Bakgrund Årligen avlider cirka 90 000 personer i Sverige varav merparten är i behov av palliativ vård i livets slutskede. Den palliativa vården syftar till förbättrad livskvalitet samt åt att förebygga lidande hos personer i palliativt skede. När livet är hotat uppstår ofta frågor av existentiell karaktär. Hopp beskrivs som ett viktigt begrepp för personer i palliativt skede. Inom palliativ vård i Sverige används de 6 S:n som en modell för personcentrerad vård. Syfte Syftet med denna studie var att beskriva betydelsen av hopp för personer i palliativt skede. Metod Vald metod är allmän litteraturstudie. Databassökningar genomfördes i PubMed och CINAHL varav 15 stycken vetenskapliga artiklar inkluderades till resultatet. Artiklarna kvalitetsgranskades, analyserades och sammanställdes i en matris. Resultat Sex kategorier framkom ur analysen: att pendla mellan hopp och hopplöshet, att finna strategier för att känna hopp, sociala relationer främjar hopp, betydelsen av att vara självbestämmande, att ha symtomkontroll samt hoppet förändras. Slutsats Personer i palliativt skede upplever att hopp är ett viktigt begrepp för att kunna stå ut med den nya situationen som den palliativa diagnosen medfört. Personerna upplevde vidare att det är viktigt att själv vara med och besluta om behandlingar. Acceptans belyses som en viktig faktor för att kunna hantera situationen. Att finna lämpliga strategier samt att vara väl symtomlindrad belyses som viktiga faktorer för att för att öka livskvaliteten och främja hoppet. Vidare är stödjande och meningsfulla relationer viktiga för personerna. När sjukdomen progredierar framkom acceptans som en viktig faktor för att hoppets fokus skall kunna förändras.

SAMMANFATTNING Närståendes behov av stöd, bekräftelse, information vid upprepade tillfällen och samtal är några av de behov som kan uppstå när ens närmaste har fått en dödlig diagnos eller är svårt sjuk. En person som har en nära relation till den enskilde definieras som närstående. Den obotligt sjukes behov kan sammanfattas i fyra kategorier som kan överlappa varandra: fysiska, psykiska, sociala och existentiella. De fyra hörnstenarna inom den palliativa vården är: symtomkontroll, samarbete i ett multiprofessionellt team, kommunikation och relation. Vården inom specialist palliativ vård inbegriper mer än de fyra hörnstenar för patienter och närstående. I specialistsjuksköterskans ansvarsområde ingår att kommunicera med patienter och närstående på ett respektfullt, lyhört och empatiskt förhållningssätt. Närstående till den sjuke behöver hjälp med att förstå vad som pågår, veta hur omsorgen kan se ut, beslut som ska tas och hur skapa relation till olika vårdgivare. Stödet kan vara svårt att definiera både som begrepp men också hur den ska ges. Individen ska vara i fokus, närstående kan ha olika coping strategier för att kunna hantera den svåra situationen de befinner sig i, den sjuke och dennes närstående. Närstående upplever stress, social stigmatisering, påfrestning, ekonomiska problem samt ensamhet.  Syftet med studien var att undersöka närståendes upplevelse av stöd när den som är sjuk befinner sig i ett sent palliativt skede på en specialiserad palliativ avdelning.  Metoden var en studie med kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer av sju närstående till patienter som avlidit på en specialiserad palliativ slutenvårdsavdelning. Deltagarna var tre makar, tre fruar och en dotter. Datainsamlingen skedde under januari 2017. Deltagarna som deltog i studien blev intervjuade och fick fritt berätta om sin erfarenhet, upplevelse av stöd från bland annat vårdpersonal på palliativa avdelningen. Analysmatrisen konstruerades inte i förväg utan en induktiv ansats användes där texten analyserades förutsättningslös. Genom innehållsanalys togs det fram meningsbärande enheter som kodades till tolv subkategorier och dessa sammanfördes till fyra kategorier.  Resultaten visar att de flesta närstående upplever stödet som individuellt anpassat, heltäckande med helhetsperspektiv och att information och kommunikation var för det mesta tillräckligt med fokus även på närståendes behov. Närstående framförde att det blev en avlastning att komma till den palliativa slutenvårdsenheten. Närstående upplevde även det motsatta, en total avsaknad av stöd, inte individuellt anpassat och för generellt inriktat. De fyra kategorierna som kom fram i innehållsanalysen är: upplevelse av individuellt anpassat stöd, miljöns betydelse för upplevelse av stöd, betydelsen av vårdpersonals förhållningssätt för upplevelsen av stöd samt tillgång till stöd av socialt nätverk.  Slutsatsen från studien är att närståendes upplevelse av stöd är av varierande karaktär och behovet är individuellt. Lokala rutiner med riktlinjer ska finnas. Däremot helhetsperspektivet som sjukvårdspersonal ska arbeta utifrån måste också individualiseras genom att ta reda på hur den enskildes behov av stöd kan se ut och vad som efterfrågas. Närstående kan ha svårt att skilja vad som är deras egna känsloreaktioner och kunna beskriva egna behov.  Nyckelord: stöd, upplevelse, närstående, palliativ vård, sent palliativ skede

<p><strong>Abstrakt</strong></p><p><strong>Bakgrund: </strong>Det är nödvändigt att skydda patienten<strong> </strong>och dess omgivning vid maniska tillstånd. Personer i maniskt skede är ytterst känsliga för både inre och yttre stimuli. Omvårdnadspersonalen behöver använda olika metoder i omvårdnaden för att kunna förstå, närma sig och arbeta med patienter som lider av mani.</p><p><strong>Syfte: </strong>Syftet med denna studie var att belysa omvårdnadspersonalens syn på faktorer som är viktiga i omvårdnaden av patienter i maniskt skede.</p><p><strong>Metod: </strong>Studien utfördes med kvalitativ ansats där tre semistrukturerade fokusgruppintervjuer genomfördes med omvårdnadspersonal på psykiatriska avdelningar. Intervjuerna analyserades med innehållsanalys.</p><p><strong>Resultat:</strong>.Resultatet i studien visade att ett gemensamt förhållningssätt hos omvårdnadspersonalen är en viktig faktor i omvårdnaden av patienter i maniskt skede. Olika omvårdnadsåtgärder såsom att begränsa, minska stimuli, tydlighet och att tillgodose sömnbehovet är delar som är betydande i omvårdnaden. Att agera på ett etiskt sätt med respekt för patienten är ett förhållningssätt som omvårdnadspersonalen framhäver.</p><p><strong>Slutsats: </strong>Använder sig omvårdnadspersonal av ett gemensamt förhållningssätt med olika omvårdnadsstrategier skapas bättre möjligheter till god omvårdnad vid manisk episod. Omvårdnadsplaner som alla berörda parter kan ta del av är nödvändigt för att kunna ha ett gemensamt förhållningssätt och följa olika uppsatta mål och riktlinjer i omvårdnaden.</p><p><strong> </strong></p>

Abstrakt Bakgrund: Det är nödvändigt att skydda patienten och dess omgivning vid maniska tillstånd. Personer i maniskt skede är ytterst känsliga för både inre och yttre stimuli. Omvårdnadspersonalen behöver använda olika metoder i omvårdnaden för att kunna förstå, närma sig och arbeta med patienter som lider av mani. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa omvårdnadspersonalens syn på faktorer som är viktiga i omvårdnaden av patienter i maniskt skede. Metod: Studien utfördes med kvalitativ ansats där tre semistrukturerade fokusgruppintervjuer genomfördes med omvårdnadspersonal på psykiatriska avdelningar. Intervjuerna analyserades med innehållsanalys. Resultat:.Resultatet i studien visade att ett gemensamt förhållningssätt hos omvårdnadspersonalen är en viktig faktor i omvårdnaden av patienter i maniskt skede. Olika omvårdnadsåtgärder såsom att begränsa, minska stimuli, tydlighet och att tillgodose sömnbehovet är delar som är betydande i omvårdnaden. Att agera på ett etiskt sätt med respekt för patienten är ett förhållningssätt som omvårdnadspersonalen framhäver. Slutsats: Använder sig omvårdnadspersonal av ett gemensamt förhållningssätt med olika omvårdnadsstrategier skapas bättre möjligheter till god omvårdnad vid manisk episod. Omvårdnadsplaner som alla berörda parter kan ta del av är nödvändigt för att kunna ha ett gemensamt förhållningssätt och följa olika uppsatta mål och riktlinjer i omvårdnaden.

Bakgrund: Cancersjukdomar är vanligt förekommande och var tredje person kommer under en livstid att drabbas. Vård i livets slutskede kan bedrivas på olika platser, bland annat på hospice. Den största patientgruppen som vårdas inom den specialiserade palliativa vården är patienter med en cancerdiagnos. Att leva med sjukdom, såsom cancer, påverkar personens identitet. Hur dessa patienter upplever sin vistelse på hospice påverkar dennes känsla av Sammanhang (KASAM). Studier tyder på att om hospice involveras påverkas dels bemötandet men också kunskap och symtomlindring till det positiva. Syfte: Syftet med studien var att belysa upplevelsen av att vara patient med cancerdiagnos i palliativt skede på hospice. Metod: En allmän litteraturöversikt baserad på 11 artiklar med kvalitativ ansats, analysen utgick från manifest och latent analys. Resultat: Resultatet presenteras utifrån tre kategorierna: Existentiella upplevelser, Upplevelsen av hospice som kontext samt Upplevelsen av relationer. Diskussion: Diskussionen behandlar patienternas upplevelse av relationen till andra patienter och personalen men även mödrar som en särskild grupp. Relationen till andra patienter på hospice upplevdes som stöttande och den personal som arbetade på hospice uppfattades som empatisk och kunnig. Mödrar utmärkte sig under vistelsen genom att fokusera på sina barn.

Byggindustrin har i dagsläget en ineffektiv logistikhantering med otillfredsställande leverans- och materialflöden. I jämförelse med andra industrier sker många materialomflyttningar och risken för fördärvat material är stor. Det har påvisats att låg produktionsnivå till stor del beror på otillräcklig logistikplanering. Därför syftar detta examensarbete till att studera utformningen av logistikplanering för byggarbetsplatser under tidiga skeden hos svenska byggentreprenörer samt föreslå potentiella förbättringsmöjligheter. Det har påvisats att förändringar är lättare att genomföra i början av ett projekt, därför behöver logistikplaneringen utföras under ett tidigt skede. Idag finns det inte något standardiserat arbetssätt för logistikhantering, därför krävs ett förändrat tankesätt gällande vikten av logistik inom byggindustrin. Förekomsten av logistikenheter inom svenska byggentreprenörer är idag sällsynta. Genom att införa en liten central logistikenhet kan expertis inom logistikområdet tillföras på en nationell nivå. Logistikenheten kan bland annat utforma en standardiserad logistikanalys samt förbereda avtal med tredjepartlogistikföretag. Logistikplaneringen bör bland annat bestå av en standardiserad logistikanalys, i form av en sammanfattad checklista där projekten lätt kan få en överblick av analysens innehåll. Logistikanalysen som rekommenderas är indelad i fyra avsnitt leveransanalys, materialanalys, APD-plan och inköparensunderlag. Det rekommenderas även att tillhandahålla sammanfattande verklighetsbaserade typexempel till nya byggprojekt för att basera projektets logistikplanering från. Det är lättare att finna incitament till att följa en plan om planeringen har utförts av individerna som ska använda den. Därför rekommenderas det att logistikplaneringen bör utföras av byggprojektets platschef, inköpare och logistikansvarig samt logistiker på regionnivå. Med tydliga rollbeskrivningar tidigt i projektet underlättas arbetet under hela byggprocessen, eftersom varje projektdeltagare är medveten om sina befogenheter och ansvarsområden. Logistik är ett aktuellt diskussionsområde idag då satsningar inom detta kan generera fördelar i form av effektivare processer, ekonomiska vinster och nöjdare kunder. Dels kan en välutförd logistikplanering under ett tidigt skede skapa en effektivare leverans- och materialhantering på byggarbetsplatsen. Dessutom kan organisationsstrukturen förbättras med ett standardiserat arbetssätt, vilket skapar en trygghet i medarbetarnas roller. Logistikplaneringen kan genom detta generera konkurrensfördelar, dels i anbudsskedet men även för framtida långsiktiga samarbeten.

Syftet med studien är att undersöka elever som befinner sig i matematiksvårigheter och deras egna upplevelser av matematikämnet och om det finns delar av matematiken som upplevs svåra att förstå och behärska. Dessutom har vi undersökt hur eleverna upplever att matematiken har påverkat dem under deras skoltid och vardag. Studien består av matematikberättelser och resultatanalysen är gjord utifrån Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori och Antonovskys teori om KASAM. Empirin är insamlad genom halvstrukturerade intervjuer med inspiration av narrativ ansats. Urvalet är 9 elever som befinner sig i någon form av matematiksvårighet. Alla intervjuer har spelats in och sedan transkriberats. Resultaten har presenterats med fyra utvalda porträtt av informanterna som sedan analyserats. Vi har sett att tidiga missuppfattningar inom matematikämnet beror på att eleverna av olika anledningar inte kunnat tillgodogöra sig den undervisning som skolan förmedlat. Detta har resulterat i dålig självkänsla och självuppfattning som i sin tur leder till dåligt självförtroende. Varierad matematikundervisning gynnar elevernas kunskapsinhämtning. Svårigheter med vardagsmatematik men också matematikängslan i olika situationer kan härledas till missuppfattningar inom olika ämnesområden i matematiken. Bra relationer med pedagoger och att lyckas med sitt skolarbete är friskfaktorer för eleverna. Dessutom menar vi att halvstrukturerade intervjuer med inspiration av narrativ ansats kan med fördel användas för att underlätta kartläggningen av elevernas svårigheter inom matematikämnet samt för att få ta del av elevernas egna röster om matematiklärandet.

Hanzén, Yvonne (2014). Språkstödjande arbetssätt och elevers egen läs-och skrivupplevelse i en Montessoriklass (Language Supportive practices and students' own reading and writing experience in a Montessori Class). Speciallärarprogrammet, Språk-, skriv- och läsutveckling, Skolutveckling och ledarskap. Lärande och Samhälle, Malmö högskola.Problemområde: Svenska elevers kunskapsutveckling har sjunkit under lång tid enligt senaste PISA-rapport (2012), vilken visar behovet av ökade insatser gällande språk, - läs - och skrivutveckling. Inom montessoripedagogiken pågår den egentliga språk-, skriv- och läsutvecklingen redan i förskolan, då barnet är i den sensitiva perioden och har ett absorberande sinne. Barnet intar då omedvetet information och omstrukturerar den så att det lär sig nya saker (Skjöld-Wennerström & Bröderman-Smeds, 2009). Det är viktigt att språk-, läs-och skrivutveckling grundläggs och befästs under denna period. Detta för att eleven ska få god lästeknik och läsförståelse för vidare lässtrategier.Syfte: Syftet med studien var att undersöka och belysa beprövade och vetenskapliga språk-, läs- och skrivstödjande arbetssätt inom ramen för Montessoripedagogik. Utifrån problemområde handlar frågeställningarna om vilka faktorer som har betydelse för elevernas språk-, läs- och skrivutveckling? Tillämpas några speciella lässtrategier? Hur upplever elever sin egen språk, - läs- och skrivutveckling?Teoretisk ram: Språk-, läs- och skrivstödjande arbetssätt i en 1-3-årsblandad Montessoriklass inkluderar kognitiva, konstruktivistiska och sociokulturella teorier om elever och elevers lärande och utveckling i tidigt skede.Metod: Studien utgår från kvalitativ metod i fokusgruppsintervju med klasslärare, speciallärare och rektor. Dessutom intervju av tre elever, varav två flickor 7och 8 år och en pojke 9 år, en i taget. Resultat med analys: Resultatanalysen visar på vikten av att olika beprövade och vetenskapliga arbetssätt, stödinsatser och lässtrategier, individuellt anpassas för elevers språk-, läs- och skrivutveckling. Med tyngdpunkt på att dessa faktorer implementeras och praktiseras i tidigt skede, förskolenivå. Vidare visar resultatet på att språk-, läs- och skrivstödjande arbetssätt är väl implementerat och befäst i en 1-3årsblandad Montessoriklass. Konklusion: Studiens intervjuer med elever och pedagoger, visar att en tidigarelagd skolgång påverkar elevers språk-, läs-och skrivutveckling, i synnerhet gällande elever med särskilda behov. Pedagogerna menar att ju tidigare elever exponeras för fonologisk medvetenhet desto snabbare kan stödinsatser ges vid behov. Lästeknik och läsförståelse är en förutsättning för att kunna koncentrera sig på olika funktioner för lässtrategier. Elevernas upplevelse av egen lärprocess överensstämmer med faktorer som har betydelse för elevernas språk-, läs- och skrivutveckling. Eleverna hjälper och stöttar varandra i sin läs- och skrivutveckling utifrån ålder och olika kunskapsnivå.Specialpedagogiska implikationer: Pedagogerna påtalar vikten av samarbete mellan pedagoger, speciallärare, specialpedagog och rektor i en organisation. Med struktur och daglig rutin, som erbjuder elever flera olika språk-, läs- och skrivstödjande arbetssätt och individuellt anpassad litteratur. Det är även viktigt att i tidigt skede ha högläsning och reflekterande samtal i syftet att upptäcka eventuella svårigheter. Elever med svårigheter ska kunna få intensivläsa i en-till-en-undervisning. Vidare språkutveckling är att stämma av vilka lässtrategier eleverna använder spontant, och hur det kan vara lämpligt att använda dem för reciprok(ömsesidig) undervisning (Palincsar och Brown, 1986; Bråten, 2008).

Tidiga skeden av byggprojekt är oftast väldigt komplexa, och många av projektens förutsättningar är osäkra. Då osäkerheter kan ses som brist på information och kunskap, innebär det att tidiga skeden innefattar många osäkerheter som kan generera både positiva och negativa utfall. Därav är det viktigt att både identifiera och hantera osäkerheter för att fatta beslut och skapa rätt förutsättningar för projekten. Syftet med studien är att öka förståelsen för osäkerheter och osäkerhetshantering i förvärvsprocessen vid bostadsutvecklingsprojekt, vilket görs genom att besvara frågeställningen: Hur kan ett ramverk utformas för att skapa trygga beslutsunderlag vid affärs- och projektutveckling under förvärvsprocessen för bostadsutvecklare med avseende på osäkerheter. För att uppnå studiens syfte har en fallstudie av ett svenskt bostadsutvecklingsföretag genomförts genom observationer och intervjuer vid fallföretaget. Studien har resulterat i ökad förståelse för identifiering av osäkerheter och vilka osäkerheter som bör tas i beaktning vid beslut om förvärv. De identifierade osäkerheterna kan delas in i sex huvudområden: Tid, Ekonomi, Projekt, Organisation, Myndigheter och Marknad. Studien har även resulterat i ett ramverk för att analysera och värdera osäkerheter samt visualisera dessa i förhållande till varandra. Studien bidrar på så sätt till teorin genom att studera förvärvsprocessen i bostadsutvecklingsprojekt samt presenterar ett strukturerat arbetssätt för att klassificera och analysera osäkerhet. Ramverket som denna studie resulterat i är främst av relevans för beslutsfattare i förvärvsprocessen och kan användas som underlag vid beslut om förvärv av nya projekt. / Early stages of construction projects are usually very complex, and many project conditions are uncertain. Uncertainties can be seen as lack of information and knowledge, which implies that many uncertainties are involved in early stages.  These can result in both positive and negative outcomes. Hence it is important to identify and manage uncertainties in order to make decisions and create proper project conditions. The purpose of this study is to increase the understanding of uncertainties and uncertainty management in the acquisition process in real estate development, by answering the research question: How can a framework be designed to create a secure basis for decisions by business- and project development during the acquisition process for real estate development in terms of uncertainties? To manage this a case study of a Swedish real estate developer has been conducted, where observations and interviews were conducted at the case company. The result from this study is increased understanding about uncertainty identification but also knowledge about which uncertainties to take in to consideration when making decisions on acquisitions. The identified uncertainties were divided into six major areas: Time, Economy, Project, Organization, Government and Market. This study has also resulted in a framework for analyzing and evaluating uncertainties, which also visualize the uncertainties in relation to each other. The result from this study contributes to theory by studying the acquisition process in real estate development projects and presents a structured approach to classifying and analyzing uncertainties. The framework is mainly relevant for decision-makers within the acquisition process and can be used as the basis for decisions on acquisition of new projects.

Building Information Modelling (BIM) involverar idag mer än bara 3D-modellering och möjligheter finns att addera dimensioner som tid (4D) och kostnad (5D). De positiva effekterna av 5D-BIM och potentialen att involvera fler aktörer tidigare i projektet gör det intressant att studera de faktiska behoven av 5D-BIM i tidigt skede av projektet. I denna studie har ett organisatoriskt perspektiv på förändring tillämpats där fokus läggs på uppfattningen av 5D-BIM och hur tekniken ska implementeras.  Examensarbetet har skrivits i samarbete med JM och intervjuer är utförda med aktörer aktiva i tidigt skede inom JM koncernen. Studiens resultat är baserat på bostadsutvecklaren JM, vilka karakteriseras av att äga hela produktkedjan från förvärv till förvaltning och har relativt standardiserade produkter. Syftet med det här examensarbetet är att undersöka behov av 5D-BIM hos aktörer i tidigt skede samt vilken nivå på informationen som är nödvändig. Studien fokuserar även på att undersöka vilka organisatoriska förutsättningar som krävs för att motivera implementationen av informationssystem i existerande organisationsstrukturer. Det framkommer i intervjustudien att det är viktigt att vara tydlig i sin definition av begrepp likt BIM. Då respondenternas behov är kopplade till vilken förförståelse som respondenten har på BIM.  Studien visar att implementeringen av 5D-BIM är starkt kopplat till samarbete och informationshantering mellan aktörer inom organisationen samt att ökat samarbete är en förutsättning för att skapa ett integrerat informationsflöde. Enligt respondenterna finns det idag ett behov av ett integrerat system med ett informationsflöde som hänger ihop, då ett integrerat informationsflöde gör det möjligt att göra successiva beräkningar på tid och kostnad samt se effekterna av beslut som tas. Idag saknar BIM-modellerna spårbarhet vilket efterfrågas. Utan spårbarhet blir informationen projektspecifik och går inte att utnyttja i andra projekt. För en lyckad implementering av 5D-BIM anser respondenterna att det är viktigt att teknik implementeras stegvis och är anpassad till de behov som finns.  Studien visar att en organisations struktur och kultur är viktiga förutsättningar för implementation av 5D-BIM. Implementationen underlättas även av ett strukturerat arbetssätt och en förändringsbenägen kultur. Motivation för förändring inom organisationer grundar sig i att skapa värde för individerna. Intuitiva system är en förutsättning för att individer ska se värde i förändringen och känna tillit till tekniken. / Today Building Information Modelling (BIM) involves more than just 3D-modeling and the dimensions time (4D) and cost (5D) can be added. The positive effects of 5D-BIM and the potential to involve more actors earlier in the project make it interesting to study the needs of 5D-BIM in the early stages of the project. This study has an organizational perspective on change where focus is on how 5D-BIM is perceived and how the technic should be implemented.  This master thesis has been written in collaboration with JM and the interviews are based on actors in early stages within the JM organization. The results of the study are based on JM, which are characterized by ownership of the entire project process from acquisition to management and deliver relatively standardized products. The purpose of this thesis is to investigate the needs of 5D-BIM in early stages and the level of information required. The study also focuses on examining the organizational conditions required to motivate the implementation of information systems in existing organizational structures. It appeared in the interview study that it is important for the organization to be clear in its definition of concepts like BIM. The needs found are linked to the knowledge the respondent have on BIM and their definition of BIM. The study shows that the implementation of BIM is strongly linked to collaboration and information management between stakeholders, and that enhanced collaboration between actors is a prerequisite for creating an integrated flow of information. Today there is a need for an integrated system created from a connected flow of information. An integrated flow of information answers the need of making successive calculations on time and cost as well as understanding the effects of decisions made. Today, models lack traceability as desired. Without traceability, the information is specific to the project and cannot be used in other projects. For a successful implementation of 5D-BIM, respondents believe it is important that the technology is implemented step-by-step and adapted to the existing needs. This study indicates that a company's structure and culture are important prerequisites for the implementation of information technology. Implementation is also facilitated by a structured way of working and a culture positive toward changes. Motivation for change within organizations is based on creating value for individuals. Intuitive systems are a prerequisite for individuals to see value in the change and to trust the technology.