Många akutmottagningar har problem med stora patienttillströmningar och överfyllda väntrum. Det beror delvis på att många söker vård där trots att de bedöms som ej akut sjuka ur rent medicinsk synpunkt. Syftet med studien var att belysa de ej akut sjuka patienternas upplevelser av bemötandet på akutmottagning. Det är en utsatt patientgrupp då deras omvårdnad och behov ofta kommer i skuggan av de patienter som prioriteras vara akut sjuka. Patienter som beskrivs som ej akut sjuka är de som har fått en låg prioriteringsgrad enligt den prioriteringsskala som använts.Studien grundades på en dataanalys av sex kvalitativa artiklar där Evans (2003) modell användes. Det resulterade i två huvudteman; Respekt, vänlighet, omtänksamhet, information viktigt i bemötandet och En god relation fick patienterna att känna sig bekräftade, samt fem subteman. Det framkom att patienternas upplevelser och förväntningar av bemötandet handlade om att bli bemötta med respekt, vänlighet och omtänksamhet. Vikten av en god relation med personalen betonades då bristande information och bemötande var en av de största orsakerna till missnöje. Väntetiden upplevdes mest negativ och var det största hindret för att de ej akut sjuka patienterna skulle känna sig nöjda. De kände sig ofta bortglömda och åsidosatta. I resultatet framkom att patienterna oftast nöjde sig med små åtgärder för att känna sig bra bemötta och omhändertagna. Slutsatsen är att omvårdnaden kan förbättras genom ett bättre bemötande och att mer information ges på akutmottagningarna. / Program: Fristående kurs

<p><strong>Bakgrund: </strong>När en patient blir svårt sjuk drabbas även de anhöriga. Det är av stor vikt att sjuksköterskan uppmärksammar de anhöriga, då de kan vara i behov av stöd och omvårdnad. Anhöriga till svårt sjuka patienter kan uppleva känslor som rädsla, ensamhet, hjälplöshet samt osäkerhet. <strong>Syfte: </strong>Syftet var att beskriva mötet och interaktionen mellan sjuksköterskan och anhöriga till svårt sjuka patienter. <strong>Metod: </strong>Studien är en allmän litteraturstudie baserad på kvalitativ och kvantitativ forskning. <strong>Resultat: </strong>Analysen resulterade i fem huvudkategorier; ”att skapa en relation med anhöriga”, ”information”, ”kommunikation”, ”emotionellt stöd” samt ”att göra anhöriga delaktiga”. Det framkom att information hade stor betydelse för de anhörigas välbefinnande samt att flera sjuksköterskor upplevde en osäkerhet inför de anhöriga. <strong>Slutsats: </strong>Anhöriga har ett stort behov av att informeras om patientens tillstånd. Som sjuksköterska är det viktigt att inte glömma de anhöriga utan att se till hela familjen. Utbildning och handledning krävs inom området, då sjuksköterskorna känner osäkerhet i mötet med anhöriga till svårt sjuka patienter.</p> / <p><strong>Background:</strong> When a patient becomes seriously ill it also effects the patients relatives. It is essential for the nurse to pay attention to the relatives as they may need support and care as well. Relatives of seriously ill patients may experience feelings such as fear, loneliness and uncertainty. <strong>Aim:</strong> The aim was to describe the meeting and interaction between nurses and families of seriously ill patients. <strong>Method</strong>: The study was a general literature study based on qualitative and quantitative research. <strong>Result:</strong> The analysis resulted in five main categories; ”to create a relationship with relatives”, ”information”, ”communication”, ”emotional support” and ”making families involved”. It was revealed that the need for information had a significant impact on the families well being. Nurses experienced uncertainty about dealing with the families. <strong>Conclusion: </strong>Relatives have a great need to be informed about the patient’s condition. As a nurse, it is important not to forget about the families of the patient. More training and guidance are needed in this area, where nurses feel uncertain about meeting with relatives of seriously ill patients.</p>

Bakgrund: När en patient blir svårt sjuk drabbas även de anhöriga. Det är av stor vikt att sjuksköterskan uppmärksammar de anhöriga, då de kan vara i behov av stöd och omvårdnad. Anhöriga till svårt sjuka patienter kan uppleva känslor som rädsla, ensamhet, hjälplöshet samt osäkerhet. Syfte: Syftet var att beskriva mötet och interaktionen mellan sjuksköterskan och anhöriga till svårt sjuka patienter. Metod: Studien är en allmän litteraturstudie baserad på kvalitativ och kvantitativ forskning. Resultat: Analysen resulterade i fem huvudkategorier; ”att skapa en relation med anhöriga”, ”information”, ”kommunikation”, ”emotionellt stöd” samt ”att göra anhöriga delaktiga”. Det framkom att information hade stor betydelse för de anhörigas välbefinnande samt att flera sjuksköterskor upplevde en osäkerhet inför de anhöriga. Slutsats: Anhöriga har ett stort behov av att informeras om patientens tillstånd. Som sjuksköterska är det viktigt att inte glömma de anhöriga utan att se till hela familjen. Utbildning och handledning krävs inom området, då sjuksköterskorna känner osäkerhet i mötet med anhöriga till svårt sjuka patienter. / Background: When a patient becomes seriously ill it also effects the patients relatives. It is essential for the nurse to pay attention to the relatives as they may need support and care as well. Relatives of seriously ill patients may experience feelings such as fear, loneliness and uncertainty. Aim: The aim was to describe the meeting and interaction between nurses and families of seriously ill patients. Method: The study was a general literature study based on qualitative and quantitative research. Result: The analysis resulted in five main categories; ”to create a relationship with relatives”, ”information”, ”communication”, ”emotional support” and ”making families involved”. It was revealed that the need for information had a significant impact on the families well being. Nurses experienced uncertainty about dealing with the families. Conclusion: Relatives have a great need to be informed about the patient’s condition. As a nurse, it is important not to forget about the families of the patient. More training and guidance are needed in this area, where nurses feel uncertain about meeting with relatives of seriously ill patients.

När en förälder drabbas av allvarlig fysisk sjukdom eller skada kan det få en påverkan på en hel familj. Det som vanligen är ett barns trygghet kan istället påverka barnets hälsa och välbefinnande negativt. Studier visar att barn kan utveckla både emotionella problem och beteendeproblem när en förälder blir allvarligt sjuk eller skadad. Skolsköterskor har som uppgift att hjälpa barn genom att vara uppmärksam på förhållanden i deras omgivning som kan leda till ökad risk för ohälsa. Det saknas forskning om skolsköterskors erfarenhet av att möta barn som har allvarligt fysiskt sjuk eller skadad förälder. Syftet med denna uppsats är därför att beskriva skolsköterskors erfarenheter av att möta barn som har en förälder med allvarlig fysisk sjukdom eller skada. Kvalitativ design med induktiv ansats har använts. Inklusionskriterier var sjuksköterskor med specialistutbildning inom elevhälsa. Åtta skolsköterskor har intervjuats, alla hade erfarenhet av att möta barn till allvarligt fysiskt sjuk eller skadad förälder. Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera materialet. Detta resulterade i fem kategorier; att ha en helhetssyn, att få vetskap om barnen, att finnas för barnen, att stötta genom bearbetning samt att samverka. Vidare framkom elva underkategorier. Utifrån detta resultat har två huvudfynd framkommit; att få vetskap är en förutsättning och vad skolsköterskan kan göra för barnen. Det framkom att skolsköterskor inte alltid får vetskap om barn som har en allvarligt fysiskt sjuk eller skadad förälder. Skolsköterskorna beskrev även att det framför allt är genom samtal med barnen som de kan ge sitt stöd. Resultatet visar på en vilja att hjälpa och vårda barnen men att förutsättningar inte alltid finns.

Bakgrund: Ett omvårdnadsvetenskapligt synsätt är att se människan som en enhet av kropp, själ och ande. Omvårdnad ska, enligt sjuksköterskans kompetensbeskrivning, utgå från en helhetssyn på människan. Trots detta försummas andlighet hos patienter på grund av bristande utbildning och förståelse av begreppet andlighet samt organisatoriska begränsningar. En vanlig uppfattning är att religion och andlighet ses som synonymer, trots att andlighet är ett vidare begrepp. Syfte: Att beskriva hur svårt sjuka patienter uttrycker sin andlighet. Metod: En litteraturöversikt av tio kvalitativa artiklar där analysen har inspirerats av innehållsanalys. Resultat: Svårt sjuka patienter uttrycker sin andlighet genom att vara i behov av relationer till sig själv, andra, Gud/Högre makt samt till naturen. Det uttrycks även genom att vara i behov av kunskap och information om sin sjukdom och behandling. Sökandet efter mening med livet uttrycks genom att patienterna finner mening genom relationer till andra och till Gud/Högre makt samt genom att hjälpa andra. Vid svår sjukdom uppstår tankar om livet och döden där en omvärdering av livet sker. Att känna hopp uttrycks genom en kamp för överlevnad eller som en kamp för att hinna uppnå mål i livet. Slutsats: Det råder oklarhet kring begreppet andlighet, vilket gör det svårt för sjuksköterskor att uppmärksamma andliga behov hos patienter. Andligheten är ett vidare begrepp än att endast innefatta religion och patienter uttrycker sin andlighet genom behov, att känna hopp och existentiella funderingar. Klinisk betydelse: Den här uppsatsen hoppas bringa viss klarhet i hur patienter uttrycker sin andlighet och då även vad patienterna applicerar på begreppet andlighet. Kunskapen om hur patienter uttrycker sin andlighet finns och behöver implementeras i utbildning och verksamhet. / Background: In Sweden, one nursing scientific approach is to view the human as a unity of body and spirit. Nursing should, according to The National Board of Health and Welfare, be based on a holistic approach, yet spirituality is neglected in the care of patients due to lack of education, difficulties in defining the concept of spirituality and organizational constraints. A common comprehension is that religion and spirituality are used interchangeably, although spirituality is a broader concept. Aim: To describe how severely ill patients express their spirituality. Method: A literature review of ten qualitative articles in which the analysis was inspired by content analysis. Findings: Severely ill patients express their spirituality through being in need of relationships with oneself, others, God / Higher Power and nature. Spirituality is also expressed by being in need of knowledge and information about their illness and treatment. The search for meaning in life is expressed by the patients to find meaning through relationships with others and with God / Higher Power, and through helping others. During severe disease thoughts about life and death occur and a reassessment of life takes place. The sense of hope is expressed by a fight for survival or as a fight to achieve goals in life. Conclusion: There is uncertainty about the concept of spirituality, making it difficult for nurses to pay attention to spiritual needs of patients. Spirituality is a broader concept than to just include religion, and patients express their spirituality through needs, to feel hope and existential issues. Implications for practice: This literature review might bring some clarity into how patients express their spirituality and how patients perceive the concept of spirituality. The knowledge about how patients express their spirituality already exists and needs to be implemented in education and in healthcare.

Bakgrund: Hälso- och sjukvårdslagen fick år 2010 en ny paragraf som resulterat i nya riktlinjer i flera av Sveriges landsting angående bemötandet av barn som anhöriga. Årligen förlorar 3361 barn en förälder på grund av svår sjukdom och detta kan resultera i en sämre fysisk och psykisk hälsa hos barnet. En ökad medvetenhet inom sjukvården skulle möjliggöra igenkännande och stöd till drabbade barn. Syfte: Att beskriva hur barn hanterar sin situation då en förälder är svårt sjuk och hur sjuksköterskan kan stödja barnet. Metod: En litteraturöversikt baserad på 13 studier med kvalitativ ansats. Resultat: Utifrån syftet presenterades fyra respektive tre underteman; Hur barn hanterar sin situation – ta på sig en vuxenroll, distraktion, känna kontroll genom information och att ta vara på det positiva; Hur sjuksköterskan kan stödja barnet – information, att involvera barnen och emotionellt stöd och förståelse. Slutsats: Det bör vara angeläget att sjuksköterskor har kunskap om hur barn hanterar sin situation när de har en svårt sjuk förälder och vad brist på stöd till dessa barn kan ge för konsekvenser i framtiden. Denna kunskap hos sjuksköterskor kan bidra till större uppmärksammande och bättre stöd till barn som anhöriga. Sjuksköterskor kan stödja genom information och delaktighet och på så vis minimera eventuell risk för framtida ohälsa hos barnen. Klinisk betydelse: Nästan all sjukvårdspersonal kan komma att möta barn som anhöriga till svårt sjuka föräldrar. Resultatet från studien borde även kunna tillämpas inom andra områden, till exempel då ett syskon, mor- eller farförälder är svårt sjuk. / Background: In 2010 the Health care law introduced a new statute that resulted in new guidelines for several of Sweden’s county councils regarding the treatment of children as dependants. Every year, 3361 children lose a parent due to severe illness, and this may result in a poorer physical and mental health of the child. An increased awareness by health care professionals would allow detection and support to these vulnerable children. Purpose: To describe how children cope with their situation when a parent is seriously ill and how the nurse can support the child. Method: A literature review based on 13 studies with a qualitative approach. Results: Based on the purpose, all together seven subthemes were presented: How children cope with their situation - taking on an adult role, distraction, feel in control through information and highlighting the positive; How the nurse can support the child - information, involve the children and emotional support and understanding. Conclusion: It should be important that the nurse has knowledge of how children handle the situation when they have a seriously ill parent, and what the consequences might be from the lack of support. This knowledge among nurses can contribute to better detection and support for these children. Nurses can support through information and participation, and thus minimize risk of future health problems among children. Clinical implications: Almost all healthcare professionals might encounter children of severely ill parents. The result from the study could also be applied in other areas, such as when a sibling or grandparent is severely ill.

Bakgrund: När hjärtat förlorar pumpkraft eller förmågan att fylla kamrarna tillräckligt med blod uppstår hjärtsvikt. Tillståndet är allvarligt och frekvensen av insjuknanden förväntas öka. I många fall är prognosen sämre än vid flera cancersjukdomar. Den palliativa vården är idag främst koncentrerad på avancerad cancer. Forskning visar på att patienter med svår hjärtsvikt har jämförbara upplevelser med de som insjuknat i avancerad cancer, men erhåller inte den vård som svårt cancersjuka får i ett palliativt skede. Syfte: Syftet var att belysa hjärtsviktssjuka patienters upplevelser av att vara sjuk i det palliativa skedet, för att med detta som grund utveckla god vårdkvalitet för denna patientgrupp. Metod: Systematisk litteraturstudie med kvalitativ ansats. Materialet analyserades enligt en kvalitativ innehållsanalys med inspiration från hermeneutisk vetenskapsteori. Resultat: Tre huvudkategorier med sex underkategorier framkom, vilka belyste hjärtsviktssjukas upplevelser av att vara sjuk i det palliativa skedet: Anpassningar efter sjukdomens konsekvenser, betydelsen av stöd samt osäkerhet inför framtiden. Slutsatser: Det kan ses svårigheter för hjärtsviktssjuka patienter att anpassa sig till livet som palliativt sjuk. Hjärtsviktspatienter har högre symtombelastning, är mer deprimerade och har sämre existentiellt välbefinnande i en jämförelse med svårt cancersjuka. Det finns därmed ett starkt behov att erbjuda palliativ vård även till denna patientgrupp.

Världen har en åldrande befolkning vilket innebär att kroniskt sjuka patienter i framtiden kommer attöka. Detta ställer krav på sjukvården att snabba på utvecklingsarbetet med digitala tjänster för att kunnastötta patienternas känsla av egenmakt, att de har kontroll och makt i sin vårdprocess. I detta arbete varsyftet att undersöka vilka strategier från IKT4PEM kan stötta egenskaper för egenmakt hos kronisktsjuka patienter. I denna studie har metoden som används varit fallstudie och genom intervjuer med fempatienter har empiri samlats in. Resultatet har sedan analyserats med hjälp av teori och ramverketinformations- och kommunikationsteknologi för egenmakt hos patienter (IKT4PEM) som används närdet ska designas digitala tjänster för att stötta egenmakt hos patienter. Från IKT4PEM var egenskaperoch strategier det centrala som analysen genomfördes utifrån. Det identifierades att alla egenskaper frånIKT4PEM var något patienterna i dagsläget kände på olika nivåer och hade olika behov av. Dessaegenskaper var kontroll, psykologisk hantering, självförmåga, förståelse, legitimitet och stöd. Genomanalysen identifierades det att patienterna idag inte kände sig delaktiga i sin vårdprocess och att de villedelta i designprocessen. Idag finns det några få tjänster främst för kommunikation mellan sjukvårdenoch patienter men det är något som behöver förbättras. Studien visade ett behov hos patienter avdigitala tjänster för att stötta deras känsla av egenmakt. Via digitala tjänster kan de få information ochstöttning att själva hantera sin sjukdom.

Abstract.Rosengren, Sandra och Wiveus, Åsa (2013). ”Kommer du att gråta när jag dör? En studie om hur personer som varit allvarligt sjuka som barn förhåller sig till utbildning i relation till döden och framtiden. Malmö: Malmö högskola.När ett barn drabbas av en allvarlig sjukdom kan det innebära att det under en längre tid inte kan deltaga i undervisningen på sin hemskola. I Skollagen (2010) finns det förklarat att barn som vårdas på sjukhus ska erbjudas undervisning på sjukhuset. Skollagens formulering tillsammans med ett historiskt perspektiv på utbildningens funktion påvisar bilden av att utbildning syftar till att säkra framtiden för samhället och för individen. Utbildningens möte med det sjuka barnets tankar kring sin sjukdom, sina rädslor och sin framtid formulerade vårt syfte. Således är syftet med studien att undersöka hur personer som varit allvarligt sjuka som barn resonerar kring att utbilda sig under sjukdomstiden, i relation till personens tankar om döden och framtiden. Materialet till studiens analys samlades in genom kvalitativa intervjuer med tre personer som tidigare varit allvarligt sjuka, samt med en förälder och en sjukhuslärare. Analysen visar att sjukhusskolan representerade något som intervjupersonerna ansåg var normalt, vilket visade sig vara det som inte förknippades med deras sjukdom. Intervjupersonerna upplever att de under sjukdomstiden inte ingått i skolans stora sammanhang och därför inte kunnat ta del av skolans normer och de jämnåriga kulturerna. Två perspektiv på utbildning lyftes. Ett där utbildning inte är nödvändig för att individens framtid ska säkras och ett annat som förmedlar en föreställning där utbildning sätts i samband med att som vuxen få, vad de anser är, ett bra arbete. I förhållande till intervjupersonernas osäkra framtid skapades deras rädslor. Intervjupersonernas egen vilja tillsammans med familjens sätt att förhålla sig till döden har avgjort vilka strategier som intagits för att mildra deras rädsla. Strategierna visade sig vara att fokusera på behandlingen och på att bli frisk. Denna strategi grundade sig i hur familjen förhöll sig till hoppet om en sjukdomsfri framtid.Nyckelord: Sjukhusskola, sjukdomstid, allvarligt sjuk, barn, cancer, utbildning, hopp, rädsla, framtid, döden. / English. When a child is suffering from a serious illness it may mean that they cannot participate in the education at their home school for a long period of time. The Swedish Education Act (Skollagen, 2010) explains that children in hospital care will be offered education in the hospital. The Education Act’s formulation along with a historical perspective on education indicates that the main purpose of education is to ensure the future of society and for the individual. The purpose of this study focuses on the sick child’s thoughts about their illness, their fears and their thoughts about the future discussed in relation to this image of education as future oriented. Thus, this study aims to examine how people who have been seriously ill as children conceive of the notion of educating themselves during their illness, in relation to the person’s thoughts about death and the future. The material for the analysis was gathered through interviews with three people who have been seriously ill, one parent and one hospital teacher. The analysis shows that the hospital school represented something that the respondents experienced as normal, which turned out to be something that is not associated with their disease. The respondents’ experience that they, because of the illness, were not included in the larger context of school and therefore could not take part in the school's norms and the peer cultures. Two perspectives were highlighted regarding education. One concerns the fact that education is not necessary to ensure the individual's future and another that conveys a notion that education is associated with getting (what the respondents considered) a good job as an adult. The respondents’ fears arose in relation to their uncertain future. Their own wills along with the family's way of relating to death decided the strategies taken to alleviate their fears. These strategies proved to be to focus on the treatment and becoming healthy. This strategy was based on how the family reacted to the hope of a disease-free future.Key words: Hospital school, time of disease, seriously ill, child, cancer, education, hope, fear, future, death.

När en förälder drabbas av en allvarlig fysisk sjukdom kan barn eller ungdomar som närstående uppleva det otryggt och oroligt. Sjuksköterskans ansvar kring barn och ungdomar som närstående består exempelvis av att fatta beslut för en ökad möjlighet till att återfå en god hälsa, antingen förbättra, bibehålla eller stödja människor i den aktuella situationen. Konsekvensen av bristande stöd till barn och ungdomar kan leda till att psykisk ohälsa utvecklas. Syftet i detta examensarbete var att belysa sjuksköterskans upplevelse vid möte med barn och ungdomar till föräldrar med allvarlig fysisk sjukdom. Metoden som används i examensarbetet är en litteraturöversikt enligt Friberg (2022, s. 185). Resultatet visar att sjuksköterskor upplever mötet med barn och ungdomar som närstående till en allvarligt fysiskt sjuk förälder som utmanande. Utmaningarna grundas i känslor av otillräcklighet och att hantera den egna sårbarheten. Kunskapsbrist beskrivs vara bidragande orsak till deras upplevelser. Genom att arbeta utifrån olika strategier upplever sjuksköterskor att det bidrar till betydelsefulla möten med barn och ungdomar, detta kan leda till att barnet eller ungdomen känner sig sedd och bekräftad. För att kunna möjliggöra en god vård och en trygghet för de närstående behöver sjuksköterskan få mer kunskap genom utbildning inom ämnet. Genom att se och bekräfta barn och ungdomar kan det även hjälpa föräldrarna hur de ska kommunicera med sina barn. Blir inte barnet eller ungdomen inkluderad i vården bidrar det till att lidandet ökar.