Bakgrund: Barns hälsa och mående kan påverkas negativt när en förälder är allvarligt sjuk och de har behov av stöd. Barn som har en allvarligt sjuk förälder har enligt svensk lag rätt till stöd, råd och information av sjukvården. Trots detta visar tidigare forskning att barn och föräldrar inte upplever att sjukvården ger det stödet. Det behövs därför mer kunskap om sjuksköterskors upplevelser av att möta och stödja barn till allvarligt sjuka patienter. Syfte: Att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att möta och stödja barn som anhörig till en allvarligt somatiskt sjuk förälder. Metod: Litteraturstudien baserades på åtta empiriska kvalitativa vetenskapliga artiklar. Databassökningarna genomfördes i PubMed och Cinahl. Analysprocessen genomfördes med inspiration av Popenoes innehållsanalys vid litteraturstudie.  Resultat: Analysen resulterade i sju underkategorier och tre kategorier. Kategorierna var: ”Att skapa en vårdrelation”, ”Att ha tillräcklig kompetens” och ”Att söka stöd inom organisationen”. Konklusion:  Det finns behov av utbildning, riktlinjer och stöd för sjuksköterskor som möter barn till allvarligt sjuka patienter. För att utforma och implementera evidensbaserade åtgärder krävs mer forskning. / Background: Childrens health and wellbeing is negatively affected when a parent is seriously ill, and they need support. Children that have a seriously ill parent has, according to the Swedish law, a right to information, support, and advice from health services. Parents and children are however, according to earlier research, not experiencing this support from the healthcare. Because of this there is a need for more knowledge about nurses’ experience of meeting and giving support to children of seriously ill patients.  Aim: To illustrate nurses experience of meeting and supporting children of seriously somatic ill parent.  Methods: A literature study based on eight empirical qualitative scientifical articles. The database searches were conducted in PubMed and Cinahl. The analyzation process was inspired by Popenoe.  Results: The analysis resulted in seven subcategories and three categories. The categories were: “Building caring relationships” “Having sufficient skills” and “Seeking support within the organization”.  Conclusion: Nurses who meet children to seriously ill patients need education, guidelines, and support. To design and implement evidence-based measures there is a need for more research.

Bakgrund: Intrahospital transport [IHT] är ibland nödvändigt i vården av patienter i kritiska tillstånd. IHT innebär transport av patienter inom sjukhuset exempelvis från akutmottagningen till operationsavdelningen. Studier visar att ungefär hälften av transporterna riskerar patientsäkerheten. Patientens diagnos, utrustningsfel och kommunikationsbrist i transportteamet kan leda till negativa händelser under IHT. Specialistsjuksköterskor inom anestesi och intensivvård deltar i IHT av kritiskt sjuka patienter och har en nyckelroll för att säkerställa en patientsäker IHT. Syfte: Syftet var att jämföra specialistsjuksköterskans perspektiv på faktorer som påverkar IHT av en kritisktsjuk patient. Metod: En kvantitativ metod med webbenkäter valdes. Datamaterialet analyserades med beskrivande och analytisk statistik. T-test, ANOVA och Chi-square var lämpliga analyser för ändamålet. Öppna frågor analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Vid jämförelser av specialistsjuksköterskans perspektiv framkom det att specialistsjuksköterskor med båda utbildningar har mer kompentens och ett bättre helhetstänk kring IHT av kritiskt sjuka patienter. De specialistsjuksköterskor med >=5 års erfarenhet har bättre kunskap och känner sig mest bekväm med utrustningen som används. Hinder i arbetsmiljön var en aspekt som specialistsjuksköterskorna ansåg som en komplikation kring IHT. Sammanfattning Specialistsjuksköterskornas olika perspektiv på IHT visar på behovet av en checklista och simulatorträning för att kunna säkerställa en patientsäker IHT. / Background: Intrahospital transport [IHT] may be necessary in the care of the critically ill patient. IHT involves transport of the patient within the hospital, for instance from the emergency department to the operation theater. Studies show that approximately half of these transports endanger patient safety. The patients’ diagnosis, equipment failure and lack of communication within the transportteam can lead to adverse events. Specialist nurses within anaesthesia and intensive care participate in IHT of critically ill patients and have a key role in ensuring safety. Aim: The aim was to compare specialist nurses’ perspective on factors that affect safety during IHT of the critically ill patient. Method: A quantitative method using surveys was used. T-test, ANOVA and Chi-square were suitable analytical methods. Open-ended questions were analyzed qualitatively. Results: When comparing the perspectives of specialist nurses it emerged that nurses with qualifications from two specialities had more competence and better awareness of IHT of critically ill patients. Specialist nurses with >= 5 years work experience had more knowledge and felt more comfortable with IHT-equipment. Specialist nurses deemed environmental obstacles as complications during IHT. Conclusion: Specialist nurses different perspectives of IHT renders the need for checklists and training in order to ensure patient safety during IHT

This essay examines the contact between the poor service and chronically and physically ill women during the first half of the 20th century at the Maria Magdalena parish at Södermalm in Stockholm. At the time the district was home to a substantial, poor population. Three years have been studied: 1906, 1916 and 1926 to investigate whether the amended Poor Care Act of 1918 affected the situation of the sick women. Through my results, I have not been able to see any real change except that fewer woman, in percentage terms, after 1918 were allowed to take part in the poor welfare support. The philanthropy was an important element in the lives of the poor women which diminished as time went by. My findings show that modern, medical science played a significant role in the lives of the sick women. The study also confirms that the women's behavior was the basis for the support they received from the poor service and that most of them were permanently supported and thus deprived of their right to vote. The study problematizes the stigma that the sick, poor women lived under, expectations based on gender roles connected to the possibility to receive help as well as the importance of paid work for participation in the community and a full citizenship. What is presented through the essay is that poor, sick women struggled with their livelihood during the examined period and that this group of people still do in our time in Sweden today.

The purpose of this thesis has been to analyse seven major factors that tend to influence the rate of early retirement in Sweden. The scope of data was gathered for every municipality in Sweden. Economic theories of labour supply, Moral Hazard, Adverse Selection and the Insurance Model were used to analyse the empirical results. In the analysis, earlier studies of the rate of sickness absence were important and used as a framework in choosing the explanatory variables for the econometric model. The analysed variables were; average income, average sickness days, educational level, foreign born, public sector employment, unemployment and the share of women in the population. As a consequence of the rift that occurred in 2003, when the average sickness days decreased and disbursed early retirements simultaneously increased, the relationship between these two variables was given special attention. The empirical findings confirmed our conjectures and were consistent with earlier research. Average income and the level of education were negatively related to the rate of early retirement. Moreover foreign born, average sickness days and unemployment showed a positive relation to early retirement. The relationship between average sickness days and early retirement had statistically changed and decreased between the years. A possibility is that other factors, such as changed social norms and increased stress in society (which are difficult to measure in a statistical and economical sense) might have become more relevant in explaining the rate of early retirement. / Syftet med denna uppsats har varit att analysera sju viktiga faktorer som tenderar att påverka graden av förtidspensionering i Sverige. Data omfånget insamlades för alla kommuner i Sverige. Ekonomiska teorier om arbetsutbud, Moral Hazard, Adverse Selection och Insurance Model användes för att analysera de empiriska resultaten. I analysen var tidigare studier utav graden av sjukfrånvaro viktig och användes som ramverk i valet av de förklarande variablerna till den ekonometriska modellen. De analyserade variablerna var; medelinkomst, genom-snittliga sjukdagar, utbildningsnivå, utlandsfödda, offentligt anställda, arbetslöshet och andelen kvinnor i befolkningen. Som en konsekvens utav den klyfta som uppstod 2003, när de genomsnittliga sjukdagarna minskade och utbetalda förtidspensioner samtidigt ökade, gavs sambandet mellan dessa två variabler speciell uppmärksamhet. De empiriska iakttagelserna bekräftade våra förväntningar och stämde överens med tidigare forskning. Medelinkomst och utbildningsnivå var negativt relaterade till graden av förtidspensionering. Dessutom var utlandsfödd, genomsnittliga sjukdagar och arbetslöshet positivt relaterade till förtidspensionering. Relationen mellan de genomsnittliga sjukdagarna och graden av förtidspensionering hade statistiskt sätt ändrats genom att ha minskat mellan åren. En tänkbar förklaring till detta skulle kunna vara att andra faktorer, såsom skiftande sociala normer och en ökande stress i samhället (vilka är svåra att mäta statistiskt och ekonomiskt) kan ha blivit mer relevanta i att förklara graden av förtidspensionering.

<p>The purpose of this thesis has been to analyse seven major factors that tend to influence the rate of early retirement in Sweden. The scope of data was gathered for every municipality in Sweden. Economic theories of labour supply, Moral Hazard, Adverse Selection and the Insurance Model were used to analyse the empirical results. In the analysis, earlier studies of the rate of sickness absence were important and used as a framework in choosing the explanatory variables for the econometric model. The analysed variables were; average income, average sickness days, educational level, foreign born, public sector employment, unemployment and the share of women in the population. As a consequence of the rift that occurred in 2003, when the average sickness days decreased and disbursed early retirements simultaneously increased, the relationship between these two variables was given special attention. The empirical findings confirmed our conjectures and were consistent with earlier research. Average income and the level of education were negatively related to the rate of early retirement. Moreover foreign born, average sickness days and unemployment showed a positive relation to early retirement. The relationship between average sickness days and early retirement had statistically changed and decreased between the years. A possibility is that other factors, such as changed social norms and increased stress in society (which are difficult to measure in a statistical and economical sense) might have become more relevant in explaining the rate of early retirement.</p> / <p>Syftet med denna uppsats har varit att analysera sju viktiga faktorer som tenderar att påverka graden av förtidspensionering i Sverige. Data omfånget insamlades för alla kommuner i Sverige. Ekonomiska teorier om arbetsutbud, Moral Hazard, Adverse Selection och Insurance Model användes för att analysera de empiriska resultaten. I analysen var tidigare studier utav graden av sjukfrånvaro viktig och användes som ramverk i valet av de förklarande variablerna till den ekonometriska modellen. De analyserade variablerna var; medelinkomst, genom-snittliga sjukdagar, utbildningsnivå, utlandsfödda, offentligt anställda, arbetslöshet och andelen kvinnor i befolkningen. Som en konsekvens utav den klyfta som uppstod 2003, när de genomsnittliga sjukdagarna minskade och utbetalda förtidspensioner samtidigt ökade, gavs sambandet mellan dessa två variabler speciell uppmärksamhet. De empiriska iakttagelserna bekräftade våra förväntningar och stämde överens med tidigare forskning. Medelinkomst och utbildningsnivå var negativt relaterade till graden av förtidspensionering. Dessutom var utlandsfödd, genomsnittliga sjukdagar och arbetslöshet positivt relaterade till förtidspensionering. Relationen mellan de genomsnittliga sjukdagarna och graden av förtidspensionering hade statistiskt sätt ändrats genom att ha minskat mellan åren. En tänkbar förklaring till detta skulle kunna vara att andra faktorer, såsom skiftande sociala normer och en ökande stress i samhället (vilka är svåra att mäta statistiskt och ekonomiskt) kan ha blivit mer relevanta i att förklara graden av förtidspensionering.</p>