• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 38
  • 2
  • Tagged with
  • 40
  • 28
  • 28
  • 17
  • 17
  • 12
  • 7
  • 6
  • 6
  • 6
  • 6
  • 5
  • 4
  • 4
  • 4
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
11

Neurala korrelat till medkänsla med speciellt fokus på självmedkänsla / NEURAL CORRELATES OF COMPASSION WITH SPECIAL FOCUS ON SELF-COMPASSION

Bernhard, Pauline January 2019 (has links)
No description available.
12

Självmedkänsla och diabetesrelaterad stress

Jönsson, Hanna, Åström Larsson, Kristin January 2018 (has links)
Psykisk ohälsa är vanligare hos personer med diabetes än befolkningen i stort. Forskning visar att det finns många olika anledningar till denna psykiska ohälsa och lyfter behov av differentiering av allmänna psykiatriska tillstånd och psykisk ohälsa kopplat till diabetesen. Ett begrepp som fångar hur personen förhåller sig till sin diabetes är diabetesrelaterad stress. Studier rapporterar att personer med diabetes upplever skam och självkritik kopplat till sin sjukdom. Självmedkänsla är ett fält inom psykologin som riktar sig specifikt mot skam och självkritik. I denna studie användes enkäter för att undersöka om det finns ett samband mellan grad av självmedkänsla och upplevd diabetesrelaterad stress samt om det finns skillnad i upplevd diabetesrelaterad stress mellan grupper med låg, medel och hög grad av självmedkänsla. Vidare undersöktes om självmedkänsla kunde förutsäga diabetesrelaterad stress, även när psykiskt välmående inkluderades. En enkät publicerades i Facebookgrupper kopplade till diabetes i Sverige och på den svarade 239 personer. Deltagarna var mellan 18 och 75 år, övervägande antalet deltagare var kvinnor. För att analysera data användes korrelationsanalys, ANOVA och Multipla linjära regressioner. Resultaten visade på ett starkt negativt samband mellan självmedkänsla och diabetesrelaterad stress. Gruppjämförelser visade att de grupper som hade högre självmedkänsla hade lägre diabetesrelaterad stress. Detta är i linje med tidigare forskning kring självmedkänsla och hantering av kroniska sjukdomar. Det starka sambandet och gruppjämförelsernas resultat motiverar att undersöka detta område ytterligare. Interventionsstudier i syfte att undersöka eventuell påverkan av självmedkänsla på diabetesrelaterad stress skulle vara relevant, för att i förlängningen utforma riktad behandlingsrekommendationer för just diabetesrelaterad stress. / Mental health problems are more common among people with diabetes than in the population in general. Research shows that there could be several reasons to this, and calls for more clarity regarding causes. Diabetes Distress is a concept that captures how a person handles the demands of living with diabetes. Studies reports that people living with diabetes experiences shame and self-blame regarding their disease. Self-Compassion is a concept which addresses shame and self-blame specifically. This study used questionnaires to investigate if there is a correlation between levels of Self-Compassion and Diabetes Distress, and if there is a difference regarding Diabetes Distress between groups with low, moderate, and high levels of Self-Compassion. The study also examined if Self-Compassion could predict Diabetes Distress, even when mental wellbeing was accounted for. Participants were recruited via Facebook groups connected to diabetes in Sweden and 239 people replied. The participants were between 18 and 75 years old, the majority were female. Correlation, ANOVA and multiple linear regression was used to analyze the collected data. The result showed a strong negative correlation between Self-Compassion and Diabetes Distress. Group comparisons showed that those with higher Self-Compassion had lower Diabetes Distress. This confirms previous research regarding Self-Compassion and coping with chronic illness. The strong correlation and the group comparisons results suggest that further research within this field should be performed. To investigate if Self-Compassion training could affect levels of Diabetes Distress studies including Self-Compassion interventions would be of interest. More research could lead to development of recommendations and care adjusted for those who are experiencing Diabetes Distress.
13

Den medierande effekten av självmedkänsla på de negativa konsekvenserna av minoritetsstress hos HBTQI-individer / The mediating effect of self-compassion on the negative consequences of minority stress in LGBTQ-individuals

Djure, Thérese, Lazzarini, Alexandra January 2020 (has links)
Psykisk ohälsa ökar för de flesta grupper i Sverige, men minoritetsgrupper är mer utsatta än andra. Syftet med vår studie var att ta reda på hur situationen ser ut för HBTQI-individer i Sverige och skapa underlag för att kunna underlätta för denna utsatta grupp. Utifrån Meyers minoritetsstressmodell och Neffs definition av självmedkänsla vill vi svara på frågan om det finns något samband mellan minoritetsstress och psykisk hälsa hos HBTQI-individer och om självmedkänsla i så fall medierar detta förhållande. Deltagarna bestod av svensktalande personer över 18 år som identifierar sig som HBTQI. Dessa rekryterades via Facebook och andra internetbaserade forum. Mätinstrumentet var en online-enkät där konstruktet psykisk hälsa definierades som grad av ångest- och nedstämdhetssymtomatologi och grad av livskvalitet. Enkäten mätte även konstrukten självmedkänsla och minoritetsstress. Resultaten visade att det finns ett signifikant positivt samband mellan graden av minoritetsstress och graden av ångest- och nedstämdhetssymtomatologi. Högre grader självmedkänsla var kopplat till lägre grader psykisk ohälsa och högre grader livskvalitet. Självmedkänsla var kopplat till proximal minoritetsstress men inte distal minoritetsstress. En mediationsanalys visade att självmedkänsla har en signifikant medierande effekt på förhållandet mellan minoritetsstress och psykisk ohälsa. Sammanfattningsvis visade sig självmedkänsla vara en viktig faktor för att förstå förhållandet mellan minoritetsstress och psykisk ohälsa och är därmed något som framtida interventioner mot psykisk ohälsa hos HBTQI-individer bör fokusera på. / Mental illness is increasing in Sweden, and minority groups are more at risk than others. The purpose of our study was to determine what the situation is for LGBTQ-individuals in Sweden and create a basis to aid this group. Based on Meyer's minority stress model and Neff’s definition of self-compassion, we want to answer the question regarding if there is a connection between minority stress and mental health in LGBTQ-individuals, and if self-compassion mediates this relationship. The participants consisted of Swedish-speaking people over the age of 18 that self-identify as LGBTQ. These were recruited via Facebook and other internet-based forums. The measurement was an online-survey where the construct mental health was defined as degree of anxiety- and depression symptomatology as well as quality of life. The survey also measured the constructs self-compassion and minority stress. The results showed a significant positive relationship between minority stress and degree of anxiety- and depression symptomatology. Higher degrees of self-compassion were related to lower degrees of mental illness and higher degrees of quality of life. Self-compassion was related to proximal minority stress but not distal minority stress. A mediation analysis showed that self-compassion has a significant mediating effect on the relationship between minority stress and mental illness. In conclusion, self-compassion was proven to be an important factor in understanding the relationship between minority stress and mental illness and is therefore something future interventions targeting mental health in the LGBTQ community should focus on.
14

Självmedkänsla i organisatorisk kontext : En kvantitativ studie om självmedkännande förhållningssätt och dess inverkan på utbrändhet, arbetstillfredsställelse och uppsägningsintention i organisationssammanhang

Pagard, Kamilla, Skiöld, Fredrika January 2023 (has links)
Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka vad självmedkänsla har för inverkan på utbrändhet, arbetstillfredsställelse och uppsägningsintention i organisatorisk kontext. Där självmedkänsla i korthet innebär att möta sitt eget lidande med kärlek, vördnad och respekt. Tidigare forskning om självmedkänsla har primärt fokuserat på psykiskt välbefinnande och välmående i generella termer. Emellertid råder brist på studier genomförda i organisationssammanhang, trots att självmedkännande förhållningssätt antyds ha gynnsam effekt avseende psykiskt välbefinnande och välmående även inom denna kontext. Särskilt vad gäller sambanden mellan självmedkänsla och en lägre grad av utbrändhet, medan ytterligare studier för att bland annat utforska relationen mellan självmedkänsla, arbetstillfredsställelse och uppsägningsintention erfordras. Metod: Med en kvantitativ ansats har digitaliserade enkätundersökningar genomförts inom flertalet organisationer, resulterande i 153 användbara enkätsvar. Vilket möjliggjort studerandet av självmedkänsla i förhållande till utbrändhet, arbetstillfredsställelse och uppsägningsintention i organisatorisk kontext. Varpå insamlade data analyserats i statistikprogrammet JASP med hjälp av deskriptiv statistik, korrelations- och nätverksanalyser. Resultat och slutsats: Studiens resultat indikerar en signifikant negativ korrelation mellan självmedkänsla och utbrändhet, förenlig med tidigare forskning. Vilket tyder på att självmedkännande förhållningssätt ger upphov till minskad utbrändhet inom organisatorisk kontext. Vidare påvisas en positiv korrelation mellan självmedkänsla och arbetstillfredsställelse, där individer med hög självmedkänsla tenderar att trivas bättre på sitt arbete. Slutligen visar studien en svag negativ korrelation mellan självmedkänsla och uppsägningsintention, vilket anvisar att självmedkännande förhållningssätt kan minska risken för uppsägningar. Sammantaget har självmedkänsla därmed en inverkan på utbrändhet, arbetstillfredsställelse och uppsägningsintention, genom att minska utbrändhet, öka arbetstillfredsställelse och minska uppsägningsintention. Examensarbetets bidrag: Studien ger således upphov till teoretiska likväl praktiska bidrag avseende inverkan av ett självmedkännande förhållningssätt i syfte att minska utbrändheten, öka arbetstillfredsställelsen och minska risken för uppsägningar i organisatorisk kontext. Förslag till fortsatt forskning: Genomförandet av longitudinella studier för att studera inverkan av självmedkännande förhållningssätt vad gäller utbrändhet, arbetstillfredsställelse och uppsägningsintention över tid. Tillika implementeringen av interventionsstudier i syfte att mäta effekten av självmedkänsla i organisationssammanhang. Därtill att genomföra en replikering av studien med ett slumpmässigt urval, och att utvidga studien med fler variabler för att mäta ytterligare samband och kausalitet. / Aim: The purpose of this study is to investigate the impact of self-compassion in relation to burnout, job satisfaction, and turnover intentions within an organizational context. In short, self-compassion involves meeting one's own suffering with love, reverence, and respect. Previous research on self-compassion has been mainly focused on mental health and well-being in general, while there is a lack of studies conducted in organizational contexts, where a self-compassionate approach is suggested to have a similar positive effect concerning mental health and well-being in this setting. Especially regarding the relationships between self-compassion and a lower degree of burnout, while further studies to explore the relationship between self-compassion, job satisfaction and termination intention are required.   Method: Using a quantitative approach, digitized surveys has been conducted within several organizations, resulting in 153 usable responses. Which enabled the study of self-compassion in relation to burnout, job satisfaction and turnover intention in organizational settings. Where collected data were analyzed in the statical program JASP using descriptive, correlation and network analyses.   Results and conclusions: The main results of the study indicate a significant negative relationship between self-compassion and burnout, consistent with previous research. Which suggests that self-compassionate attitudes give rise to reduced burnout within the organizational context. Furthermore, a positive relationship between self-compassion and job satisfaction is demonstrated, where individuals with high self-compassion tend to enjoy their work better. Finally, the study found a mildly negative relationship between self-compassion and turnover intentions, suggesting that a self-compassionate approach can reduce the likelihood of turnover intentions and the risk of resignations. Overall, self-compassion thus has an impact on burnout, job satisfaction and the intention to quit, by reducing burnout, increasing job satisfaction and reducing turnover intentions.   Contribution of the thesis: The study gives rise to theoretical and practical contributions regarding the impact of a self-compassionate approach to reduce burnout, increase job satisfaction and reduce the risk of turnover intentions in an organizational context.   Suggestions for further research: The implementation of longitudinal studies to examine the impact of self-compassion attitudes on burnout, job satisfaction, and turnover intention over time. Additionally, the implementation of intervention studies to measure the effect of self-compassion in an organizational setting. Furthermore, conducting a replication study with a random sample, and to extend the study with additional variables to measure further correlations and causality.
15

Upplevd ensamhet och självmedkänsla : En svensk tvärsnittsstudie om samband och modererande faktorer

Ghamari, Parmida, Tärnklev, Tilda January 2022 (has links)
Sammanfattning Ensamhet är en vanlig upplevelse som har kopplats till en mängd olika hälsoproblem. Forskning har visat att det finns samband mellan upplevd ensamhet och olika faktorer såsom ålder, kön och relationsstatus. På senare tid har även psykologiska faktorer som självmedkänsla visat sig ha ett samband med upplevd ensamhet. Syftet med denna studie var att undersöka upplevd ensamhet, självmedkänsla samt sambandet mellan dessa i en svensk kontext. 266 personer i Sverige, mellan 25–65 år (M= 37.4, SD=11.9) besvarade demografiska frågor samt två formulär: Revised UCLA loneliness scale (R-UCLA) och Self Compassion Scale (SCS). Data analyserades genom ANOVA, oberoende t-test, korrelationsanalys och multipel linjär regressionsanalys. Resultaten visade att singlar och unga vuxna (25–34 år) upplevde sig något mer ensamma samt att de som är föräldrar, ensamboende och åldersgrupper mellan 35–65 år var något mer självmedkännande. Dock var dessa skillnader av liten effekt. Det framkom även ett signifikant negativt samband av stor effekt mellan upplevd ensamhet och självmedkänsla. Sambandet var något starkare för gruppen män. Denna studie påvisar att sambandet mellan upplevd ensamhet och självmedkänsla är bestående även i en svensk kontext. För att vidare undersöka kausalitet och eventuella interventioner mot upplevd ensamhet uppmuntras framtida forskning att genomföra longitudinella studier och interventionsstudier. / Abstract Loneliness is a common experience that has been linked to a variety of health problems. Research has shown that there is a relationship between loneliness and various factors such as age, gender, and relationship status. More recently, psychological factors such as self-compassion have also been shown to be associated with loneliness. The aim of this study is to examine perceived loneliness, self-compassion, and the relationship between these in a Swedish context. Participants in the study were 266 persons from Sweden, aged between 25-65 years (M= 37.4, SD=11.9). Data was collected using a web-based questionnaire comprising the Revised UCLA loneliness scale (R-UCLA) and Self Compassion Scale (SCS) as well as demographic questions. Data were analyzed using ANOVA, independent t-tests, Pearson correlation and multiple linear regression. The results showed that singles and young adults (25-34 years) feel somewhat lonelier and that those who are parents, those living alone and those between the ages 35-65 where more self-compassionate. However, these differences were of small effect sizes. There was also a significant negative correlation of large effect between perceived loneliness and self-compassion. The correlation was somewhat stronger for men. This study demonstrates that the connection between perceived loneliness and self-compassion is persistent in a Swedish context. To further investigate causality and possible interventions against perceived loneliness, future research is encouraged to conduct longitudinal studies and clinical trials.
16

Hur mår personal inom vård och omsorg?En tvärsnittsstudie om samvetsstress, burnout och självmedkänsla i olika vård- och omsorgsverksamheter.

Karlsson, Sebastian, Torjusen, Anton January 2022 (has links)
Stressrelaterad ohälsa är vanligt förekommande för personal inom vård- och omsorgssektorn. Samtidigt karaktäriseras sektorn av variationer i arbetsvillkor som eventuellt resulterar i variationer i arbetsrelaterad ohälsa beroende på verksamhet. En negativ konsekvens av långvarig stress är burnout, som innefattar utmattning och distansering till arbetet. Samvetsstress har visat sig vara en bidragande faktor till burnout. En faktor som i studier identifierats som skyddande mot både stress och burnout är individens förmåga till självmedkänsla. Syftet med denna studie var att jämföra nivån av samvetsstress och burnout hos personal mellan tre olika verksamheter inom vård- och omsorgen, LSS/SOL-boende, äldreboende och hemtjänst samt studera huruvida självmedkänsla modererar sambandet mellan samvetsstress och burnout. Studien är en tvärsnittstudie där 443 deltagare som arbetar inom dessa verksamheter besvarade en internetenkät. ANOVA-analyser visade att personal som arbetar på äldreboende och inom hemtjänst upplevde mer samvetsstress och burnout än de som arbetar på LSS/SOL-boende. Moderationsanalysen visade att högre grad av självmedkänsla stärkte sambandet mellan samvetsstress och utmattning. Självmedkänsla hade ingen påverkan på sambandet samvetsstress och distansering till arbetet. Studien tyder på att personal inom vård- och omsorg påverkas olika av samvetsstress och burnout beroende på var de jobbar, och att självmedkänsla inte har den skyddande roll som förväntats.
17

När den inre rösten mjuknar : En tematisk analys av självmedkänsla

Lindahl, Katarzyna, Bergsten, Caroline January 2024 (has links)
Detta är en induktiv studie om självmedkänsla vars syfte är att undersöka hur närvaron av självmedkänsla upplevs för gemene man. Studiens viktigaste fynd är den inre dialogens betydelse för upplevelsen av självmedkänsla, vilket saknas i tidigare teoretiska modeller i ämnet. Åtta deltagare intervjuades i semistrukturerade intervjuer vilka transkriberades och analyserades med tematisk analys. Resultaten visade att självmedkänsla upplevs i en cirkulär process i tre skeden. En inre röst är central i denna process och blev analysens huvudtema. Det som föregår den inre rösten är tre av analysens fyra subteman: yttre resurser, inre resurser och medveten handling. Välmående är det fjärde subtemat som upplevdes vara en konsekvens av den självmedkännande inre rösten. Genom ökat välmående påverkas i sin tur förmågan att använda sig av de resurser som krävs för ökad självmedkänsla. Studiens resultat diskuteras i förhållande till tidigare forskning kring självmedkänsla, den inre dialogen och psykologisk välmående. Avslutningsvis diskuteras praktiska implikationer, som exempelvis möjligheten att träna upp den självmedkännande inre rösten.
18

Är du nöjd med ditt liv? : -Relationen mellan perfektionism, självmedkänsla, upplevd stress och livstillfredsställelse / Are you satisfied with your life? : -The relationship between perfectionism, self-compassion, perceived stress, and lifesatisfaction

Peterson, Jessica, Bodén, Linnea January 2024 (has links)
Life satisfaction among students is a complex phenomenon linked to avariety of factors. This study aimed to examine the relationshipbetween perfectionism, self-compassion, perceived stress, and lifesatisfaction. The aim was also to examine how well the threevariables perfectionism, self-compassion, and perceived stress predictlife satisfaction. The sample consisted of 154 students (Mage = 24.84,SDage = 5.09). Quantitative data was collected through an onlinesurvey where respondents were asked to answer statements andquestions linked to the scales: Clinical Perfectionism Questionnaire,Self-Compassion Scale Short Form, Perceived Stress Scale, andSatisfaction With Life Scale. The results showed that there is astatistically significant relationship between perfectionism,self-compassion, perceived stress, and life satisfaction. The resultsalso showed that self-compassion and perceived stress are statisticallysignificant predictors of life satisfaction. Perfectionism, on the otherhand, is not a statistically significant predictor. Future researchshould use longitudinal studies as a complement, examine morevariables that may be related to life satisfaction, and conductmoderation and mediation analyses. / Livstillfredsställelse bland studenter är ett komplext fenomen kopplattill en mängd olika faktorer. Den här studien syftade till att undersökasambandet mellan perfektionism, självmedkänsla, upplevd stress ochlivstillfredsställelse. Syftet var även att undersöka hur väl de trevariablerna perfektionism, självmedkänsla och upplevd stresspredicerar livstillfredsställelse. Urvalet bestod av 154 studenter (Målder= 24.84, SDålder = 5.09). Kvantitativ data samlades in genom enonline-enkät där respondenterna fick besvara delfrågor kopplat tillskalorna: Clinical Perfectionism Questionnaire, Self-CompassionScale Short Form, Perceived Stress Scale och Satisfaction With LifeScale. Resultaten visade att det finns ett statistiskt signifikant sambandmellan perfektionism, självmedkänsla, upplevd stress ochlivstillfredsställelse. Resultaten visade även att självmedkänsla ochupplevd stress är statistiskt signifikanta prediktorer förlivstillfredsställelse. Perfektionism är däremot inte en statistisktsignifikant prediktor. Framtida forskning bör komplettera medlongitudinella studier, undersöka fler variabler som kan tänkas vararelaterade till livstillfredsställelse och genomföra moderations- ochmediationsanalyser.
19

Att hitta kraft till att vårda : Compassion energy - en litteraturöversikt utifrån sjuksköterskors perspektiv

Eriksson, Linda, Eriksson, Sofia January 2024 (has links)
Bakgrund: God vård präglas av sjuksköterskor som bryr sig om sina patienter, ger dem av sin tid och gör det lilla extra. Vidare är medlidande en viktig egenskap för att uppnå en god vård och för att kunna visa andra medlidande behöver sjuksköterskor vara självmedkännande. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att hitta kraft till att vårda. Metod: En allmän litteraturöversikt genomfördes där 12 artiklar valdes ut och analyserades. Resultat: Det framkom fyra teman i resultatet: Arbetsmiljö och stöd, Kunskap och utveckling, Vårdande egenskaper och Egenvård vid medkänslotrötthet. Resultatet visade att sjuksköterskors erfarenheter var att de behövde en stödjande arbetsmiljö och möjlighet att utvecklas i arbetet för att hitta kraft till att vårda. Vidare framkom det att egenvård och självmedkänsla var viktiga faktorer för att undvika medkänslotrötthet. Slutsats: Sjuksköterskor måste få tillåtelse att visa sig själva egenvård och självmedskänsla och stödjas av arbetsgivare och kollegor för att hitta kraft till att fortsätta vårda och inte drabbas av medkänslotrötthet. Arbetsgivare behöver lägga större vikt vid att stödja sjuksköterskor för att undvika en hög personalomsättning på grund av att de inte orkar fortsätta vårda. / Background: Good care consists of nurses who care about their patients, give them of their time and does more than just the necessary. Compassion is an important trait to achieve good care and nurses needs to be self-compassionate to be able to show compassion to others. Aim: To describe nurses experiences of finding strength to care. Method: A general literature review was performed where 12 articles were chosen and analyzed. Results: The result revealed four themes: Work environment and support, Knowledge and development, Caring behaviors and Self-care when dealing with compassion fatigue. The result showed that nurses experienced that they needed a work environment that supported them and gave them the opportunity to develop in their work to find strength to care for others. Furthermore, it emerged that self-care and self-compassion was important to avoid compassion fatigue. Conclusion: Nurses needed permission to be self-caring and self-compassionate and to be supported by employers and colleagues to find the strength to continue caring and avoid compassion fatigue. Employers need to focus more on supporting nurses to avoid high turnover because they cannot find the strength to continue caring.
20

MED KÄNSLA FÖR MEDKÄNSLA : PSYKISK OHÄLSA I RELATION TILL SJÄLVMEDKÄNSLA, KÄNSLOREGLERING OCH FYSISK AKTIVITET

Jönsson, Jenny, Norlin, Alice January 2024 (has links)
No description available.

Page generated in 0.0311 seconds