Andelen äldre i befolkningen ökar. Inom akutsjukvården idag vårdas allt fler multisjuka, sköra, äldre som har palliativa vårdbehov. Palliativ vård innebär att lindra lidande och främja livskvaliteten för patienter med progressiv obotlig sjukdom. Akutsjukvården som ingår i den allmänna palliativa vården ska kunna uppmärksamma när patienter är i behov av palliativ vård, förstå när döden är nära och genomföra brytpunktsamtal. Akutsjukvården ger palliativ vård av sämre kvalitet och sjuksköterskor känner sig oförberedda och obekväma i sin roll som ansvarig för en döende patient. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter som befinner sig i livets slutskede inom akutsjukvården. Metoden för studien var en kvalitativ intervjustudie där åtta sjuksköterskor från olika avdelningar på ett akutsjukhus intervjuades. En semistrukturerad intervjuguide användes med utgångspunkt från författarnas valda teoretiska ramverk de fyra hörnstenarna i palliativ vård. Som analysmetod på insamlade data användes en kvalitativ innehållsanalys med deduktiv ansats. I resultatet framkom att sjuksköterskorna upplever att det saknas samsyn i teamet kring målet med vården och att brytpunktsamtal med patient och närstående tas för sent. Sjuksköterskorna saknar verktyg för att kunna ge professionellt stöd till närstående och de har stark tilltro till medicinsk symtomlindring. Slutsatser som kan dras från studien är att den palliativa vården på akutsjukhuset är ojämlik då den bygger på personer och deras respektive kunskap och erfarenhet och inte på organisation och struktur. Det saknas sjukhusövergripande riktlinjer, rutiner och tydliga arbetssätt i att vårda patienter i livets slutskede.

Döden är ett kontroversiellt ämne som väcker starka känslor hos många människor. Syftet med föreliggande litteraturstudie var att undersöka sjuksköterskors upplevelser i samband med omvårdnaden av den döende patienten och hur sjuksköterskan hanterar sina upplevelser. Litteratursökning gjordes i sex databaser. 12 vetenskapliga artiklar granskades och resultatet visade att sjuksköterskors upplevelser är av både positiv, styrkande art och av negativ, energikrävande art. Resultat uppkom även om sjuksköterskans förhållningssätt till yrkesrollen och hantering av upplevelser. Genomgående uppvisas ett stort behov av handledning i yrkesrollen. / Death is a controversial subject and arises strong emotions in many human beings. The purpose of the present literature review was to examine nurses´ experiences during the care of dying patients and how nurses handle these experiences. Search for literature were done in six databases. Twelve scientific articles were studied and results show that nurses have experiences of both positive (strengthening) and a negative (draining energy) kind. We discovered how nurses acted based on there professional role and how they dealt with experiences. A recurring theme is the significant need for supervision in there professional role.

Bakgrund: Palliativ vård definieras som hälso- och sjukvård med syfte att lindra lidande och främja livskvaliteten för patienter med progressiv, obotlig sjukdom eller skada. Palliativ vård omfattar holistiskt synsätt på patienter som inkluderar fysiska, psykiska, sociala och existentiella behov samt känslomässiga aspekter av vård och involverar både anhöriga och patienter. Palliativ vård är tidskrävande, vilket medför etiska utmaningar för sjuksköterskor och påverkar den vård som ges till patienterna.Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskors upplevelser av etiska utmaningar inom palliativ vård.Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats har genomförts baserade på 12 studier med totalt 221 medverkande legitimerade sjuksköterskors upplevelser av etiska utmaningar inom palliativ vård. Sökningarna gjordes i databaser CINAHL och PubMed, artiklarnas kvalitet granskades med hjälp av SBU:s granskningsmall. Resultat: I resultatet identifierades sju teman: Etiska utmaningar kring patientens autonomi och självbestämmande, Etiska utmaningar kring anhörigas involvering och stöd, Etiska utmaningar kring kommunikationen, Etiska utmaningar kring beslut om livsuppehållande åtgärder, Etiska utmaningar kring andliga och kulturella behov, Etiska utmaningar kring sjuksköterskornas känslomässiga belastning, Etiska utmaningar i samverkan med annan personal. Slutsats: Kommunikationsutmaningar och samarbetsproblem inom vårdteam påverkade också omvårdnad av palliativa patienter. Förbättrad kommunikation, tydligare riktlinjer och ökat stöd var påpekat av sjuksköterskor som behov för att säkerställa en mer patientcentrerad och etiskt hållbar palliativ vård.Nyckelord: Etiska utmaningar, komfort, kommunikation, palliativ vård, sjuksköterskors upplevelser. / Background: Palliative care is defined as health care division with the aim of alleviating suffering and promoting quality of life of patients with progressive, incurable disease or injury. Palliative care encompasses a holistic view of the patients that includes physical, psychological, social and existential needs as well as emotional aspects of care and involves both patients and their relatives. Palliative care can be time demanding, which poses ethical challenges for nurses and affects the care given to patients. Aim: This literature review aimed to illuminate nurses’ experiences concerning ethical challenges in the context of palliative care.Method: A literature study with a qualitative approach was performed based on 12 qualitative primary studies which included a total of 221 registered nurses' experiences of ethical challenges in palliative care. The searches were made in databases CINAHL and PubMed, quality checked using SBU's review template. Result: Seven main themes were identified in the results: Ethical challenges regarding the patient's autonomy and self-determination, Ethical challenges regarding the involvement and support of relatives, Ethical challenges regarding communication, Ethical challenges regarding decisions about life-sustaining measures, Ethical challenges regarding spiritual and cultural needs, Ethical challenges regarding the nurses' emotional burden, Ethical challenges in collaboration with other personal. Conclusion: Nurses in palliative care faced ethical challenges regarding patient autonomy and well-being, communication and collaboration. Communication challenges and collaboration problems within care teams also affected care of palliative patients. The nurses believed that improved communication, clearer guidelines and increased support are needed to ensure more patient-centred and ethically sustainable palliative care. Keywords: Comfort, communication, ethical challenges, nurses' experiences, palliative care.

Bakgrund: Inom det kirurgiska specialistområdet vårdas både elektiva, akuta och palliativa patienter. Det finns forskning som beskriver sjuksköterskors upplevelser av att vårda akuta och palliativa patienter var för sig. Det finns dock begränsad forskning kring sjuksköterskors upplevelser av att vårda akuta, elektiva och palliativa patienter samtidigt, på samma avdelning. Syfte: Beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda elektiva, akuta och palliativa patienter samtidigt på en kirurgavdelning. Metod: Kvalitativ intervjustudie med sju sjuksköterskor. Data analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom två huvudkategorier, med tre subkategorier till respektive huvudkategori. Under huvudkategorin; Patientvariationer skapar stimulans och ställer krav beskrivs patienternas varierade omvårdnadsbehov, betydelsen av anpassning samt arbetstillfredsställelse. Under huvudkategorin; Arbetsmiljöns påverkan på vård och hälsa beskrivs den pressade arbetsmiljön, behov av prioritering samt känsla av otillräcklighet.  Konklusion: Att vårda akuta, elektiva och palliativa patienter samtidigt beskrivs som varierade och lärorikt. Samtidigt ställer det krav på att anpassning. Vidare skapar den höga arbetsbelastningen behov av att prioritera. Prioriteringen leder till att vissa delar av omvårdanden och patientgrupper blir lidande. Resultaten visar också att det är särskilt svårt att vårda palliativa patienter på en botande avdelning. / Background: Within the surgical specialist care, both elective, acute, and palliative patients are cared for. There is research that describes nurses' experiences of caring for these patients separately. However, there is limited research on nurses' experiences of caring for these groups of patients simultaneously. Aim: Describe nurses' experiences of caring for elective, acute and palliative patients simultaneously in a surgical ward. Method: Qualitative interview study with seven nurses. The data was analyzed through qualitativecontent analysis. Findings: The results revealed two main categories, with three subcategories belonging to each main category. The main category: Patient variations create stimulation and set requirements gives a description of the patients' varied nursing needs, the importance of adaptation and job satisfaction. The main category: The impact of the work environment on care and health, describes the pressured work environment, the need for prioritization and the feeling of inadequacy. Conclusion: Caring for acute, elective and palliative patients simultaneously is described as varied and instructive. At the same time, it requires adaptation. Furthermore, the high workload creates the need to prioritize, which leads to the suffering of certain parts of the care and patient groups. The results also suggest that it’s particularly difficult to care for palliative patients in a curative ward.

Bakgrund: Sverige är idag ett mångkulturellt samhälle. Det är viktigt för sjuksköterskor att ha en djup förståelse och kunskap om olika kulturer för att kunna möta den kulturella mångfald som de kan träffa på i det dagliga arbetet. Den kulturella kompetensen är avgörande för att kunna erbjuda den bästa möjliga omvårdnaden till alla patienter, oavsett deras kulturella bakgrund och etnicitet. Syftet: Att beskriva sjuksköterskors upplevelse av kulturell mångfald i palliativ omvårdnad av patienter i livets slutskede. Metoden:  Litteraturstudie baserad på 10 vetenskapliga kvalitativa artiklar. Resultatet: Sjuksköterskor upplevde flera utmaningar i samband med vårdandet av patienter med en annan kulturell bakgrund. Bristen på utbildning i de kulturella frågorna påverkade vården mest och upplevdes problematiskt för sjuksköterskorna som önskade bättre utbildning och djupare förståelse för de kulturella skillnaderna. Slutsatsen: Slutsatsen är att de kulturella skillnaderna upplevdes också problematiska av patienter och anhöriga när sjuksköterskorna inte hade adekvat kunskap. Bristen i kommunikation och språkbarriärer upplevdes också vilket gjorde att de använde sig av kreativa lösningar så som tolktjänster och språklinjer. / Background: Today Sweden is a multicultural society. It is important for nurses to have a deep understanding and knowledge about diverse cultures so they can meet the cultural needs and diversity that they may encounter in their daily work. The cultural competence is crucial to have for being able to offer the best possible care to all patients, regardless of their cultural background and ethnicity. Aim: The purpose with this thesis is to describe nurses experience of the cultural diversity in palliative care of patients at the end-of-life care. Method: A literature study based on 10 scientific qualitative articles. Result: Nurses experienced several challenges in caring for patients with a different cultural background. The lack of training in the cultural issues influenced care most and was perceived as problematic for the nurses who wanted better training and deeper understanding in the cultural differences. Conclusion: The conclusion is that the cultural differences were also perceived as problematic by patients and relatives when the nurses did not have the adequate knowledge. The lack of communication and language barriers was also experienced, wish made them use creative solutions such as interpreter services and language lines.

Inom hälso- och sjukvårdssektorn, särskilt på akutmottagningar är arbetsrelaterad stress en framträdande problematik där sjuksköterskor står i frontlinjen. Sjuksköterskors professionella identitet grundar sig på principerna om personcentrerad vård, ett holistiskt synsätt samt tillämpning av evidensbaserad kunskap. Emellertid kan professionens kärnkompetens hämmas av de påfrestningar som uppkommer till följd av höga arbetskrav och bristande kontroll på arbetsplatsen. Dessa faktorer inverkar negativt på sjuksköterskors fysiska och psykiska hälsa och kan leda till sjukskrivningar samt innebär risker för patientsäkerheten. Syftet med denna föreliggande studie var att belysa sjuksköterskors upplevelser av arbetsrelaterad stress inom somatiska akutmottagningar genom en litteraturöversikt utifrån 11 empiriska kvalitativa artiklar. I litteraturöversiktens resultat framkom 3 huvudteman; Upplevda stressorer, Konsekvenser av stress och Hanteringsstrategier för arbetsrelaterad stress med ytterligare 12 underliggande subteman. De stressorer som sjuksköterskor upplevde hade sitt ursprung i flera faktorer varav hög arbetsbelastning och fysisk arbetsmiljö var främsta orsakerna till arbetsrelaterad stress och ohälsa. Sjuksköterskorna inom akutmottagningen upplevde att deras hälsa och patientsäkerhet påverkades negativt. För att förbättra sjuksköterskors arbetsmiljö krävs en effektiv ledning som tar hänsyn till sjuksköterskors hälsa och arbetsförhållanden. Dessutom är det av vikt att implementera olika hanteringsstrategier för att motverka uppkomsten av arbetsrelaterad stress. En hållbar utveckling inom hälso- och sjukvården kräver en sund arbetsmiljö som gynnar både sjuksköterskor och patienter.

Bakgrund: Allt fler människor drabbas av cancer, vilket innebär att sjuksköterskor någongång under sin karriär kommer att stöta på patienter med cancer. Sjuksköterskor har en storroll gällande smärtlindring hos patienter med cancer, däremot beskrivs en bristande kunskapgällande detta hos sjuksköterskor. Genom att utföra en allmän litteraturöversikt baserat påvetenskapliga artiklar som beskriver grundutbildade sjuksköterskors upplevelse av attsmärtlindra patienter med cancer inom hälso-och sjukvården kan det belysa eventuella hindereller svårigheter som i sin tur kan skapa förbättringar för den smärtlindring somsjuksköterskor ger. Syfte: Syftet var att belysa grundutbildade sjuksköterskors upplevelser av att smärtlindrapatienter med cancer inom hälso- och sjukvården. Metod: Allmän litteraturöversikt med induktiv ansats som baserats på åtta kvalitativa artiklaroch en artikel med mixad metod där det kvalitativa resultatet användes. Artiklarnakvalitetsgranskades enligt SBU:s bedömning av studier med kvalitativ forskningsmetodik ochanalysen genomfördes enligt Fribergs dataanalys. Resultat: De tre huvudkategorierna som presenteras är otillräcklig kunskap, svårt att göra rättoch utmaningar vid kommunikation. Dessa mynnar sedan ut i underkategorierna ett dåligtsjälvförtroende av att inte ha tillräcklig kunskap om smärtlindring av patienter med cancer, enovisshet om den tillämpade smärtlindringen är evidensbaserad, svårt att ge tillräckligsmärtlindring, rädsla att skapa ett opioidberoende hos patienten, utmaningar vidkommunikation mellan sjuksköterska och patient och utmaningar vid kommunikation mellanvårdpersonal. Slutsats: Otillräcklig kunskap, svårt att göra rätt och utmaningar vid kommunikation bidrartill att god smärtlindring med god kvalitet riskeras att utebli. Utbildning inom ämnet kanbidra till att minska hindren och öka möjligheterna för god och effektiv smärtlindring förpatienter med cancer.

Bakgrund: Sjuksköterskans roll inom den akuta verksamheten är att se till att de mest allvarliga sjukdomstillstånd prioriteras först. När barn behöver akutsjukvård behöver sjuksköterskan bemöta barnet på deras nivå och anpassa sitt förhållningssätt. Bedömning av barn ser olika ut då barn är under ständig utveckling och tillväxt. Delaktighet behöver främjas för barnet och föräldrarna i akuta situationer vilket inte alltid är möjligt. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att bemöta och bedöma akut sjuka barn. Metod: En integrerad sammanställning baserad på kvalitativa artiklar med induktiv ansats. Resultat: Tema: Förhållningssätt vid första mötet med barn i akut skede. Subtema: Osäkerhet och stress, skapa trygghet, förtroende och vara ärlig samt föräldrars involvering i akutsjukvård. Tema: Utföra bedömningar. Subtema: Anpassa sig efter barnet, barn som inte utvecklat talförmåga och kunskap, utbildning och erfarenhet. Konklusion: Varje enskilt barn måste bemötas individuellt enligt deras villkor. Sjuksköterskors bemötande till akut sjuka barn måste vara anpassat efter barnet. Osäkerhet och stress är någonting sjuksköterskor inte kommer undan. Mer utbildning, kunskap ocherfarenheter är nödvändigt för att skapa bästa möjliga förutsättningar för att vårda akutsjuka barn. / Background: The nurse's role within the emergency department is to ensure that the most serious medical conditions are prioritized first. When children need emergency medical care, the nurse needs to respond to the child at their level and adapt her approach. Assessment of children looks different as children are constantly developing and growing. Participation needs to be promoted for the child and the parents in emergency situations, which is not always possible. Aim: To describe nurses' experiences of treating and assessing acutely ill children. Method: An integrated compilation based on qualitative articles with an inductive  approach. Findings: Theme: Approach at the first meeting with children in an acute stage. Subtheme: Uncertainty and stress, creating security, trust and being honest and parents' involvement in emergency medical care. Theme: Making assessments. Subtheme: Adapting to the child, children who have not developed speech skills and knowledge, education and experience. Conclusion: Each individual child must be treated individually according to their conditions. Nurses' treatment of acutely ill children must be adapted to the child. Uncertainty and stress are something nurses cannot escape. More education, knowledge and experience is necessary to create the best possible conditions for caring for acutely ill children.

Intensivvårdstransporter av kritiskt sjuka patienter inom och mellan sjukhus är en kritisk procedur inom omvårdnad som ställer höga krav på kunskap och beredskap hos sjuksköterskorna för att säkerställa patientsäkerhet och välbefinnande. Denna studie syftade till att undersöka sjuksköterskors upplevelse av att transportera kritiskt sjuka patienter under transport. Studien är en litteraturöversikt med systematiskt ansats där totalt tio kvalitativa studier inkluderades. Texten analyserades med hjälp av Bernards (1991) tematiska innehållsanalys från Bettany-Saltikov & McSherry (2016) egna tolkning. De inkluderade artiklarna granskades med hjälp av Caldwell et al (2011) (Bilaga. Resultatet visade att sjuksköterskorna upplevde stress, oro och ansvar men även en stark yrkesstolthet där de kunde utvecklas i sin profession. Studien belyser behovet av utbildning för att sjuksköterskorna ska kunna hantera de utmaningar de ställs inför då de transporterar kritiskt sjuka patienter. / Transportation of critically ill patients intra- or interhospital are a critical procedure in nursing which requires a high level of knowledge and preparedness to ensure patient safety and well-being. This study aimed to explore nurse´s experience of transporting critically ill patients. The study is a literature review with a systematic approach, where a total of ten qualitative studies were included. The text was analyzed using Burnard’s (1991) thematic content analysis from Bettany-Saltikov & McSherry´s (2016) interpretation. The included articles were reviewed using Caldwell et al (2011). The results showed that nurses experienced stress, worries & concern, and responsibility, but also professional pride and a feeling of development. The study highlights the need for education so that nurses can face different challenges they will meet during transportation of critically ill patients.

Bakgrund: Delirium har en utbredd förekomst inom olika vårdmiljöer, särskilt på intensivvårdsavdelningar. Detta kan leda till flera negativa konsekvenser, inklusive förlängda vårdtider på intensivvårdsavdelningen och i sjukhusmiljön. Syftet: med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda vuxna patienter med intensivvårdsdelirium. Metoden: för detta var en litteraturstudie som genomfördes enligt Polit och Becks niostegsmodell. Studien baserades på 18 kvalitativa artiklar som analyserades med Braun och Clarkes tematiska analys. Resultat: författarna identifierade två teman: att identifiera och behandla delirium, samt att möta utmaningar och osäkerhet i vården av patienter med delirium. Sex subtema delades sedan in i bedömningsinstrument för att identifiera delirium, utmaningar med läkemedelsbehandling och omvårdnadsåtgärder vid ickeläkemedelsbehandling, bristande kunskap, vikten av att optimera vårdmiljö och kommunikationssvårigheter. Detta ledde fram till slutsatserna att det fanns brister i bedömningen av intensivvårdspatienter med delirium delvis på grund av tidsbrist och kunskapsbrist. Läkemedelsbehandling användes i stor utsträckning vilket ledde till mer övervakning och tillsyn i stället för att använda icke-läkemedelsbehandlingsåtgärder. Tillräckligt med kunskap om delirium saknades och behov av mer utbildning efterfrågades för att öka kompetensen kring deliriumvård. Miljön påverkade arbetet och modifiering av miljön skapades för en tryggare arbetsplats och för att förebygga delirium / Background: Delirium is widespread in various healthcare settings, particularly in intensive care units (ICUs). This condition can lead to several negative consequences, including prolonged stays in the ICU and the hospital. Aim: The study aimed to describe nurses' experiences of caring for adult patients with ICU delirium. Method: A literature review was conducted following Polit and Beck's nine-step model. The study was based on 18 qualitative articles analyzed using Braun and Clarke's thematic analysis. Results: The authors identified two main themes: identifying and treating delirium and facing challenges and uncertainties in caring for patients with delirium. Six sub-themes were categorized into assessment tools for identifying delirium, challenges with pharmacological treatment and nursing interventions for non-pharmacological treatment, lack of knowledge, the importance of optimizing the care environment, and communication difficulties. The conclusions drawn were that there were deficiencies in the assessment of ICU patients with delirium, partly due to time constraints and lack of knowledge. Pharmacological treatment was extensively used, leading to more monitoring and supervision instead of utilizing non-pharmacological treatment measures. Adequate knowledge about delirium was lacking, and more education was needed to increase competence in delirium care. The environment impacted the work, and modifications were made to create a safer workplace and prevent delirium.