<p>This essay concerns medical- and dental tourism. The main purpose with the essay was to study which factors that affects Swedish choices to seek medical- and dental care abroad and therefore reach an understanding for Swedish medical- and dental tourism to other countries. The aim has also been to try to reach an insight in how Swedish medical- and dental tourism might develop the future. The study is based on qualitative interviews with five officials who were well-grounded in the field. The theoretical framework concerned the need of travel, push- and pull factors, Maslow’s hierarchy of needs and the thinking about needs within business activities. We found out that both factors within and outside Sweden influence the choice to seek care abroad. Significant push factors are disadvantages within the Swedish medical- and dental system, especially long waiting periods and high costs but also insufficient service. Important pull factors are security and cultural similarities but also service and marketing. All of the interviewed officials believe that medical- and dental tourism will increase in the future.</p> / <p>Uppsatsen handlar om sjuk- och tandvårdsturism och uppsatsens syfte var att undersöka vilka faktorer som ligger bakom svenskars val att söka sjuk- och tandvård utomlands och att därmed få en förståelse för svenskars sjuk- och tandvårdsturism till andra länder. Syftet var även att försöka få en inblick i hur framtiden kan tänkas se ut gällande svenskars sjuk- och tandvårdturism. I studien genomfördes kvalitativa intervjuer med fem tjänstemän vilka var insatta i området. Den teoretiska referensramen kretsade ring behov att resa, push- och pullfaktorer, Maslows behovshierarki samt behovstänkande inom affärsverksamhet. Vi kom fram till att faktorer både i Sverige och utanför landets gränser påverkar valet av att söka vård utomlands. Pushfaktorer som inverkar är brister i det svenska sjuk- och tandvårdssystemet, framförallt långa väntetider och höga priser men även dåligt servicebemötande. De pullfaktorer som visade sig ha betydelse är säkerhet och kulturella likheter men även service och marknadsföring. Samtliga intervjupersoner tror att sjuk- och tandvårdsturismen kommer att växa i framtiden.</p>

Att under uppväxten ha en svårt fysiskt eller psykiskt sjuk mamma innebär en stor påfrestning för barnet och den övriga familjen. Den aktuella studiens syfte var att retrospektivt belysa upplevelsen och följderna av att under barndomen ha haft en svårt sjuk mamma. Sju vuxna informanters tankar och känslor kring sig själv, mamman och uppväxten undersöktes genom halvstrukturerade intervjuer. En tematisk analys av intervjumaterialet gjordes. Resultatet av studien går i linje med tidigare forskning och pekar på att de relationsmässiga och emotionella svårigheter, som ibland uppstår i anslutning till mammans sjukdom, är djupgående och långvariga. Socialt stöd, vissa personlighetsdrag hos individen och en psykoterapeutisk behandling under vuxenlivet anges som viktiga komponenter för att hantera den svåra situationen som mammans sjukdom bidragit till.

This essay concerns medical- and dental tourism. The main purpose with the essay was to study which factors that affects Swedish choices to seek medical- and dental care abroad and therefore reach an understanding for Swedish medical- and dental tourism to other countries. The aim has also been to try to reach an insight in how Swedish medical- and dental tourism might develop the future. The study is based on qualitative interviews with five officials who were well-grounded in the field. The theoretical framework concerned the need of travel, push- and pull factors, Maslow’s hierarchy of needs and the thinking about needs within business activities. We found out that both factors within and outside Sweden influence the choice to seek care abroad. Significant push factors are disadvantages within the Swedish medical- and dental system, especially long waiting periods and high costs but also insufficient service. Important pull factors are security and cultural similarities but also service and marketing. All of the interviewed officials believe that medical- and dental tourism will increase in the future. / Uppsatsen handlar om sjuk- och tandvårdsturism och uppsatsens syfte var att undersöka vilka faktorer som ligger bakom svenskars val att söka sjuk- och tandvård utomlands och att därmed få en förståelse för svenskars sjuk- och tandvårdsturism till andra länder. Syftet var även att försöka få en inblick i hur framtiden kan tänkas se ut gällande svenskars sjuk- och tandvårdturism. I studien genomfördes kvalitativa intervjuer med fem tjänstemän vilka var insatta i området. Den teoretiska referensramen kretsade ring behov att resa, push- och pullfaktorer, Maslows behovshierarki samt behovstänkande inom affärsverksamhet. Vi kom fram till att faktorer både i Sverige och utanför landets gränser påverkar valet av att söka vård utomlands. Pushfaktorer som inverkar är brister i det svenska sjuk- och tandvårdssystemet, framförallt långa väntetider och höga priser men även dåligt servicebemötande. De pullfaktorer som visade sig ha betydelse är säkerhet och kulturella likheter men även service och marknadsföring. Samtliga intervjupersoner tror att sjuk- och tandvårdsturismen kommer att växa i framtiden.

Bakgrund: Synen på närståendes betydelse för den sjukes välmående har radikalt förändras under de senaste århundraden, till en allt mer holistisk syn på den sjuke och dennes behov. Patienter vårdandes på en intensivvårdsavdelning riskerar eller är försatta i ett livshotande tillstånd där specialiserad vård krävs. Det är därför av vikt att veta hur närstående upplever en intensivvårdsavdelning för att kunna erbjuda både den sjuke och dess närstående bästa möjliga vård. Syftet är att beskriva erfarenheter av att vara närstående till en person som vårdats på en intensivvårdsavdelning i Norden. Metoden som användes är en systematisk litteraturstudie av vetenskapliga artiklar, som inhämtades via sökningar i Cinahl, PubMed och PsycINFO. Artiklarna kvalitetsgranskades och resultaten analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att närstående upplever en kaotisk tillvaro i och med deras anhörigas insjuknande. De uttrycker behov av att få information både angående den sjukes medicinska status, men även om den medicintekniska miljön patienten omges av. Närstående erfar även att sjuksköterskans agerande är avgörande för om de själva involverar sig i omvårdnaden av den sjuke, och uttrycker ett behov av att få stöd och tröst från sjuksköterskan. Kommunikationen mellan närstående och sjuksköterskan är stundtals bristfällig, vilket närstående upplevde som svårt. Slutsatsen av studien är att närstående behöver stöd från sjuksköterskan för att kunna minska stress och kunna skapa balans i tillvaron. Korrekt och kontinuerlig information samt att sjuksköterskan säkerställer att närstående uppfattar informationen korrekt kan hjälpa närstående att hantera situationen. Nyckelord: Kritiskt sjuk, Intensivsjukvård, Närstående, Närståendes erfarenheter, besökare till patienter

Bakgrund: Kronisk sjukdom är en sjukdom av långvarigt tillstånd och har generellt en långsam utveckling. När ett barn diagnostiseras med en kronisk sjukdom upplever föräldrar att deras livsvärld förändras. Föräldrar till ett barn med kronisk sjukdom måste göra omfattande försök att anpassa sig till de nya omständigheterna. Syfte: Studiens syfte var att beskriva erfarenheter av att vara förälder till ett barn med kronisk sjukdom. Metod: Syftet besvarades genom en litteraturstudie av tio vetenskapliga kvalitativa artiklar. Resultat: När barnet blev diagnostiserat med en kronisk sjukdom upplevde föräldrar emotionell chock. Behandlingen kring barnets sjukdom upplevdes som svår att hantera i början men med tiden blev det lättare. Vardagen blev sig inte lik och familjerelationer förändrades. Föräldrarna lärde sig att omvärdera livet både som individer och som familj vilket resulterade i en ny relation till det värdefulla i det mänskliga livet. Föräldrar upplevde att stöd från andra föräldrar med liknande erfarenheter hade en positiv verkan på deras välbefinnande. Föräldrarna behövde ta kontroll över sin nya livssituation och gjorde detta genom olika copingstrategier. Slutsats: Resultatet i denna litteraturstudie har visat tydliga likheter i föräldrars erfarenheter oberoende av vilken enskild kronisk sjukdom som drabbar barnet. För att hantera den emotionella bördan kring barnets kroniska sjukdom uppgav föräldrar att det primära stödet kom från andra föräldrar med liknande erfarenheter. Sjuksköterskan bör introducera föräldern till olika stödgrupper eller patientföreningar för att minska deras oro och inge hopp om barnets framtida välbefinnande. Klinisk betydelse: Denna litteraturstudie kan bidra med kunskap om föräldrars erfarenheter av att leva med ett barn med kronisk sjukdom. En medvetenhet kring vikten av stöd och hur stöd påverkar familjer med ett barn med kronisk sjukdom kan ses som ett verktyg för att skapa god omvårdnad vilket är sjuksköterskans kompetensområde. / Background: Chronic illness is a long-term condition that generally has a slow development. When a child is diagnosed with a chronic illness parents experience that their lived world is changing. Parents of the chronically ill child need to make extensive efforts to adapt to the new circumstances. Aim: The aim of the study was to describe experiences of being a parent of a child with a chronic illness. Method: The aim was answered with a literature review of ten scientific qualitative articles. Result: When the child was diagnosed with a chronic illness the parents experienced emotional shock. To manage the illness was by the parents experienced as difficult in the beginning, but over time it eased. The everyday life was not the same and the relationships within the family changed. The parents learned to reevaluate their lives as individuals and as a family, which resulted in a new relation to the valuable in human life. The parents experienced that the support from other parents with similar experiences had a positive effect on their prosperity. The parents needed to take control over their new life situation and accomplished that throughout different strategies of coping. Conclusion: The results in this literature review have shown clear similarities in parents’ experiences regardless of the individual chronic illness that affects the child. To manage the emotional burden of the child’s chronic illness parents reported that the primary support came from other parents with similar experiences. The nurse should introduce the parent to different support groups or patients associations to reduce their anxiety and inspire hope of the child’s future wellbeing. Clinical significance: This literature review could contribute knowledge about parents experiences of living with a child with a chronic illness. An awareness of the importance of support and how support affects families with a child with a chronic illness can be seen as a tool to create good caring which is the nurse’e area of competence. / <p>Röda Korsets sjuksköterskeförening stipendium 2015</p>

Bakgrund: När en familjemedlem blir akut sjuk påverkar det hela familjen, och denna upplevelse kan bli traumatisk för närstående. Det är då viktigt att bemötandet från sjuksköterskan under denna ansträngande period blir en positiv upplevelse för närstående. Syfte: Att beskriva närståendes upplevelser av sjuksköterskans bemötande vid akuta somatiska sjukdomstillstånd. Metod: Studien utfördes som en allmän litteraturstudie baserad på tio artiklar. Resultat: För att närstående skall uppleva bemötandet som positivt bör de få trygghet, bekräftelse samt känna delaktighet. Detta gör att närstående känner sig delaktiga i vården och upplever ett förtroende för sjuksköterskan. Diskussion: Genom att använda sig av KASASM teorin i praktiken kan sjuksköterskan få en förståelse för de närståendes upplevelser när en familjemedlem blir akut somatiskt sjuk. Sjuksköterskan förser närstående med information utan de behöver fråga om den, vilket gör de närstående delaktiga i vården och de förstår bättre vad som händer med familjemedlemmen. Slutsats: Livet förändras för närstående när en familjemedlem blir akut somatisk sjuk. Att bli delaktiga i vården av den sjuke familjemedlemmen är viktigt för de närstående eftersom sjuksköterskan lätt kan försumma behoven de har, och bara ägna sig åt att tillgodose familjemedlemmens omvårdnadsbehov.

Bakgrund För barn som är närstående till en allvarligt sjuk förälder kommer livssituationen att förändras. Barn i olika åldrar reagerar och förstår den sjuke förälderns sjukdom på olika sätt. Sjuksköterskor har en viktig roll i bemötandet av dessa barn då de kan påverka hur barn upplever sina besök på sjukhuset. Syfte Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av att möta barn i åldrarna 6- 18 år som är närstående till en allvarligt sjuk förälder. Metod Metoden som valdes var kvalitativa forskningsintervjuer. Nio sjuksköterskor inkluderades i studien. För att analysera materialet gjordes en kvalitativ innehållsanalys. Resultat Sjuksköterskorna ansåg det viktigt att barn fick besöka sjukhuset, kändes sig trygga, involverades och fick vara delaktiga i vården. I mötet med barn försökte sjuksköterskorna att vara ärliga och öppna samt åldersanpassa informationen. Bemötande av barn påverkades av föräldrarnas vilja. Utbildning var ett område sjuksköterskorna ansåg saknas men behövs för att bättre kunna bemöta barn som närstående. Slutsats Ålderanpassad information, skapa trygghet och involvera barn i vården var aspekter som prioriterades av sjuksköterskorna. Miljön var ett område som behövdes förbättras på avdelningarna för att underlätta bemötandet. Då det ej fanns riktlinjer gällande barns besökt på sjukhus ser författarna ett behov av att tydligare struktur i bemötande av dessa barn ska utformas.

Sjukvården ska bedrivas patientsäkert och höga krav ställs på dess utövare att agera rätt i pressade situationer. Då det inte anses säkert eller etiskt korrekt att öva på patienter är sjukvården i behov av en form av utbildning för att kunna utbilda sin personal i så kallade högrisk- sällan-händelser. Simuleringsträning har dokumenterade resultat på teamarbete och tekniska kunskaper för flera professioner och inte bara inom sjukvården. Då säker vård, samarbete i team och tekniskt kunnande alla är egenskaper och kompetenskrav som ställs på sjuksköterskor inom akutsjukvård behövs en utbildning för att säkerställa att denna kompetens finns och utvecklas. Syftet med studien var att undersöka om och i så fall hur simuleringsträning påverkar sjuksköterskans omhändertagande av en akut sjuk patient. Metoden som användes var en allmän litteraturöversikt. Datainsamlingen genomfördes i databaserna CINAHL, PubMed och PsycINFO, samt via manuella sökningar. Totalt identifierades 15 vårdvetenskapliga artiklar som var publicerade mellan år 2010–2020, vilka svarade på studiens syfte. Analysmetoden innebar en integrerad analys. Utifrån den integrerade analysen identifierades två kategorier; Sjuksköterskans personliga utveckling och Sjuksköterskans kliniska utveckling.  Resultatet visade att simuleringsträning gjorde att sjuksköterskor upplevde sig få en ökad förmåga till att initialt omhänderta och bedöma akut sjuka patienter. Det identifierades även att simuleringsträning förbättrade kommunikationen vid teamarbete. Utöver det visade resultatet att efter genomförda simuleringsträningar hade sjuksköterskornas självförtroende ökat och stressen som upplevdes i akuta situationer minskat ju mer de fick simuleringsöva. Även trygghet i användandet av hjälpmedel ökade.  Slutsatsen för den här studien är att simuleringsträning inom akutsjukvården kan bidra till ökad kunskap om sjukdomstillstånd och specifik behandling. Vidare kan den bidra till ökad patientsäkerhet i det akuta omhändertagandet genom förbättrat teamarbete och förbättrad självkänsla hos sjuksköterskorna.

Diskussioner kring närståendes möjligheter att närvara när en patient genomgår ett akut omhändertagande startade redan under 1980-talet och det råder än idag olika meningar i frågan. Mycket forskning har bedrivits för att belysa vårdpersonalens tankar kring och reaktioner på närståendenärvaro men patienten själv och närstående kommer inte till tals i frågan i samma utsträckning. Patientlagen som trädde i kraft 2015 syftar till att stärka patientens ställning och i lagen lyfts närståendes roll som informationsbärare fram när det gäller patient som inte själv kan tala för sig. Under ett akut omhändertagande är patienten själv inte alltid i stånd att förmedla information till personal och eventuell medföljande närstående spelar en viktig roll.   Syftet med detta arbete var att belysa närståendes upplevelse av att befinna sig i det rum där det pågår hjärt-lungräddning eller annan medicinsk intervention av livräddande karaktär.   En litteraturöversikt valdes som metod för att svara på syftet och frågeställningarna. Vetenskapliga artiklar sökets i databaserna Pubmed, Cinahl, PsykINFO och Swemed+. 17 artiklar inkluderas, dessa sammanställdes efter genomgången kvalitetsgranskning i en matris.   Resultatet visar att närvaro vid ett akut omhändertagande väcker många motstridiga känslor hos närstående men resultatet visar att en majoritet önskar få möjlighet att närvara när en närstående är kritiskt sjuk och att de som har erfarenhet av närståendenärvaro skulle välja att närvara om situationen uppstår igen. Fyra tema träder fram oro för den närstående, oro för att vara i vägen, önskan att få vara med, samt rädsla för att vara med.   Slutsatsen var att det finns stark önskan hos många närstående att få möjlighet att närvara när en patient är föremål för ett akut omhändertagande. Det kan vara en skrämmande och känslomässigt påfrestande situation där den närstående slits mellan olika motstridiga känslor.

Introduktion/Bakgrund: Barn behöver stöd och hjälp när deras förälder drabbas av svår sjukdom. Sjuksköterskor ansvarar för att identifiera barn som anhöriga och deras behov. Syfte: Beskriva sjuksköterskors möte med barn som anhörig till svårt sjuka föräldrar. Metod: I enlighet med Polit &amp; Becks (2021) nio steg har litteraturstudien utformats. Artiklar har sökts i databaserna CINAHL, PubMed och PsycINFO. Artiklarna har kvalitetsgranskats enligt Polit &amp; Becks (2021) granskningsmallar. Resultatet baseras på 10 artiklar. Resultat: Resultatet presenteras i fyra kategorier: delaktighet och miljö, information och kommunikation, skapa tillit och trygghet samt försvårande omständigheter för mötet. Slutsats: Att göra barn delaktiga i förälderns vård och skapa en miljö för barnen som ger dem tillit och trygghet till sjukvården ingår i sjuksköterskors ansvar. Resultatet visar även att sjuksköterskor ansvarar för att ge information och kunna kommunicera med barn. Det finns även vissa försvårande omständigheter som påverkar mötet barn som anhöriga.