Denna rapport avser att förtydliga vad läraren kan ta i beaktning i arbetet med att sporra och upprätthålla elevens motivation genom hela lektionen. Rapporten lägger fram vikten av olika faktorer för att motivera eleverna att ta till sig de kunskaper skolan tillhandahåller. Tankarna startade vid debatten om tretimmars pass som något negativt eller positivt, då vissa lärare vi stött på genom åren i skolan har utryckt svårigheter med att hålla eleven motiverad under så långa lektioner. Dock berör detta arbete inte bara tretimmars pass utan lektioner överlag. I bakgrunden presenteras vad forskningen säger om ämnet motivation. Först förklaras kort vad som menas med motivation utifrån olika forskares teorier, i övrigt avgränsas rapporten att behandla den motivation som avser lärare och elever på gymnasienivå. Litteraturstudien behandlar begrepp som inre och yttre motivation, motivationens påverkbarhet, olika sätt att undervisa, infärgningar av karaktärsämnen i kärnämnen men även vad läroplanen säger om ämnet. I resultatdelen presenteras det som framkommit vid intervjuerna av fyra lärare men även vad enkätundersökningen där femhundra elever deltagit konstaterar. Intervjusammanställningen är uppdelad i underrubrikerna; se eleven som en egen individ, tydlighet och struktur, meningsfullhet, inspirera och variation. Dessa rubriker är framtagna utifrån intervjuernas återkommande teman, där fyra gymnasielärare redogör för deras syn på vad som motiverar eleven. Enkätsammanställningen presenteras med utgångspunkt i de frågor eleverna fick svara på vid undersökningstillfället. Detta stycke klargör alltså elevernas syn på vad som motiverar dem. I diskussionsdelen har vi låtit våra egna tankar och åsikter om det berörda ämnet få utlopp. Vi har kommit fram till att läraren har väldigt stor påverkan på elevernas motivation. Vi vänder och vrider på forskningen och dess uppfattningar om vad som motiverar eleverna. Dessutom diskuteras svårigheterna med att uppnå alla motivationsfaktorer. I diskussionen ges även utrymme för tankar kring det elever och lärare utryckt i vår resultatdel, bland annat den personliga relationen med eleven, vikten av självkänsla och självförtroende samt vad tidsbristen och klasstorleken kan ha för inverkan på motivationen. Vi hoppas att rapporten kan vara ett hjälpmedel för läraren i dess arbete att motivera elever.

No description available.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att undersöka hur lärares tankar gällande hälsa i idrott och hälsa såg ut. Hur ser lärarna på hälsa i ämnet idrott och hälsa? Hur arbetar lärarna med hälsoundervisningen? Upplever lärarna några svårigheter gällande hälsoundervisningen?   Metod Undersökningen hade en kvalitativ ansats och resultaten baserades på sex intervjuer som gjorts på lärare i ämnet Idrott och hälsa. Samtliga intervjuer genomfördes på lärarnas arbetsplatser där även intervjuerna bandades. Sex verksamma lärare i åldrarna 27-55 intervjuades där samtliga undervisade i grundskolans tidigare åldrar.   Resultat Resultaten visade på att den övervägande delen av lärarna delade en gemensam uppfattning om att hälsa var något som avgjordes av både fysiska, psykiska och sociala faktorer som behövde vara i balans. Detta var något som lärarna menade att eleverna skulle få möjlighet att utveckla i undervisningen. Lärarnas sätt att arbeta med hälsoundervisningen skiljde sig en del från varandra då vissa arbetssätt fokuserade på rörelseglädje, en del talade om ord och begrepp och förespråkade teorilektioner medan andra uppgav att hälsa var något som ska genomsyra hela undervisningen. Hälsoundervisningen skedde i integration med idrottsundervisningen och målet var att eleverna ska förstå vikten av att vara fysiskt aktiv och hur en god hälsa uppnås och också att eleverna fick med sig denna kunskap även efter skolgången. Lärarna ansåg sig ha tillräckliga kunskaper för att lära ut om hälsa samtidigt som resultaten också pekar på att en del av lärarna fann läroplanens kunskapskrav gällande hälsa otydliga. Tidsaspekten samt elevernas förväntningar av att få vara aktiva var ett gemensamt problem som lärarna tog upp.   Slutsats Hälsan bedömdes avgöras av flera faktorer vilka alla eleverna skulle ges möjlighet att utveckla. Arbetet med hälsoundervisningen såg ut på olika sätt men hade ett gemensamt mål som syftade till att alla eleverna skulle få med sig kunskaperna ut i livet. Samtliga lärare bedömde att de hade kunskaper för att lära ut hälsa men faktorer som läroplanens kunskapskrav, tidsaspekten och elevernas förväntningar upplevdes som svårigheter. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår F-6. Vt 2012</p>

No description available.

No description available.

Intresset av att studera Finland har sin grund i det senaste decenniets PISA resultat. Finland har nått toppresultat i samtliga tre kunskapsområden matematik, naturkunskap och läsförståelse hos 15-°©‐‑åriga elever. Jag ville undersöka hur lärare i Sverige och Sverige uppfattar sin undervisning, eftersom barns första kontakter med skriftspråket och den inledande läsinlärningen spelar stor roll för hur barnens läsning kommer att utvecklas under skoltiden. Jag använde mig av två enkäter när jag undersökte hur fem svenska och fem finlandssvenska lärare uppfattar att de arbetat med läs-ˇ‐‑ och skrivutveckling under elevernas första skolår. Enkäterna skickades via e-°©‐‑post i form av bifogande dokument. Svaren sändes tillbaka till mig och de sammanställdes, analyserades och diskuterades utifrån ett literacyperspektiv. Lärarna delades in i svenska och finlandssvenska grupper. Det gjorde att jag kunde synliggöra skillnader och likheter mellan mina informanter. Resultatet i dessa studier synliggjorde en mängd olikheter och likheter mellan våra länder bland annat läxans roll, lärarnas arbetsförhållanden och förutsättningar för sitt arbete samt hur lärare arbetade när det uppstod problem med läs-ˇ‐‑ och skrivutvecklingen.

Introduktion: Idag rapporterar unga vuxna och ungdomar allt mer stressrelaterad ohälsa. Långa perioder med stress kan orsaka bland annat nedsatt prestationsförmåga, kronisk trötthet, olust, nedstämdhet, minnesstörningar, sömnproblem, domningar och diffusa muskelsmärtor. Ungdomar anser att kunskap om stress och stresshantering i skolan är viktigt för att stå emot stress. I en studie av Svensk Idrottsforskning framgick det att 77 % av flickorna och 63 % av pojkarna ansåg att skolan är den främsta orsaken till stressen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur skolor arbetade/arbetar preventivt för att reducera stress bland skolungdomar. Metod: För att få syftet besvarat så genomfördes en kvalitativ metod. En frågeguide konstruerades och därefter genomfördes intervjuer med fem kvinnliga skolsköterskor på högstadieskolor i en kommun i södra Sverige. Intervjuerna transkriberades ordagrant och sammanställdes genom en temaanalys. Resultatet presenterades i fyra teman. Resultat: Resultatet presenterades i följande teman: tillgänglighet till skolpersonal, samtal kring hälsan, skolans stödjande omgivning samt sociala och emotionella aktiviteter i skolan. Det framkom att skolsköterskorna var tillgängliga för eleverna genom att de hade ”dörren öppen”, följde med på aktiviteter och var ute i verksamheten. De hade även hälso- och motiverande samtal med eleverna. Skolsköterskan arbetade också med massage för att reducera elevernas stress. På skolorna arbetade lärare och elever för att skapa en stressdämpande skolmiljö. Det förekom även olika aktiviteter på skolorna i form av SET, värdegrundsarbete, etik och moral samt fritt val. Implikation: Med hjälp av studien kan skolor ta del av varandras arbete när det gäller hur de arbetar preventivt för att reducera stress bland skolungdomar. Fortsatt forskning skulle kunna inkludera elevers åsikter om hur skolor ska arbeta preventivt mot stress.

Syftet med denna studie är att skapa kunskap om hur dans kan ta plats i estetiska lärprocesser igrundskolan. Vidare är syftet att undersöka hur danspedagoger/danslärare talar om dans som potential i ett sammanhang av elevers utveckling och lärande. En empirisk undersökning i kvalitativintervjuform har genomförts med tre danspedagoger, en är danslärare och en fritidspedagog. Tre av danspedagogerna och en danslärare är anställda via Kulturskolan och arbetar med dans i grundskolan. Danspedagogerna, Dansläraren och Fritidspedagogen har alla en högre utbildning inom dans. De teoretiska perspektiven jag har utgått ifrån är estetiska lärprocesser, multimodalitet, estetik och kultur. Resultatet visar på att dans finns i en varierad mängd i våra grundskolor. Att arbeta med dans ämnesintegrerat eller som eget kunskapsområde utvecklar eleverna i deras lärprocesser. Det stärker deras självförtroende, samarbete med klasskamrater, respekt mot andra, arbete med problemlösning, rumsuppfattning, utforskandet av känslor och att kunna förmedla något med kroppen. Det framkommer att dans kan utmana skolans kultur och kunskapssyn.

This essay examines if formative assessment causes any impact on upper secondary school students results in social science. Other questions asked are which group of students benefits most from formative assessment and if any connections can be found between the students result and their cognitive approach to learning, problem solving capability and attitude to school. Two classes from a school in Stockholm were chosen to participate in the study. The theoretical framework is mostly based on former research performed by Black and William (1998, 2003). Multiple methods were used, including an experiment with a parallel-group design with two groups, a survey and a problem solving test. Statistics is used to describe and analyze collected data. Both groups were taught during five lessons in the same field of knowledge with the same kind of teaching, apart from formative assessment. After treatment the two groups undertook a written test. Results showed a significant difference in performance for the two classes, with the treatment group performing up to fifteen percent better in abstract thinking. Research data shows that formative assessment had the biggest impact on high performing student’s results. A strong correlation was found between student’s cognitive approach and their score on the written test. Another significant correlation was found between student’s problem solving capability and their score on the test, especially students with a low problem solving capability performed poorly on the written test. To conclude, the study did not reveal the directions of these correlations and possible interpretations are discussed.

Syftet med denna studie är att undersöka nio gymnasieelevers tankar kring musik och musikämnet i grundskolan. Samtliga informanter bor i en medelstor stad i Sverige och har gemensamt att de inte går någon musikinriktad utbildning. Vi har valt att göra en kvalitativ studie och har använt oss av fokusgrupper som intervjumetod, vilket innebär att man i grupp diskuterar kring ett ämne. Resultatet visar att ungdomarna använde musik dagligen i olika former och att den hade stor betydelse för dem. De visade sig att ungdomarna gjorde skillnad på musiken på fritiden och musiken som användes i musikundervisningen i grundskolan. Vi jämför detta med Börje Stålhammars undersökning om ungdomars syn på musik- erfarenheter och kunskaper. Våra informanter upplevde att deras musik inte representerades under lektionerna och önskade större inflytande. Här kan vi se tydliga skillnader på deras erfarenheter och vad Lpo94 säger om demokratiuppdraget. Vi diskuterar problematiken kring elevinflytande och hur läraren kan fårhålla sig till de bestämmelser som finns i kursplanen för musik och Lpo94. Den största delen av bakgrunden vi har valt bygger på liknande undersökningar och har gett oss en djupare förståelse för ämnet. Den övriga litteraturen går utanför människors musikerfarenheter, ger ett vidare perspektiv på ämnet såsom datorns inverkan på musiklyssnande och även vad skolverket har att säga om demokrati och musikämnet.