Bakgrund: All sjukvård i Sverige styrs av Hälso-och sjukvårdslagen [HSL]. Under vissa omständigheter kan denna lag behövas kompletteras med Lagen om psykiatrisk tvångsvård [LPT]. Dessa personer vårdas inom psykiatrisk slutenvård. Omvårdnadens syfte är att patienten samtycker till vården och tvångsvården kan över gå till frivillig vård. Dessa personers problematik är dock ofta komplex och omvårdnaden upplevs innebära många svårigheter för sjuksköterskorna. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter och upplevelse av omvårdnad i samband med LPT-vård inom sluten psykiatrisk vård. Metod: Empirisk kvalitativ studie med deskriptiv design. Studien baseras på sju semistrukturerade intervjuer med sjuksköterskor. Dessa analyserades med manifest innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade att en förutsättning för att uppnå målet med tvångsvården genom omvårdnad var att skapa en allians med patienten. Kommunikation som innefattade individuellt anpassad information var en nyckelfaktor till alliansskapande. Omvårdnadsarbetet innefattade samverkan och sjuksköterskorna upplevde ett behov av kompetensutveckling. Slutsats: Sjuksköterskor upplever att omvårdnad enligt LPT är en utmaning och sammankopplat med flertalet svårigheter. Erhålls kompetens, tid för reflektion och trygghet i arbetsgruppen ses dock inte omvårdnaden som en omöjlighet utan kan upplevas som positivt för både den som vårdar och för den som vårdas. / Background: All health care in Sweden is governed by the Health Care Act. Under certain circumstances, this law needs to be supplemented with the Compulsory mental care act. These people cared for within psychiatric inpatient care. Nursing aim is that the patient agrees to care and compulsory care may go to voluntary treatment. These people's problems are often complex and the nursing care experienced many difficulties. Aim: To describe nurses’ caring and experiences for patients under compulsory mental care act within psychiatric inpatient care. Method: Empiric qualitative study with descriptive design. The study is based on seven semi-structured interviews with nurses. These were analysed with manifest content analysis. Result: The results showed that a prerequisite for reach the goal of compulsory care through nursing was to establish alliance with the patient. Communication that included individualized information was a key factor to alliance building. Nursing included collaboration and nurses experienced a need for skills development. Conclusion: Nurses experiencing that caring according to compulsory mental care act is a challenge and is linked to a number of difficulties. Obtained competence, time for reflection and perceived safety in the working group does not care felt as an impossibility, but could be experienced as positive for both the caring and the cared for.

Background: Sweden has developed to a country with great ethnic variation. Previous research shows that knowledge about the patient’s ethnicity is important for the quality and it’s the nurse’s responsibility to ensure that the patient gets god care regarded what ethnicity the patients belong to. Research shows that patients with different ethnicity then the majority has a larger ability to develop illness. Purpose: To describe nurse’s experiences of caring for patients with different ethnicity. Method: A systematic literature review with descriptive syntheses. Results: The result showed that communication barriers, ethnic collision and lack of recourses is the greatest challenge for nurses to provide transcultural care. But at the same time nurse’s experienced that they evolved in a professional level when they experienced that their awareness of the importance of ethnicity as a key too holistic acre. That knowledge got better when they cared for patients with another ethnicity. Conclusion: Nurse’s experienced that it’s challenging to provide god care to patients with different ethnicity. Knowledge of transcultural care is an important key to holistic care. The nurse’s experienced that more knowledge about transcultural care and more recuses in form of time, education and access to professional interpreter as important elements to reach the goal to provide good and individualized care.

Cancer kan drabba alla, oavsett kön eller ålder. När sjukdomen ej längre är kurativ och döden blir förutsägbar så bedöms patienten vara i sent palliativt skede. Sjuksköterskor möter dessa patienter samt deras närstående vid olika instanser i vården där det krävs ett palliativt förhållningssätt och goda kunskaper kring en förebyggande omvårdnad i livets slutskede. Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med cancer i livets slutskede. En litteraturöversikt enligt Fribergs metod genomfördes och baserades på tolv vetenskapliga artiklar, alla kvalitativa. Sökningarna gjordes i databaserna CINAHL Complete och PubMed. Utifrån resultatet i artiklarna identifierades likheter som resulterade i teman och subteman. Analys av artiklarna resulterade i fyra huvudteman, Tillhörighet, Meningsfullhet och personlig utveckling, Behov av stöd och Stress. Två subteman framkom även; Meningslöshet ochRädsla. Styrkor och svagheter i metoden såsom eventuell förförståelse och tillvägagångssätt diskuteras genom arbetet. I resultatdiskussionen är det tidigare forskning som berör sjuksköterskors upplevelser, författarnas egna reflektioner samt Watsons teori om mänsklig omsorg med två caritativa processer; ett kärleks och omsorgsfullt sinnelag – att bry sig om samt att vara autentiskt närvarande som ligger till grund för diskussionen. / Cancer can affect everyone regardless of gender or age. When the disease no longer is curable and death is inevitable the patient is then assessed to be in a late palliative stage. Nurses´ meet these patients and their close relatives at various care instances where a palliative approach and good knowledge about preventive care in the end of life is required.  The aim of this study was to illustrate nurses´experiences caring for patients with cancer at end of life.  A literature review according to the method of Friberg was conducted and based on twelve scientific articles, all qualitative. The articles were published between 2008 and 2018. The searches were completed in the CINAHL complete and PubMed databases. Similarities in the results of the articles were identified and categorized in to themes and sub themes. Analysis of the articles resulted in four main themes, Affiliation, Meaningfulness and personaldevelopment, Need of support and Stress. Two sub themes also emerged; Meaninglessness and Fear. Strenghts and weaknesses of the method such as preunderstanding and approach will be discussed and the basis of the result discussion will include; previous research regarding nurses` experiences, the authors’ reflections and Watsons theory of human care including two of the caritive processes; a loving and caring mind-caring and to be present autenticly.

Bakgrund: Psykisk ohälsa växer världen över. Patienter med psykisk ohälsa behöver även vård för fysiska åkommor. På grund av denna samsjuklighet och den ökade psykiska ohälsan bland befolkningen ökar patienter med psykisk ohälsa inom den somatiska vården. Tidigare forskning visar att patienter med psykisk ohälsa undviks inom somatisk vård och att de upplevde maktlöshet. Patienter med psykisk ohälsa upplevde stigmatiserande attityder som påverkade den så viktiga relationen i omvårdnaden negativt. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors upplevelser av och attityder till att vårda patienter med psykisk ohälsa inom somatisk vård. Metod: En litteraturöversikt innehållande femton vetenskapliga artiklar. Artiklarna söktes i databaserna Cinahl, Pubmed och PsycInfo. Artiklar som valdes till litteraturöversikten är etiskt godkända eller där författarna till studierna gjort etiska överväganden. Artiklarna för denna litteraturöversikt erhåller medel till hög kvalité efter kvalitetsgranskning. Artiklarnas resultat analyserades av författarna och sorterades in i kategorier utifrån skillnader och likheter. Resultat: Fyra huvudkategorier hittades: känslor som sjuksköterskor upplever, sjuksköterskors upplevelser av brist på kunskap som påverkar omvårdnaden av patienter med psykisk ohälsa, sjuksköterskors negativa attityder i omvårdnaden av patienter med psykisk ohälsa och sjuksköterskors upplevelser av brister i arbetsmiljön. Slutsats: Sjuksköterskorna upplevde olika svårigheter och negativa attityder i mötet med patienter med psykisk ohälsa inom den somatiska vården och detta kan tyda på en kunskapsbrist. Med mer kunskap om patienter med psykisk ohälsa kan sjuksköterskor uppleva sig säkrare och tryggare i omvårdanden av dessa. Det finns känslor som osäkerhet, rädsla och frustration hos sjuksköterskorna i mötet med patienterna och som många gånger leder till negativa attityder. Genom utökad kunskap kan sjuksköterskors känslor av trygghet i omvårdanden förbättras och det kan då leda till positivare attityder till patienter med psykisk ohälsa. / Background: Mental illness is increasing all over the world. Patients with mental illness also need treatment for physical affections. Because of this comorbidity and the increasing mental illnesses amongst the population, the number of patients with mental illness within somatic care increase. Previous research shows that patients with mental illness are avoided within somatic care and experience feelings of impotence. Patients with mental illness experience stigmatizing attitudes that had a negative impact on the important caregiving relation. Aim: The aim was to illustrate nurses’ experience of and attitudes caring for patients with mental illness within somatic care. Method: An outline containing fifteen scientific articles. The articles were searched for in the databases Cinahl, Pubmed and PsycInfo. The chosen articles for the literature review are ethically approved or that the authors of the studies made ethical consideration. The articles for this literature review achieve means with high standard after quality review. The result of the articles was analysed by the authors and sorted into categories based on similarities and differences. Results: Four main categories were found: emotions that nurses’ experience, nurses’ experiences of lack of knowledge that effects the care of patients with mental illness, nurses’ negative attitudes in care towards patients with mental illness, nurses’ and nurses’ experience of deficiency in the working environment. Conclusion: Nurses experienced different difficulties and negative attitudes caring for patients with mental illness within the somatic care and that might be a lack of knowledge. With more competence about patient with mental illness the nurses may experience more security and confidence in the care. Nurses’ emotions were insecurity, fear and frustration meeting with patients and that lead to negative attitudes. Expanded knowledge may give nurses confidence in care for this patients and that may lead to more positive attitudes to patients with mental illness.

Syfte: Studiens syfte var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av gåronden med fokus påinformation, patientens integritet och delaktighet.Metod: Deskriptiv design med kvalitativ ansats. Åtta omvårdnadsansvariga sjuksköterskor påtvå kirurgavdelningar intervjuades. Datainsamlingen gjordes med semistrukturerade intervjuersom bearbetades med kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Information var en stor del av gåronden och kunde både lyfta och sänka gåronden.Patienternas delaktighet och möjlighet till ett eget val beskrevs. Sjuksköterskorna beskrev hurpatienternas integritet kan både bevaras och kränkas under gåroden samt vilka fel somuppkommer.Diskussion: Sjuksköterskorna upplevde att information till patienterna som de förstod var enviktig del av gåronden. Att bevara patienternas integritet under gåronden ansågs varavårdpersonalens uppgift och i många fall enbart sjuksköterskornas. Att patienterna blirdelaktiga under gåronden beskrevs av sjuksköterskorna som både patienternas ochvårdpersonalens ansvar.Slutsats: Samtliga intervjuade sjuksköterskor upplevde att informationen under gåronden varviktigt och att patienten förstod den information som ges. Att patienterna gavs och togmöjligheten till att vara delaktiga var både vårdpersonalens och patientens ansvar.Sjuksköterskorna ansåg det viktigt att arbeta för att skydda patienternas integritet och värnaom privat information / Purpose: The purpose of the study was to describe nurses’ experience of the bedside roundfocusing on information, integrity and patients participation.Method: Descriptive design with qualitative approach. Eight nurses in two different surgicaldepartments were interviewed. The data collection was done with semi-structured interviewmethod and analyzed using qualitative content analysis.Findings: Information is a crucial part of the bedside round and could both improve anddegrade it. They describe how patients privacy can both be preserved and impaired during thebedside round, patients participation and opportunity to make a choice.Discussion: The nurses felt that understandable information to the patients was an importantpart of the bedside round. That the patients were involved in the bedside round was describedby nurses as both patients and healthcare staffs’ responsibilities. To preserve patient privacyduring bedside round considered often to be nurses’ task.Conclusion: The nurses felt that information during the bedside round was important and thatthe patient understood the information that was given to them. That patients’ were given andhad the opportunity to be involved were both staffs and the patients’ responsibility. Thenurses felt that it was important to work for the patients' privacy and to protect the patients’private information.

No description available.

Bakgrund: Att få diagnosen bröstcancer sätter hela tillvaron på spel, särskilt för ungakvinnor i fertil ålder, då de ofta befinner sig i en komplex livssituation. Syfte: Syftet meddenna studie är att beskriva sjuksköterskors erfarenheter och upplevelser av vad som ärviktigt i omvårdnaden av unga kvinnor som drabbats av bröstcancer. Metod: Kvalitativmetod med halvstrukturerade forskningsintervjuer, enligt Kvale och Brinkmann haranvänts. De transkriberade intervjuerna har analyserats med kodning, meningskoncentreringoch meningstolkning. Resultat: Omvårdnaden av unga kvinnor med bröstcancer skiljer siginte från andra patientgrupper. Även om alla patienter ska behandlas på lika villkor, skaomvårdnaden individanpassas. Viktiga delar, exempelvis djupa samtal, upplevs som svåra iomvårdnaden och hänvisas till andra yrkesgrupper. Dock betonar sjuksköterskorna viktenav dessa samtal för att få en relation till patienterna. Diskussion: Vårdrelationen är viktigför att få tillgång till vad patienterna anser vara viktigt i omvårdnaden. Utan den är det intemöjligt att ge patienterna rätt stöd. Vårdandet bör vara individanpassat eftersomupplevelsen av hälsa är subjektiv. Sjuksköterskorna verkar ovana att reflektera över sigsjälva och sina erfarenheter, något som speglas i deras ovilja att diskutera känsliga ämnen. / Background: Being diagnosed with breast cancer is an overwhelming experience,especially for young women of childbearing age, because they often find themselves in acomplex life situation. Aim: The aim of the study was to describe nurses’ experiences ofwhat is important in caring for young women with breast cancer. Method: The data wascollected by semi-structured qualitative interviews according to Kvale and Brinkmann. The transcribed interviews have been analyzed to understand their meaning. Results: Caring ofyoung women with breast cancer do not differ from other patient groups. Although allpatients should be treated on equal terms, caring should be individualized. Importantelements, such as deep conversations, are perceived as difficult in caring and referred toother professionals. However, the nurses stress the importance of these conversations to geta relationship with the patients. Discussion: A caring relationship is important in order toget access to what patients considers important in caring. Without a caring relationship, it isimpossible to give the patients the right support. Caring should be individualized becausethe perception of health is subjective. The nurses seem unfamiliar with self reflection whichshows in their unwillingness to discuss sensitive topics.

SAMMANFATTNING Många av de som avlider i Sverige idag, avlider på sjukhus, eller tillbringar dagar på sjukhus sitt sista år i livet. På en medicinavdelning vårdas personer med många olika diagnoser och multisjuka äldre. Sjuksköterskor som arbetar på medicinavdelning möter därför många personer som är i behov av palliativ vård. Vården på en medicinavdelning är oftast kurativt och akut inriktad, och den palliativa vården kan därför lätt hamna i skymundan. Värdegrunden i den palliativa vården innefattar närhet, helhet, kunskap och empati. Allmän palliativ vård ska kunna ges till alla patienter som är i behov av det. För att skapa en god palliativ vård krävs att vårdpersonal arbetar förebyggande och åtgärdar symtom i ett tidigt skede. När god omvårdnad, empati, trygghet och medicinska kunskaper finns att tillgå kan den palliativa vården bli en naturlig fortsättning på den vård personen fått innan. På medicinavdelning får sjuksköterskan ta ett stort ansvar gällande den palliativa vården, då de är närmast patienten och träffar dem ofta. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda personer i behov av palliativ vård på medicinska vårdavdelningar. Metoden för studien var en kvalitativ intervjustudie och sju stycken sjuksköterskor på medicinavdelning intervjuades. För analysen av den insamlade datan användes en kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom tre kategorier; Det komplexa i att vara professionell i vården av personer i behov av palliativ vård, Förutsättningar för att kunna ge en god palliativ vård och Hinder för att kunna ge en god palliativ vård. I studien framkommer att det finns en vilja att vara nära personen men även ett behov av att hålla distans för att själv behålla hälsan och balans. Sjuksköterskan upplever att hon har ett stort ansvar gällande den palliativa vården på avdelning. Bekräftelse från patient och närstående upplevs som viktigt för att veta att arbetet är utfört på ett bra sätt. Sjuksköterskorna beskrev tiden som viktig för att kunna ge en god palliativ vård. När personen i behov av palliativ vård fick kontinuitet, en plan och helhetssyn gav det sjuksköterskorna en känsla av att ha kunnat ge en god palliativ vård. Det är även viktigt att ha kunskap och erfarenhet inom palliativ vård för att ge sjuksköterskan, patient och närstående trygghet. Stöd från kollegor och specialiserat team var också en förutsättning. Organisationen gällande exempelvis resursbrist, och en miljö som inte var anpassad efter behoven, var något som många av sjuksköterskorna upplevde som ett hinder. Kunskapsbrist och erfarenhet saknades ibland och upplevdes som ett hinder i att ge en god vård. Detta kunde även leda till en upplevelse av att fel beslut togs gällande patientens fortsatta behandling. Studien visade att det finns förutsättningar för en god palliativ vård på medicinavdelningarna men att den behöver utvecklas. Detta för att personen i behov av palliativ vård ska få bästa möjliga vård. Det finns en önskan och vilja hos sjuksköterskor att göra annorlunda gällande till exempel omfördelning av resurser och vara mer närvarande i vården. Behov av utbildning och handledning både hos sjuksköterskor och hos läkare framkommer i studien. Organisatoriskt behövs mer resurser, tid och anpassad miljö för att kunna ge en helhetsvård till personen i behov av palliativ vård och dess närstående. / ABSTRACT Many of those who dies in Sweden today, dies in hospital or spend days in hospital their last year of life. In a medical ward people with many different diagnoses and multi-ill elderly is being cared for. Nurses' who works in a medical ward meets many people who are in need of palliative care. The care in a medical ward is usually curative and emergency-oriented and palliative care may be left aside. The values in palliative care includes; closeness, holism, knowledge and empathy. General palliative care should be given to all patients who are in need of it. To create a good palliative care requires that health professionals work to prevent and resolve symptoms in the early stages. With good care, empathy, security and medical knowledge available, the palliative care can be a natural continuation of the care the person had before. In medicine wards the nurses take a big responsibility regarding palliative care, since they are closest to the patient and meet them often. The aim of the study was to describe nurses' experiences of caring for people in need of palliative care in medical wards. The methodology for this study was a qualitative interview in which seven nurses in medical wards were interviewed. A qualitative content analysis was used for the analysis of the collected data. The results revealed three main categories; The complexity of being a professional in the care of people in need of palliative care, Conditions order to provide good palliative care and Obstacles in order to provide good palliative care. There is a desire to be close to the person, but also a need to keep the distance to maintain your health and balance. The nurse feels that she has a great responsibility regarding palliative care in the wards. Confirmation from the patient and family are perceived as important to know that the work is carried out in a good way. To provide a good palliative care, time was described as important. When the person in need of palliative care got continuity, a plan and a holistic approach the nurses got a sense of having been able to give a good palliative care. It also revealed how important it is to have knowledge and experience in palliative care to give the nurse, patient and family security. Support from colleagues and specialized team was also a prerequisite. Many of the nurses experienced the organization with lack of resources and environmental problems as an obstacle. Lack of knowledge and experience was perceived as an obstacle in providing good care. This could also lead to an experience of wrong decisions were taken regarding the patients continued treatment. The study showed that there are conditions for good palliative care medicine departments but it needs to be developed. This is to make the person in need of palliative care receive the best possible care. There is a desire and willingness of nurses to do differently and be more present in care. Need for training and supervision of both the nurses and the doctor emerges in the result. Organizationally are more resources, time and adapted environment needed, in order to provide a holistic care to the person in need of palliative care and their family members.

Bakgrund: Sedering av respiratorbehandlade patienter är ofta en nödvändighet för komfort och för att kunna utföra optimal behandling. Trenderna inom sedering har på senaste tid gått från djup till lätt sedering. Tidigare forskning indikerar att detta är fysiologiskt gynnsamt för patienterna och att det upplevs som positivt av både patienter och anhöriga. Dock är det föga utforskat hur detta nya arbetssätt upplevs av sjuksökterskorna och hur det påverkar deras arbetssituation. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda lätt sederade patienter i respirator. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ design och datainsamlingen skedde genom fem intervjuer med semistrukturerade frågor. Intervjutexten analyserades via induktiv innehållsanalys, vilket resulterade i formulering av tre huvudkategorier och åtta subkategorier. Resultat: Sjuksköterskornas upplevelser av att vårda lätt sederade patienter i respirator beskrivs genom tre huvudkategorier: En upplevelse av samspel, en upplevelse av att inte räcka till och en upplevelse av teamarbetets betydelse. Slutsats: Lätt sedering bidrar till en möjlighet att etablera en relation till patienten genom ett samspel av kommunikation, delaktighet och information. Men att vårda lätt sederade patienter upplevdes som utmanande och krävande av sjuksköterskorna, vilket ledde till känslor av otillräcklighet och stress. Det krävs kunskap, erfarenhet och ett multiprofessionellt teamarbete för att lyckas ta tillvara på de positiva effekterna av sänkt sederingsdjup. Därför är det viktigt att utbilda intensivvårdspersonal om fördelarna med lätt sedering och om hur de bör kommunicera med patienterna. / Background: Sedation of mechanically ventilated patients is often necessary for comfort and for implementing the best possible treatment. The trends in sedation have gone from deep to light sedation. Previous research indicates that this is beneficial physiologically for patients and is perceived as positive by both patients and relatives. However, there is little research on how this new approach is experienced by nurses and how it affects their work situation. Purpose: To describe nurses' experiences of caring for lightly sedated patients during mechanical ventilation. Method: The study was conducted with a qualitative design and data was collected through five interviews with semi-structured questions. The data was analysed with inductive content analysis, resulting in the fomulation of three main categories and eight sub-categories. Result: The nurses' experiences of caring for lightly sedated patients during mechanical ventilation was described in three main categories: An experience of interplay, an experience of being insufficient and an experience of the importance of team work. Conclusion: Light sedation contributes to an opportunity to establish a relationship with the patient through an interplay of communication, participation and information. But caring for lightly sedated patients was experienced as challenging and difficult for nurses, leading to feelings of inadequacy and stress. It takes knowledge, experience and a multidisciplinary teamwork to successfully take advanage of the positive effects of reduced sedation depth. Therefore it is important to educate critical care staff about the benefits of light sedation and about how they should communicate with the patients

Bakgrund: Hot och våld i psykiatrisk slutenvård är ett vanligt förekommande fenomen. Hot och våld uppstår av en rad olika anledningar. Det är ett störande moment i sjuksköterskans arbete och väcker negativa känslor, vilket kan avspeglas i sjuksköterskornas interaktioner med patienterna. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda hotfulla och våldsamma patienter i psykiatrisk slutenvård. Metod: En intervjustudie genomfördes med åtta sjuksköterskor på två psykiatriska kliniker vid ett större sjukhus i en storstadsregion i västra Sverige. Materialet analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Fyra kategorier framkommer. Den första är olustkänslor med underkategorierna att känna oro och ångest, att känna stress, att känna sig ledsen samt att känna sig kränkt. Den andra kategorin är rädsla, med underkategorierna rädsla för den hotfulla patienten samt att känna rädsla för andras skull. Den tredje kategorin är maktlöshet med underkategorierna att förlora kontrollen, att känna frustration samt att arbeta med en tickande bomb. Den fjärde kategorin är trygghetsskapande strategier med underkategorierna att sätta sig in i patientens situation samt att våga stå kvar. Slutsats: Ofta kan det aggressiva beteendet hos patienterna associeras till sjukdomsbild och/eller missbruksproblematik, vilket bekräftades i vår studie. I de flesta fall har sjuksköterskorna en djupare förståelse för patientens beteende och har därmed högre tolerans för hot och våld. Sjuksköterskorna betonar att det är viktigt att alltid vara tillgänglig för patienterna, då det skapar trygghet för båda parter samt är en förutsättning för en god vårdande relation. / Background: Inpatient aggression is common as a phenomenon in psychiatric inpatient care. Inpatient aggression arises for several reasons. It disturbs the nurses in their work assignments and causes negative emotions, which can be reflected in the interaction with the patients. Aim: To describe nurse's experiences of caring for aggressive patients in psychiatric inpatient care Method: An interview study was conducted with eight nurses at two psychiatric clinics at a hospital in a big town in Western Sweden. The material was analysed through qualitative content analysis. Results: The analysis resulted in four main categories. The first category is uneasiness, with subcategories: to feel anxiety, to feel stress, to feel sad and to feel offended. The second category is fear, with subcategories: to feel fear for the aggressive patient and to feel fear for others sake. The third category is powerlessness, with subcategories: to lose control, to feel frustration and to work with a ticking time bomb. The fourth category is work to create security policies with subcategories: understanding the patients' situation and courage to remain in an aggressive encounter. Conclusion: Inpatient aggression is often associated to symtoms and/or drug abuse, which also was confirmed in our study. In most scenarios the nurses had a deeper understanding for the patients behavior and thereby a higher tolerance towards inpatient aggresion. The nurses claimed that beeing available to the patients was very important, since that created an atmosphere of security for both parties and it was assumed a presumtion for a good caring relationship.