My research interest in the upcoming paper is the increased need for promotion of schools. I. e. the individual school´s needs to be able to show its existence, in the huge flow and availability of information; schools and universities, study circles, streamed lectures on the Internet, public schools and private schools, different educational directions, et cetera. The schools’ needs to market itself, make good PR and sell their pedagogical idea, and that has become increasingly important.   My purpose is to clarify how music teachers, in the Swedish primary and secondary school, skills and competences are used in outreach activities within but also outside, the school premises. With outreach activities I mean here the kind of official events that have cultural, tradition-bearing moves and where music teachers often have an additional responsibility for implementation, such as Speech Days, Lucia celebrations, “Open School days”, PTA meetings, et cetera.   Research issues 1) What is the significance of outreach activities expressed by music teachers and principals?   2) Which motives are expressed by the two occupation categories when it comes to outreach activities arranged by the school and how they can be related to the current governing documents?   3) To what extent are these activities and music teacher's work with these integrated in music as a school subject?   Results Outreach music activities play a big role in getting students to develop and demonstrate the basic knowledge and the breadth to which they dedicated themselves through the school’s music classes. As a consequence of that all students have been able to assimilate basic music skills outreach activities has been important to show the excellence of the pupils which they are happy to show, both for their own lifelong and life-wide learning and the school's ability to do PR for it’s well-functioning music activities. This allows the school to continue the good pedagogical work when new students secure the economic basis for the future. If outreach activities are used to give students control over their learning in the right way, it can additionally help to ensure that students stimulates to take an active part in school development at various levels, locally, nationally and internationally.   Music Teachers' motives for carrying out outreach activities varied between unequivocally curriculum-related goals, didactic goals at the individual level as well as PR and marketing-related reasons, with strong emphasis on the curriculum. A concrete motive for music teachers in the study was that all outreach activities are considered as good opportunities to "jam" with students, to gain experience through music situations similar to those that you can meet as a professional musician in the future, such as "master-apprentice" meetings. The strongest motive was to conduct outreach activities in relation to the substance in the curriculum, such as solo singing, choir, accompaniment, melody playing and to reflect on and discuss the importance of music, different genres, sound engineering, et cetera. For a couple of the principals the promotion of the school was of greater importance than for the others. They simply had to be so well performing that they each fall semester can attract a new first year class with students. Several of the principals in the study made a connection between the schools’ outreach activities and its work with values.   There was an almost unanimous agreement that outreach music activities are an integral and very important part of school music education, both among music teachers and principals. However, there were a couple of principals and even music teachers, who argued that the very large outreach activities were not optimally timed opportunities for assessment. Especially the music teachers in the study were in this respect divided into half’s, where the majority on the contrary argued that outreach activities are very important formative and stimulating opportunities for assessment. Even in this respect, i. e. when it comes to how outreach activities can be integrated in music as a school subject, strong arguments can be made to have requirements of curriculum related issues like singing, ensemble playing, accompaniment, melody playing, sound engineering and really almost everything in the curricula.   A polarization or loyalty conflict between prioritizing curriculum-related goals or PR did not seem to be verifiable, empirical data rather told that the participants in this study saw it as two activities in symbiosis. In contrast, some of the experienced music teachers spoke about the importance of "peeling off" unnecessary and costly project, and instead prioritize things that create greater opportunities for the student's musical learning.

Lärare idag lever och verkar i ett samhälle där utvecklingen inom informationsteknologin går allt snabbare. Allt fler skolor får bredbandsanslutningar som möjliggör att strömma ned filmer och annat material från internet. Men det är inte enbart inom den tekniska utvecklingen som det sker förändringar. Länder ändrar gränser eller faller isär till nya, och i många svenska klassrum hänger det kartor som är förlegade sedan länge. Det finns därför stora möjligheter att inom detta område kombinera informationsteknologi och geografi till en helhet. Istället för kartor med felaktig information i klassrummet finns nu tillgång till nya, uppdaterade kartor via internet. Frågeställningen var hur användningen av informationsteknologi används som stöd i geografiundervisningen på svenska skolor.För att undersöka detta användes en kvantitativ studie i form av en enkätundersökning. Inbjudningar skickades ut till ett antal lärare runt om i Sverige, eleverna tillfrågades senare även via ett internetforum för att öka svarsfrekvensen ytterligare en del. Enkäten bestod av ett antal frågor, en för lärare och en liknande för elever. Det visade sig att både lärare och elever svarade mycket snarlikt på frågorna. Trots att svarsfrekvensen var oacceptabelt låg med sina 22 %, har resultaten ändå en bra validitet då respondenterna är spridda över flera orter. För att öka reliabiliteten hade det varit bäst att kombinera den kvantitativa med en mer kvalitativ undersökning, som till exempel intervjuer. Det resultatet från denna studie visar på är att både lärare och elever har en god kännedom om olika gratis programvaror, där samtliga berör geografiämnet. Bägge grupper tror dessutom i olika grad på en förbättring av både undervisningen och lärandesituationen om mer informationsteknologi användes. Eleverna var i båda fallen mer positivt inställda till detta än lärarna.

During the last two decades, technology has developed rapidly. It has become a natural part of everyday life, which we today take for granted. It isn’t until the last few years that technology has quickly become a big part in the school environments. Computers, tablets and other technology is today a big part of the education and teaching. These kind of implementations can be a big change in the organization. This has meant that we have asked the question how these kind of implementations come about? Is there any specific way to make it smooth and effortless? The purpose of this study is to investigate a number of schools and see why they decided to apply the technology and what their strategy was. We have determined this by doing a qualitative study where we examined how four different schools located in Sweden implemented the technology. The results we have found in our study focuses on the implementation process, what affects it and how it differs in the schools. Furthermore, the result shows that what kind of strategy is used, and why the technology is applied is a critical factor in the implementation process. Finally, the study has shown that there are some links between if you have a big bang or phased rollout implementation strategy, a technology-driven or behavior-driven development, how the organizational structure looks like, in which quantity and what the artifact will be used for. Our study has shown that there is a connection between big bang implementation, behavior-driven development, top-down managed organization and a low or medium-high utilizing. There’s also a connection between phased rollout implementation, technology-driven development, bottom-line managed organization and the utilization is medium-high or high.

Syftet med den här studien var att undersöka de attityder som lärare och skolledarehar till förändringar som de möter i sitt yrkesliv och att förklara dessa utifrån deerfarenheter som de själva berättade om samt att problematisera dessa attityder irelation till de förändringar som skolutveckling innebär. Datainsamlingen har skettmed semistrukturerade intervjuer. Resultaten visade att tidigare erfarenheter avförändringar kan kopplas till attityderna och att de även har en viss betydelse förskolutvecklingens lyckande eller misslyckande. Slutsatserna jag drog var att läraresattityder delvis beror på förändringarnas karaktär och även vissa andra saker. Därförbör man ta detta i beaktande när man ska bedriva skolutveckling.

Användning av surfplattor och datorer blir vanligare inom skolan. De används dock inte lika mycket av varje lärare. Genom denna studies syfte vad det är som gör att lärare väljer eller inte väljer att använda sig av surfplattor och datorer i matematikundervisningen, redes olika anledningar till detta ut. För att ta reda på studiens syfte, genomfördes intervjuer på tre olika skolor och med sju olika informanter. Informanterna arbetade inom grundskolans tidigare år. Intervjuer och tidigare forskning resulterade i flera anledningar till varför lärare väljer eller inte väljer att använda sig av surfplattor och datorer i matematikundervisningen. Det upptäcktes att majoriteten av lärarna lyfte användandet som positivt. De såg surfplattor och datorer som ett lustfyllt komplement till deras ordinarie undervisning. Skolornas olika prioriteringar samt lärarnas förkunskaper och utbildningsmöjligheter, spelade in i valet kring användande av surfplattor och datorer. Tillgången till dessa digitala verktyg samt informanternas intresse är bakomliggande anledningar till deras val av användningen. Genom att ta hänsyn till dessa anledningar kan arbetet i skolan med surfplattor och datorer främjas.

“Det är dålig uppfostran” är ett examensarbete skrivet av Jenny Spik och Alexander Villafuerte. Studien undersöker utifrån ett föräldraperspektiv hur föräldrarnas tillvaro påverkats utav en ADHD-diagnos på deras barn. Syftet med studien är att försöka hitta en förståelse kring hur detta påverkar familjelivet men framförallt föräldrarna. Med teorier om stigmatisering, avvikande och normaliseringsprinciper som verktyg har författarna till studien försökt att analysera data. Semistrukturerade intervjuer har använts vid insamling av data för denna studie. Sex föräldrar har intervjuas med avsikt att fånga upp deras upplevelser. Resultatet redovisas med hjälp av kategorier och varje kategori analyseras enskilt. Resultatet av studien visar att hur föräldrarna mår påverkas till mycket stor del av hur barnen blir behandlade främst av skolan, men även av både barn och andra vuxna i barnets omgivning. / "It's bad education" is a thesis written by Jenny Spik and Alexander Villafuerte. The study examines from a parental perspective on how parents' lives is affected out of an ADHD diagnosis of their child. The purpose of this study is to try to find an understanding of how this affects family life, especially the parents. The authors of the study attempted to analyze the data with the theories of stigmatization, deviant and normalization principles as tools. Semi structured interviews were used to collect data for this study. Six parents was interviewed with the intent to intercept their experiences. The results of the interviews are presented by categories. Each category is analyzed individually. The results of the study shows that the parents are very affected by how the children are treated primarily by the school. But also by children and other adults in the child’s environment.

Diagnosen Aspergers syndrom (AS) är ett relativt nytt begrepp under paraplybegreppet autismspektrumtillstånd (AST). Ungefär en person av 200 anses ha Aspergers syndrom i Sverige. De flesta som får diagnosen är pojkar eller män, men andelen flickor och kvinnor som får diagnosen ökar. Genom forskning vet vi att personer med AS har begränsad förmåga vad gäller socialt umgänge. De har brister i att förstå sammanhang och att organisera sin tillvaro. Detta kan leda till att barnet har stora problem med att anpassa sig till skolans krav. Syftet med den här studien är att få en ökad förståelse för hur sociala, materiella och kulturella resurser kan hjälpa elever med Aspergers syndrom att bli framgångsrika i sina studier. Studien undersöker elevers, föräldrars och lärares roll i detta. Studien har genomförts med kvalitativ ansats och semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Det framkommer i analysen hur viktigt det är med engagerade föräldrar. Ett exempel var föräldrar som efter att barnet fått sin diagnos bestämde hur de skulle hantera diagnosen för att barnet skulle få ett så bra liv som möjligt. I intervjuerna betonas också hur viktigt lärarnas engagemang är för framgång. Likaså visar studien att materiella resurser i elevens vardag kan underlätta för framgång i studierna. Exempel på sådana är datorer, läsplattor, inläst skolmaterial och tillgänglig lokal för tystnad i skolmiljön. Tydlighet och struktur är något som eleverna i studien efterfrågar. Samarbetet mellan hem och skola betonar både föräldrar, elever och lärare som A och O för elevens studier och framgång.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare i Idrott och hälsa, Biologi och Hem och konsumentkunskap resonerar kring animaliska livsmedel i anknytning till sin undervisning, samt hur lärarnas läromedel förhåller sig till animaliska livsmedel. Empirin bygger på halvstrukturerade kvalitativa intervjuer med fem grundskolelärare; två lärare undervisar i Idrott och hälsa, en lärare undervisar i Biologi och två lärare undervisar i Hem- och konsumentkunskap. Jag har även genomfört en läromedelsanalys med utgångspunkt från en kritisk diskursanalys. Intervju- och textmaterialet analyseras utifrån en kritisk teori och en kritisk djurteori. Analysen av studiens resultat understryker en prioritering av animaliska livsmedel i läromedlen varpå den vegetabiliska kosten konstrueras som ett icke fullvärdigt alternativ. Specifika begrepp och språkliga uttryck i läromedlen beskriver andra djur som objekt, vilseleder köttet ursprung och normaliserar brukandet, dödandet och ätandet av andra djur. I intervjuerna framkommer resonemang som förstärker förtryck av andra djur. Det finns dock uttalanden från intervjuerna som indikerar en motsatts inställning, men att exploateringen av andra djur som en norm ändå genomsyrar språket. Lärarnas resonemang saknar en problematisering av ätandet och dödandet av djur. Där emot poängterar ett flertal av lärarna en koppling mellan animaliekonsumtion och en negativ påverkan på hälsan och miljön. Vidare framställs en vegetabilisk kost, liksom i läromedlen, ibland som icke fullvärdig. Resonemangen från läromedlen och intervjuerna genomsyras av sociala konstruktioner som konstruerar och upprätthåller animaliekonsumtionen och produktionen som en norm. Samtidigt visar resonemangen att det finns möjligheter för en skolundervisning som berör andra djur som en förtryckt grupp samt animaliers negativa påverkan på miljön och hälsan. Det har även synliggjorts en konflikt i både läromedlen och intervjuerna mellan ett normativt och utmanande förhållningssätt till animaliekonsumtionen och produktionen.

This is a study about the relation between the Swedish school and the political system of Sweden. I wanted to see if the relation had changed since the election of 2010 as it was in that election the Sweden Democrats got over five percent of the votes and took seat in the Swedish parliament. The thing that is unique about this election is that it was really the first time a right-wing party had been elected into the Swedish parliament. Many experts argue that this is the first xenophobic party that has been elected into the Swedish parliament. This led to a problem for schools and their principals and a difficult question to answer because xenophobia is contrary to the school’s core values and the school’s democratic mission. Should the school still be open for political parties? How do schools manage to distinguish between political information and political propaganda? If parties still are welcome into the schools, which parties should be allowed? The equality ombudsman has said in a report that the schools have to comply with the principle of objectivity, which stipulates that the public sector has to be unbiased. I have chosen to make use of a qualitative method because I think the study then gets a deeper understanding of the topic. However, it does not provide the same opportunities for generalization as a quantitative method does with a greater range of participants. This study has concluded that Swedish schools are still open for political parties. They have not been scared to invite parties. Schools still arrange debates, and allow political information tables inside their buildings. The principals are of the opinion that the schools should be an open part of the society.

Bakgrund/Syfte: Ett av Folkhälsoinstitutets 11 målområden är fysisk aktivitet, målområdet innefattar att främja fysisk aktivitet bland befolkningen. Ett steg i detta arbete är att rekommendera fysisk aktivitet 30-60 minuter om dagen. Hallands Idrottsförbund bedriver olika projekt för att kunna erbjuda barn med särskilda behov möjlighet att bli fysiskt aktiv i en idrottsförening i samarbete med bland annat Barn och ungdoms psykiatri, Region Halland och habiliteringen. Syftet med studien var att beskriva erfarenheter av fysisk aktivitet som hälsofrämjande metod för barn och ungdomar med särskilda behov. Metod: En kvalitativ metod användes och 6 intervjuer genomfördes på olika arbetsplatser bland personer som jobbar med hälsofrämjande åtgärder och insatser för barn och ungdomar. Intervjuerna transkriberades från ljudfil till text och analyserades till en temaanalys. Resultat: Temaanalysen resulterade i tre olika teman. Det första temat var betydelsen av barn och ungdomars hälsofrämjande arenor, här visade det sig att skolan och föreningslivet är de två viktigaste arenorna för att nå ut till barn och ungdomar med hälsofrämjande arbete. Det andra temat var motivation och stöd till barn och ungdomar där det framkom att motiverande samtal är en tänkbar metod för att motivera äldre barn till fysisk aktivitet. Stöd från omgivningen är även en viktig komponent för att motivera barn och ungdomar till fysisk aktivitet. Det tredje temat var hinder och behov i arbetet. Här beskrevs fördelar och nackdelar inom det aktuella området exempelvis hur ekonomin kan vara ett hinder både för föräldrar och föreningar. Det framkom även att kompetensen hos de ledare som arbetar med barn och ungdomar behövs utvecklas. Implikation: Vi vill med hjälp av denna studie belysa olika hinder och behov samt vad som är viktigt att tänka på inom det hälsofrämjande arbetet med barn och ungdomar exempelvis utökade resurser inom föreningslivet och stöd från omgivningen. Ett steg i att hitta tänkbara lösningar för att gagna fortsatt arbete inom det aktuella området är att underlätta för föräldrar att erbjuda sina barn fysisk aktivitet genom ekonomiskt och praktiskt stöd.