<p>Detta examensarbete belyser betydelsen som klassrummets utformning har för lärarens arbetssätt. Med utformning menas rummets innehåll; placering av kateder, bänkar/bord, förvaring av arbetsmaterial, samlingsplats/fria ytor etc. Undersökningen har genomförts genom kvalitativa intervjuer med fem lärare. Lärarna diskuterar vilka för- och nackdelar som tillgång till bänk/bord, samlingsplats, material och utrymmen har i kontexten klassrum och undervisning. Resultatet visar att den fysiska utformningen av klassrummet, beroende på lärarens inställning, kan utgöra både möjlighet och hinder i undervisningen.</p>

This study aims to examine how teachers in elementary school reason about and effectively implements special needs education. A qualitative study was made by interviewing four elementary teachers about their own role in dealing with pupils in difficulty. The material was then analyzed using content analysis. The result section is presented by the study's issue and then been analyzed against the background research. In the analysis it follows that the teachers believe among other things that there is too little time and resources to meet pupils in difficulty, the time and resources in schools is essential when it comes to meet students' needs. A large part of the difficulties of implementing such work is in the school's structural terms.

Syfte och frågeställningar Syftet med denna undersökning är att ta reda på vad som motiverar elever i årskurs nio till att vilja prestera och få starka betyg i ämnet idrott och hälsa. Samt att även undersöka ifall dessa elever har några ambitioner i ämnet. Frågeställningar: Hur ser elevers motivation ut för ämnet idrott och hälsa? Hur ser ambitionsnivån ut hos elever för ämnet idrott och hälsa? Metod I detta arbete har jag använt mig utav en kvalitativ ansats och intervjuat sex stycken elever för min datainsamling. Intervjuerna transkriberades och bearbetades med hjälp av analyser utifrån två olika teoretiska perspektiv Self- Determination theory och Piagets kognitiva utvecklingsteori inom konstruktivismen. Resultat Elevers motivation i årskurs nio består av att eleverna finner rörelseglädje i den fysiska aktiviteten på idrottslektioner och några respondenter lyfte upp betydelsen av den positiva gruppdynamiken i klassen. Elevernas största ambition var betygen, anledningen till att de gör sitt bästa och siktar på att få höga betyg är vetskapen om att betygen spelar en viktig roll när de skall söka in till gymnasiet. Men några elever såg också ett investeringsvärde i idrotten i form av att de vet att träning är bra för kroppen och det är ett tillfälle där de kan vara fysiskt aktiva. Ungefär häften av eleverna sa också att de upplevde att det de gjorde på lektionerna var repeterande och de hade uppskattat mer variation. Slutsats Elever i årskurs nio är väl medvetna om innebörden av vad som sker ifall de inte skulle delta på idrottsundervisningen. Ett sätt för att få eleverna att bli mer motiverade skulle kunna vara att ge eleverna ett mer varierande innehåll och låta dem få vara med och påverka undervisningen mera. På detta sätt ökar också chanserna för att eleverna kan hitta en fysisk aktivitet som de själva skulle vilja syssla med vid sidan av skolan. / Aim The aim of this essay is to find out what it is that motivates certain students in year nine to perform and aim to get strong grades in physical education, also to examine if these students have any type of ambition  Question: What type of motivation related to physical education do students have? What is the students’ level of ambition in relation to physical education? Method In this essay I have used a qualitative approach and performed six interviews with six different students for my data collection. The data was transcribed and later on analyzed using two different theoretical perspectives, Self-Determination theory and Piagets’ cognitive development theory within the constructivism. Results Students motivation in year nine is consisting that the students experience joy in the physical activities during physical education classes and some students mentioned the importance of group dynamics in the class. The students’ biggest motivation was the grades, the reason to why students try their best and aim for good grades if because the students know that the grades play an important role for when they shall apply for high school.  But some students also saw a beneficial value in sports in the form of knowing that training is good for the body and PE is an opportunity where they can be physically active. Around half of the students also mentioned that they felt that lessons felt repetitive and would had appreciated a little more variation Conclusions The students in year nine are well aware about the significance of what would happen if they were to not attend during PE classes. One way to get the students more motivated would be to offer the students a more varying content and to let the students join in and influence the lessons more. This way also increases the chances so that students may find a physical activity outside that they themselves would like to do outside of school. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår 6-9. Ht 2014</p>

Abstract The aim of the study is to investigate what the concept of “love of reading” means and how selected teachers act strategically to increase the love of reading in pupils in grade two. The Swedish concept of love of reading (läslust) has not always had the same meaning; in the past it was used in connection with the desire to pursue further studies, while the term is used today when talking about pupils’ own will to read books. The ability to read is a significant part of a pupil’s schooling, and therefore it is important to work to ensure that pupils love reading. Based on qualitative interviews with both teachers and pupils, the results show that teachers’ knowledge plays a significant part for how pupils are motivated to read. The strategies the teachers use to increase the pupils’ love of reading can be traced back to earlier research showing that these strategies are good for stimulating a love of reading among pupils in the early grades of school. Strategies that emerge in this investigation are mainly book selections, readings, discussions literature and the silent individual reading.The pupils expressed a desire for more support in their choice of books and wanted teachers to be greater role models for them when it comes to reading in school. One conclusion of the study is that motivation and reading comprehension are two phenomena, which play an important part in acquiring a love of reading.

Syftet med föreliggande studie är att genom en kritisk textanalys studera beslutsdokumentförfattade av Skolinspektionen efter tillsynsärenden vid tre kristna konfessionella friskolor.Den kritiska textanalysen görs med hjälp av Norman Faircloughs analysverktyg transitivitetoch modalitet och resultaten av textanalyserna diskuteras utifrån Fabrettis definition av detpostsekulära samhället. Resultatet synliggör de olika tolkningar som Skolinspektionen gjortav skollagen och Skolverkets föreskrifter, och visar på att de regler och föreskrifter som ges iskollagen och i läroplanerna inte erbjuder rektorer och huvudmän tillräckligt tydliga direktivkring hur skollagen ska tolkas i fråga om både distinktionen undervisning/utbildning ochkonfessionella inslag inom ramen för skolans verksamhet.

No description available.

Detta examensarbete belyser betydelsen som klassrummets utformning har för lärarens arbetssätt. Med utformning menas rummets innehåll; placering av kateder, bänkar/bord, förvaring av arbetsmaterial, samlingsplats/fria ytor etc. Undersökningen har genomförts genom kvalitativa intervjuer med fem lärare. Lärarna diskuterar vilka för- och nackdelar som tillgång till bänk/bord, samlingsplats, material och utrymmen har i kontexten klassrum och undervisning. Resultatet visar att den fysiska utformningen av klassrummet, beroende på lärarens inställning, kan utgöra både möjlighet och hinder i undervisningen.

Syfte och frågeställningar Syfte: Hur lägger idrottslärare upp orienteringsundervisningen i skolan? 1. Vad har lärarna för bakgrund till sitt orienteringskunnande? 2. Varierar undervisningstiden från skola till skola och vart undervisas den? 3. Tar lärarna till hjälp från någon lokal orienteringsklubb? 4. Hur upplever de vad eleverna tycker om orientering? Metod Enkäter delades ut under vecka 44 (måndag-onsdag) på Idrotts- och Hälsokonventet 2009 på GIH (Gymnastik- och Idrottshögskolan). Det var 233 idrottslärare som deltog och 49 stycken svarade på enkäten, det var 65 % kvinnor och 35 % män med en spridning på 15 olika landskap mellan Lappland och Skåne. Alla hade möjlighet att svara på enkäten då enkäterna fanns utspridda i matsalen där alla åt lunch. Resultat Lärarna tycker att de har tillräckligt med kunskap i orientering, det är 38 % stycken som tycker att de är erfarna, 35 % tycker att de är mindre erfarna, och dessa motsvarar då 73 % av svaren. 14 % av lärarna tävlar regelbundet, 18 % har tävlat någon gång, men den största massan har fått in kunskapen genom lärarutbildningen, och det är hela 86 %. Antal lektioner varierar från skola till skola men 47 % av skolorna har 5 lektioner eller fler/år. Och hela 77 % av skolorna bedriver lektionerna inne (teoretiskt) och ute (praktiskt). 37 % av skolorna tar hjälp av en lokal orienteringsklubb, men samtidigt så arbetar alla lärare med lektionerna själva. 12 % tycker att det är svårt att ha hand om orienteringsundervisningen, och resten tycker att det är lätt och eller både och. Lärarnas skattning av hur eleverna upplever orienteringsundervisningen är väldigt blandat, men de flesta (78 %) har ett intryck av att eleverna tycker att ämnet är Bra/Kul.   Majoriteten av lärarna (62 %) upplever även att eleverna är nöjda med omfattningen på undervisningen. De motiverar eleverna på olika sätt för att få med dem, t.ex. kunskap för livet, allmänbildning, roliga övningar och fördelarna med att hitta. Slutsats Orienteringsundervisningen i skolan är bra. Lärarna känner sig erfarna och kunniga för att kunna lära ut bra kunskaper i orientering. De bedriver den både teoretiskt och praktiskt i olika miljöer, nästan 50 % av de skolor som är med i studien har 5 lektioner eller fler/år. Några skolor tar hjälp av lokala orienteringsklubbar för att göra det mer proffsigt och underlätta arbetet. Lärarna motiverar eleverna mycket för att få dem att inse innebörden med att kunna orientera i vardagen.

Studiens syfte är att undersöka om elevers sätt att värdera och resonera kring skolregler skiljer sig åt beroende på regelkategori. Vi ställer mot bakgrund av domänteorin och tidigare forskning hypoteser som vi prövar med hjälp av en enkätstudie. Vår enkätstudie omfattar 202 deltagare i åtta klasser i år 4 – 6 i en mellanstor svensk stad. Enkäten bestod av både öppna och slutna frågor. De teoretiska studierna utgår dels från domänteorin och dels från en svensk studie om skolregler och elevers meningsskapande av skolregler.   Vårt resultat av vår studie sammanfaller med tidigare forskning, såväl internationell och nationell. Det innebär att vi, för de ställda hypoteserna har funnit bekräftelse i de domänteoretiska forskningsresultaten och i Thornbergs forskning om skolregler och elevernas meningsskapande av skolregler.   Studien bekräftar att elever bedömer moraliska överträdelser som mest felaktiga och etikettsöverträdelser som minst felaktiga. Vår studie visar även att med stigande ålder anser elever att etikettsregler är mer grundlösa. Vi fann även att elever ger konventionella och indifferenta skäl till hur de bedömer överträdelser mot etikettsregler.

Syfte och frågeställningar Studiens syfte är att göra en kvalitativ undersökning av lärares uppfattningar och erfarenheter avatt undervisa i traditionella och moderna danser i ämnet idrott och hälsa på högstadiet. Hur arbetar lärare med dans i skolan? Vilka erfarenheter har lärare av att undervisa dans i skolan? Vilka danskategorier undervisas eleverna i? Metod Metoden som använts till denna studie är en kvalitativ metod i form av semi-strukturerade intervjuer där fyra lärare deltog. Två lärare arbetar i en storstad och de andra två arbetar i en mindre stad. De fick under intervjuerna besvara hur de arbetar med dansundervisningen i skolan, vilka erfarenheter de har av att undervisa i dans samt vilka danskategorier de undervisar i. Resultat Resultatet som gavs under intervjuerna visar att alla informanterna arbetar med en form av progression i dansundervisningen genom hela högstadiet. Lärarna utgår från den formulerade läroplanen och tolkar vad eleverna ska undervisas i. Resultatet visar även att samtliga lärare arbetar med att eleverna inte ska känna sig obekväma genom att avdramatisera dans på olika sätt. Slutsats Slutsatsen som kan dras i denna studie är att de intervjuade lärarna arbetar på ungefär samma sätt, det är inte mycket som skiljer dem åt. De valda traditionella och moderna danserna liknar varandra till viss del i alla fyra skolorna då alla lärare undervisar i bugg, vals, foxtrot samt egen koreografi. Dock är det lärarnas bekvämlighet som avgör vilka andra danser eleverna undervisas i. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår 7-9 och gymnasieskolan. Ht 2014</p>