medarbetarna anser att banken behöver mer innovation men att det sker en avvägning i ledarskapet. Avvägningen handlar om huruvida ledarna väljer innovation eller säkerhet. Det transformativa ledarskapet visar på samband med den integrerade motivationen men väljer säkerhet. Det transaktionella ledarskapet påverkar den yttre motivationen men leder till mer innovation.

Den värmländska spelmarknaden växer sig starkare, och har 25 spelutvecklarföretag i dagsläget. The Great Journey är en ideell organisation som agerar som stöd för att utveckla den värmländska spelmarknaden. Genom något som de kallar “Accelerator” erbjuder The Great Journey ett sätt där spelutvecklare kan inkubera och gå från idé till förverkligad produkt och fungerar därför som en stöttepelare för både nystartade spelutvecklarbolag och redan etablerade bolag.   Kandidatuppsatsens syfte har varit att identifiera och analysera hur spelutvecklarföretag i Värmland använder sig av element som har som syfte att motivera en spelare att återvända till spelet men även hur dessa element används för att motivera nya spelare att fortsätta spela. Genom att identifiera dessa element bidrar studien till att spelutvecklare får en större förståelse för hur vissa saker bidrar till att deras målgrupp av spelare fortsätter att spela deras spel.   Studien har genomförts i form av en kvalitativ studie där respondenter för studiens semistrukturerade intervjuer har tillsammans med The Great Journey valts för att få en bild av hur spelutvecklare i indieföretag tänker kring vilka element som bidrar till ökad motivation hos spelare. Fyra av respondenterna är spelutvecklare i olika indieföretag medan den femte respondenten är en anställd hos The Great Journey men med bakgrund inom spelutveckling.   Slutsatsen är att flerspelarläge är en stor bidragande faktor till att spelare känner av motivation och engagemang till spelet. Resultaten visar även att beroende på typen av spelare så behöver olika typer av motivationselement implementeras, då alla typer av motivationselement inte motiverar alla typer av spelare. Därför beskrivs olika roller som är vanliga inom spelindustrin som går att ta hänsyn till när spelutvecklarna definierar vilken spelarbas som spelet utvecklas till. Även motivtionselement som kan resultera i beroende diskuteras, men enligt både denna studies respondenter och tidigare studier är det svårt att identifiera och göra tydligt vad som bidrar till ett spelberoende.

Bakgrund: Världsekonomin har länge präglats av en linjär ekonomi, ett system som inte är hållbart och ett hot mot en framtida stabil ekonomi. Cirkulär ekonomi har lyfts fram som ett mer hållbart alternativ. Företagen är de som behöver vara drivande för att en omställning från linjär ekonomi till cirkulär ekonomi ska vara möjlig och en del företag har redan idag påbörjat detta arbete genom att implementera en cirkulär affärsmodell i sin verksamhet. En del tidigare forskning visar på ekonomiska fördelar för företag som arbetar med cirkulära affärsmodeller, en del visar på ekonomiska nackdelar. Denna studie vill bidra både teoretiskt och praktiskt genom att studera företags drivkrafter till att styra till en cirkulär affärsmodell och därmed undersöka om det finns andra drivkrafter än ekonomisk lönsamhet.  Syfte: Syftet med studien är att undersöka vilka drivkrafter som motiverat företag till att börja arbeta med cirkulär ekonomi. Genom att studera företagens syn på intäkter och kostnader i samband med att ställa om till en cirkulär ekonomi ämnar studien bidra med bättre förståelse för vilken påverkan ekonomisk lönsamhet har på företags beslut om hur verksamheten ska styras. Syftet är även att undersöka om det finns andra drivkrafter än ekonomisk lönsamhet som påverkar motivationen till att styra till en cirkulär affärsmodell. Då studien ämnar bidra med förståelse för vilka drivkrafter företag har haft till att börja arbeta på detta sätt bör studien vara av intresse för de beslutsfattare som verkar för att företag ska styra sin verksamhet till en cirkulär ekonomi. Metod: För att svara på studiens frågeställning och uppfylla syftet har kvalitativ metod använts i form av semistrukturerade intervjuer med företag som påbörjat sitt arbete med en cirkulär affärsmodell. De teorier som används i studien för att analysera den empiri som samlas in är aktieägarteorin, intressentteorin och självbestämmandeteorin. Resultat och slutsats: Resultatet från de företag som deltagit i studien visar att möjlighet till positiv påverkan på intäkter och kostnader på kort sikt inte haft särskilt stor inverkan på beslutet att styra till en cirkulär affärsmodell. En del arbetar med cirkulär ekonomi trots att de i dagsläget ser negativ ekonomisk påverkan av det, att kortsiktigt öka vinsten tycks inte varit vad som motiverat till att styra mot en cirkulär affärsmodell. Det som snarare tycks motivera företagen är att en cirkulär affärsmodell hjälper dem leva upp till svensk lagstiftning och ökade miljökrav, samt att det finns en vilja att minska sin klimatpåverkan. Förutom detta framkommer det att kundernas och marknadens efterfrågan på miljövänliga alternativ är något som i stor utsträckning motiverat företagen att arbeta för en cirkulär ekonomi. Resultatet går till viss del i linje med tidigare forskning. Det som skiljer sig är att lagar och miljökrav samt miljöintresse är mer framträdande än tidigare forskning visat. Det vore därför intressant att i vidare studier undersöka drivkrafter till cirkulära affärsmodeller utifrån institutionell teori. Det vore även intressant att studera skillnader vid en jämförelse mellan små, medelstora och stora företag eller börsnoterade och onoterade företag. / Background: For a long time, the world economy has been built on a linear economy, a system that is not sustainable and a threat to a sustainable future economy. A circular economy has been raised as a more sustainable alternative. It has been brought forward that the firms will have to lead the work towards a circular economy for the transition from a linear economy to a circular economy to be possible, and some firms have already started this work by implementing a circular business model. Some previous studies have shown that a circular business model generates economic benefits, some have shown economic disadvantages. This study aims to give theoretical and practical contributions by studying the drivers that has determined companies to implement a circular business model, and thereby examine if there are other drivers than economic profitability. Purpose: The aim of the study is to explore which drivers have motivated firms to start working towards a circular economy. By studying the firm’s view on revenues and costs in conjunction with their work for a circular economy the study aims to contribute with knowledge regarding to which extent economic profitability has an impact on the decision to change the business model. An additional aim with the study is to explore if there are other drivers that has had an impact on the motivation to direct the business towards a circular business model. Since the study aims to contribute with understanding regarding which drivers that have motivated firms to work this way, the study should be of interest for decision makers who want firms to start working towards a circular economy. Method: To answer the research question, and to achieve the purpose of the study, a qualitative method has been used by conducting semi-structured interviews with firms which are working with a circular business model. The theories that have been used to analyse the empirical data are the shareholder theory, the stakeholder theory and the self-determination theory. Result and conclusion: The result shows that the opportunity to have a positive impact on revenues and costs in the short term has not had an impact on the decision to direct the business towards a circular business model for most of the companies that have been a part of this study. Some of them work toward a circular economy even though it currently has a negative impact on their profit. Economic profitability in the short term does not seem to have been what has motivated them into directing the business towards a circular business model. It seems that they would rather have been motivated to work with a circular business model because they need to follow environmental regulations and live up to certain environmental requirements in procurement, together with a will to lower their impact on the environment. Besides this it appears that the demand for environmentally friendly products from the company's customers and the market in general is something that has motivated the companies to work towards a circular economy. The results comply with earlier studies to some extent. Differences are that drivers in terms of laws and environmental requirement in procurement are mentioned more in this study than in earlier studies. For further studies it would therefore be interesting to study drivers for a circular economy using institutional theory. It would also be interesting to study differences between drivers for small, medium and large companies, or differences between listed and unlisted firms.